Atos 21
Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI
1 Allempoña oʼ yesaʼnenanetpaʼ oʼ ahuam̃perryerr boto. Allot̃ñapaʼ pac̈harra yepeʼpaʼ oʼ yec̈hap Coso. Tsapat̃ñapaʼ arr yec̈hap Rodaso. Allot̃ñapaʼ arr yetsotosa Pátaro.
1 Nati’imaim aotuturih naatu aihamiyih hima aki wa abai mutufor arabon ana tafaram Kos atit; mar to ana Rodes atit, nati’imaim aikofan ana Patara atit.
2 Pátaroñapaʼ oʼ yentos poʼpoñ bote ñeñt̃chaʼ tatsa Fenicio. Yañapaʼ oʼc̈hoʼ yaʼtapos allot̃ñapaʼ ahuam̃perryerr boto.
2 Wa ta au Fonisia inan atita’ur aitafabon abai atit are arabon.
3 Allempoña yetam̃pena saʼpopaʼ yentnom coñeʼt̃ pats ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Chipre, eʼñe arrot̃ yentnom̃ yeʼchcot̃erot̃. Att̃eñapaʼ oʼc̈hoʼ yem̃tam̃pes boto, arr yesechena Sirio. Allempoñapaʼ arr yetsotosa all oteñet Tiro, t̃arroʼmar allpaʼ oʼch aʼsuatatsreʼtet botot̃.
3 Yan ararabon anuwariy Cyprus a’itin naatu ai beyaw na’atune bat aki au Syria arabon ana Taiya imaim arun wa aiyut sawar hitarsuwai.
4 Yañapaʼ oʼ yesua att̃och yentnom̃ ñeñt̃ ameʼñetsa all. Allñapaʼ alla yaʼposa canc̈herrmat. Ñeñt̃ña ameʼñetsa allpaʼ, ñetñapaʼ ochet Pablo:
4 Nati’imaim bai’ufununayah afa atita’ourih fur ta’imon bairi ama. Naatu Anun Kakafiyin sabuw hai tur eowen Paul hitimatanuw, saise au Jerusalem men tayen.
5 T̃arraña allempoña oʼ met canc̈herrmatpaʼ oʼ alla yahuanerrerr. Allempoña allohuen yacmaneshaʼpaʼ cot̃aʼnemyet pueblot̃ aʼyenet̃, ñam̃a puet̃aporeshohuenet ñam̃a puechemerneshet. Allñapaʼ all yeconcorposa ontapopaʼ oʼ yemaʼyochosa all.
5 Baise bairi ama na fur yomanin tit, ai veya baib ufunamaim, ai hamiyih aki ai ef arura’ah maiye. Bai’ufununayah a’aawah natunatuh etei bairi hinawiy bar merar ai tumar ana tor dones yan are imaim sui ayowen ayoyoban.
6 Allempoña oʼ yemaʼyochuapaʼ oʼ yesoʼtenanet. Allempoña yapaʼ oʼ yaʼtenerr boto, ñetñapaʼ oʼ ahuanerret paʼpacllo.
6 Imaibo bairi abi’otututuren ufunamaim, wa afe’en ayen, naatu i hai ubar himatabir maiye hin.
7 Allempoña oʼ yenerr Tirot̃paʼ arr yetsotuenerr Tolemaido. Allñapaʼ all yehuom̃chaʼtnom̃ ñeñt̃ ameʼñetsa. Allñapaʼ all yepat̃rranom yet̃.
7 Taiya’ane wa abai anan i Polemais imaim wa aiyut, nati’imaim taiti baitumatumayah hai merar ayi bairi veya ta’imon ama.
8 Tsapat̃ñapaʼ oʼ yahuanenerr, allempoñapaʼ arr yec̈hap Cesareo. Allñapaʼ oʼ yebeʼt̃osos Felipe paʼpacllo, allpaʼ allchaʼ yommosa. Añ Felipepaʼ ñeñt̃ serrpareʼteneʼ cohuen ñoñets. Ñam̃a ñeñt̃ara Felipe ñeñt̃ net ahuaña ñach epatyesahuet rreñets epuet poʼpsheññec̈hno pechapsheña.
8 Marto ai hamiyih hima aki ana Seseria atit, binanuyan orot Philip ana baremaim bairi ama. Philip i Jerusalemamaim orot 7 hirurubinih i orot ta.
9 Añ ñeñt̃ara Felipepaʼ echenan paʼtatssheña poʼsñeshaʼ. Ñetpaʼ ama arrollaret̃eto. Ñetñapaʼ