Atos 24

Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Paʼmnarmatñoñapaʼ huapa ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Ananías. Oʼ huapa ñam̃a allponsheña ñeñt̃ pomporneshaʼ penet. Allot̃paʼ huapa ñam̃a puesheñarr ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Tértulo ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼ eñosapretahuet. Allempoña huapuetpaʼ oʼ ahuanmuet alloʼtsen gobernador att̃och otteñeʼchoset Pablo.
1 Veya etei umat roun sasawar ufunamaim firis gagamin Ananias regaregah ai’in afa naatu ofafar so’obayan orot wabin Tertulus bairi hire hin Caesarea hitit. Naatu Paul ana kakafih hibow hitit gawan Felix nanamaim ubar hitin.
2 Allempoñapaʼ huapachet ñam̃a Pablopaʼ oʼ c̈horeʼchet ñanom Tértulo att̃och eños ñanom. Ñañapaʼ añecpa eños att̃och otteñeʼchet Pablo. Ñanompaʼ oʼ eños eʼñe cohuen gobernadorocop ñeñt̃ Félix, atet̃ ot:
2 Imaibo Paul hibai hina hirun naatu Tertulus busuruf ubar itin eo, “Felix o i gawan orot gewas so’ob wairaf, o a aiwob i gewasin bonawiyi manin maiyow tufuwamaim tama. Naatu sawar hi’afe’af iwowab maiye ata tafaram ana gewasin isan.
3 —P̃a gobernadoro, nanac cohuen yentenep̃ t̃arroʼmar eʼñe p̃ot̃ot̃ yocrrena eʼne cohuen ama eñalle att̃och yec̃llarannaʼta. Ñam̃a p̃apaʼ oʼ p̃aʼpoctatonay eʼñe cohuen ñeñt̃ yepalltena arr yenyo. Ñeñt̃oʼmar ya t̃eʼpaʼ yemneñ oʼch yeparasyosoʼt p̃ocop att̃och c̈hocma peyenpueney cohuen.
3 Efan tata’amaim naatu ef tata’ane, o a merar ayiy asinaf gewasin iti isan, abiyasisir gagamin maiyow o isa.
4 T̃eʼpaʼ att̃och amach alla nellap̃so eñosetspaʼ napaʼ nemneñ eʼñe pemorrenteñot̃paʼ oʼch peʼm̃ñoten mameʼ ñeñt̃chaʼ notap̃.
4 Ayu men akokok boro a veya gagamin anab, baise abifefeyani mar kafai tain inarub au tur ukwarihiwat anao inanowar.
5 Yapaʼ yeñoteñ añ yacmapaʼ nanac atsrreʼmoc̈htena, nanac moññeʼtatyenana ora allohuen judioneshaʼ att̃o t̃eʼpaʼ ama pat̃rrayeʼ cot̃apeʼcheneto. Ñam̃a añmapaʼ ñeñt̃ pompor pen allohuen ñeñt̃ cot̃eneʼ poct̃ap̃ña ñeñt̃ huapatsa Nazaretot̃.
5 Iti orot i kou’obo’obowanayan, naatu wow atubob i iti orot ebimamataren, Jew sabuw hai tafaram wanawanan iti orot i ku’obo’obow kakafih temamatar, naatu kou’ay wabin Nazareth Kou’ay i’ukwarin sabuw etei ebobonawiyih.
6 Elloña t̃eʼpaʼ mueneñeñ oʼch aʼsosyatuaneñ ñam̃a Parets paʼpaquëll, t̃arraña yañapaʼ oʼ yerrmueʼ. Ñam̃a yapaʼ yemneñeñ oʼch yaʼpoctacheñ atet̃ anaret̃ yocoppaʼ
6 Naatu Tafaror Bar gagamin bisnowanowah atita’ur, imih afatum ai ofafar eo na’atube boro atibatiy.
7 t̃arraña oʼ huapa am̃chaʼtaret̃ Lisias epuet poʼsolltarnesharpaʼ eʼñe poʼhuamencocma oʼ puerratam̃penyetaʼ.
7 Baise Baiyowayan hai orot ukwarin wabin Lisias fokarin maiyow narun e’abar giyi orot umai’imaim bosair, naatu sabuw iyab ubar hibitin iyunih baina o namaim baibatiyin isan iuwih.
8 Allot̃ñapaʼ atet̃ otey ñeñt̃ey otteñeʼcheneʼ yehuapuepaʼtoʼ pesho. T̃eʼpaʼ p̃achña aʼp̃t̃oʼtareʼteʼ att̃och peñoch p̃am̃a ora allohuen att̃ot̃ yotteñeʼcheñ. Añpaʼ allohua atet̃ eños Tértulo ñeñt̃ eñosapretahuet.
8 Imih o taiyuw iti orot inabibatiy boro inaso’ob sawar abisa isan aki ubar abitin boro inatita’ur.”
9 Judioneshaʼpaʼc̈hoʼña atet̃ otet:
9 Jew sabuw hirun hikofan ubar hitin hio, “Abisa iti orot eo i turobe.”
10 Allempoña gobernadorpaʼ oʼ yochan Pablo att̃och eños ñam̃a. Allempoña Pablopaʼ atet̃ ot:
10 Gawan orot Paul isan umanamaim iman tur tao isan, naatu Paul eo, “Ayu aso’ob kwamur moumurih maiyow o Jew sabuw hai tur ikaif. Isan imih ayu abiyasisir o namaim ayu taiyuwu ana wasfafaru’umih.
11 Eʼñe t̃aya oʼ met c̈harramat puechena epomuet att̃o oʼ nemaʼyochuenaʼ Parets paʼpacllo all Jerusaléño. Amaʼt eseshaʼ p̃aʼp̃t̃oʼtpaʼ atet̃chaʼ otapet.
11 O taiyuw itita’ur kusoso’ob veya 12 na’atube i sawaraka, ayu ayen an Jerusalem atitit i God kwafirin isan.
12 T̃arraña allempo ñetpaʼ ama entneto oʼ eseshaʼ notnareʼt, ñam̃a ama naʼtsrreʼmoc̈htanaʼche acheñeneshaʼ. Ñam̃a ama naʼtsrreʼmoc̈hto amaʼt Parets paʼpacllo, amaʼt ñam̃a judioneshaʼ poʼprahuo, ñam̃a amaʼt all chopeñeʼchyen acheñeneshaʼ.
12 Naatu men kafa’imo Tafaror Bar gagamin wanawanan Jew sabuw bairi agamigam hi’itu’imih, na’atube men kafa’imo Kou’ay Baremaim naatu nati bar merar gagamin wanawanamaim kakafin baimatarin isan aku’obo’obowamih.
13 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ amat̃eʼ errot̃en eñotatapeto añmapaʼ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h att̃ot̃a otteñeʼchennet.
13 Naatu abisa ayu kakafin sinaf hirouw ubar hitu teo boro men anayabin gewasin ta hinao inanowaramih.
14 Napaʼ t̃eʼpaʼ añach naʼmet̃aʼ pesho, napaʼ nameʼñena ñeñt̃ eʼñe alloch yequeshperra. Poʼñoc̈h napaʼ añ nameʼñena ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ Poʼyomporer peʼt̃ yatañneshañ. Ñam̃a añ nameʼñena ora allohuen ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Ñam̃a añ nameʼñena ñeñt̃ atet̃ quellquëʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ.
14 Ayu iti bebeyan aorereb inanowar. Ayu i God uwai’inah hikwakwafir i boun akwakwafir naatu Ef nati i abi’ufunun isan ayu yawas boubun baimatarin hirouw teo. Naatu ayu i sawar tutufin etei Moses ana ofafaramaim naatu dinab hai Bukamaim hikikirum etei abitumatum.
15 Ñam̃a napaʼ añ nameʼñena ñeñt̃ att̃och esempohuañen Yomporpaʼ tantaterranchaʼ allohuen acheñ—ñeñt̃ eʼñe cohuen acheñ ñam̃a amaʼt ñeñt̃ ama cohuenayaye acheñ. Ñetpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ara ameʼñenet.
15 Naatu iti sabuw God isan nuhih fot hima tekakaif na’atube ayu auman nati not ta’imon abai ama akakaif, sabuw kakafih naatu gewasih etei boro morobone hinamisir maiye.
16 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ c̈hocma nemaʼyoc̈hrena att̃och Yomporpaʼ enten eʼñe cohuen, ñam̃a att̃och acheñeneshaʼpaʼc̈hoʼña oʼch entennet eʼñe cohuen ñamet.
16 Imih ayu mar etei asisinaftobon God matanamaim naatu sabuw matahimaim au not etei roumutufurinamaim nama anabow.
17 ’Napaʼ shonteʼ char c̈hocma nechopeñen errap̃aren anetsoʼmar. T̃eʼpaʼ oʼ t̃aya nohuerra arr att̃och napaʼyesuer namoʼtseshaʼ quelle ñeñt̃ huocchañneshac̈hno. Añ quellepaʼ ñeñt̃ara apaʼyesen ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor. Napaʼc̈hoʼña eñalleñ ñeñt̃chaʼ nepomañ Yomporecop.
17 Kwamur moumurih maiyow ayu Jerusalem ai hamiy ufunamaim abow aremor, imih amatabir maiye anan i kabay abai sabuw yababan wairafih baibaisih isan naatu sibor auman ya’inamih ana.
18 Oʼ t̃aya c̈hapmochañ allempoch oʼch naʼcohuentatuañ Yomporecoppaʼ judioneshaʼñapaʼ oʼ entnet all Parets paʼpacllo. T̃arraña allempopaʼ ama tama shonteyaye acheñ ñeñt̃oʼmar ama tama eseshaʼ amaʼtoc̈htetso.
18 Ayu iti asisinaf ana maramaim Tafaror Bar wanawanan ana sebosebomaim hitita’uru, ofafar eo na’atube kouksouwen abai yomanin a’asa’ub ufunamaim, nati’imaim sabuw rou’ay en naatu uruw auman en.
19 T̃arraña eʼñe allempopaʼ oʼ c̈hac̈haʼt ñam̃a judioneshaʼ ñeñt̃ huac̈hetsa Asiot̃. Taʼ, t̃eʼñapaʼ esoʼmart̃eʼña ama ñetayeʼña huapatseto arr att̃och ñerraʼm poʼñoc̈h mueneñet oʼch otteñeʼchnet na.
19 Baise Jew sabuw afa Asia’ane hinan i nati’imaim, igewasin nati sabuw i mi’itube hitan o namaim, saise au kakafih afa hitasoso’ob na’at ubar hititu hitao.
20 T̃arraña t̃eʼpaʼ ama huapueto ñetpaʼ ñehua, t̃eʼpaʼ otetepaʼ ñeñt̃ huac̈haʼtatsa t̃eʼ. Aʼmet̃etepaʼ ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ est̃eʼ nepantaʼ allempo nat̃omos alloʼtsaʼyen ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets.
20 O sabuw iti tebatabat kwibatiyih ayu abisa kakafin hai kaniser (Sanhedrin) hinunuwet biyau’umaim hititita’ur boro hinao inanowar.
21 Allempopaʼ aña neños pat̃err huomenc att̃o notanet. Añecop napaʼ otteñeʼchennet t̃arroʼmar napaʼ nameʼñena att̃o ñerraʼm yerromapaʼ yetanterrach esempo. Ñehua, ñatoʼ ñeñt̃ecpat̃eʼ otteñeʼchennetña t̃eʼ.
21 Baise sawar ta’imon nahimaim asinaf i kakafin hirouw teo i iti. Morobone misir maiye isan abibinan hibuwu ana o namaim abat kubibabatiyu.
22 Ñeñt̃a otua Pablopaʼ añña Félixpaʼ ama mueno oʼch alla serrpareʼterreterr, t̃arroʼmar ñapaʼ oʼ eñotmoch atet̃ ameʼñena ñeñt̃ cot̃eneʼ Cristo. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet:
22 Imaibo Felix iti Ef isan nonowar gewas ufunamaim, tur rufut au’uf nawiy. Naatu Paul iu, “Baiyowayah hai orot ukwarin Lisias nan natitabo a tur anonowar boro ana fufufun anao inanowar.”
23 Allempoña atet̃ oterran poʼcap̃táner:
23 Naatu Felix baiyowayan orot gagamin babanamaim iu, “Paul inakif, baise baibasit initin nama naremor naatu tain tuwan baibasit initih abis nakokok na’at hinibais nama.”
24 Allponmaterrerrpaʼ oʼ huerra Félix Cesareo epuet puet̃apor ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Drusila, ñeñt̃paʼ judioneshaʼ. Oʼña c̈herr Félix oʼ agotatuenan Pablo t̃arroʼmar ñetpaʼ mueneñet oʼch serrpareʼtatanet ñamet Pablo errot̃ent̃eʼ ameʼñenana Jesucristo.
24 Veya bai’ab na’atube ufunamaim Felix aawan Drusila hairi hina. Drusila i Jew babin, Paul isan tur iyafar na tit naatu baitumatum Jesu Keriso wanawananamaim ema’ama isan idudur hima hinowar.
25 Allempoña c̈hap Pablopaʼ oʼ serrpareʼtatanet cohuen ñeñt̃ atet̃ yepena ya ñeñt̃ey ameʼñetsa. Ñam̃a atet̃ otanet añchaʼ yemaʼyoc̈hra att̃och eʼñe pocteʼ es yep̃aʼyen, ñam̃a amach yep̃atsto ñeñt̃ ama cohuenayaye t̃arroʼmar Yomporpaʼ tsaʼtatuerryach allempoch acrerran allohuen acheñeneshaʼ. Ñeñt̃a otua Pablopaʼ añña Félixpaʼ c̈ha yoren. Allempopaʼ alla oter:
25 Naatu Paul ma gewasin, yawas kaifin ma gewas, yawas mutufurin ma naatu baibabatiyen gagamin God boro sabuw nabibatiyih isan bidudur Felix bir naatu eo, “O i boro inihamiyu, veya gewasin ta anab maiye boro isa tur aniyafar.”
26 Félixñapaʼ att̃a cohuenan Pablo ñatoʼ oʼch ap̃ quelle añecop att̃och aʼrroyer. Ñeñt̃oʼmar errot̃enopaʼ oʼchc̈hoʼña agotach att̃och serrpareʼtet epuet.
26 Felix ana notamaim Paul boro kabay ta titin imaim ana tur tatubun isan mar etei eaf ena hairi tema tibidudur.
27 Att̃eñapaʼ oʼ met epa charpaʼ oʼ cam̃yerra gobernador, huapa poʼpsheñeñ am̃chaʼtaret̃ añ paʼsoʼcheñ Porcio Festo. Ñañapaʼ nanac mueneñ oʼch coshatan judioneshaʼ ñeñt̃oʼmarña ama aʼrroyerrano Pablo, atet̃ ot:
27 Kwamur rou’ab sasawar ufunamaim Posias Festus yen Felix ana efan bai igawan. Naatu Felix Jew sabuw baiyasisir i wabin bora’ahin isan Paul diburamaim ihamiy ma.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 24, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.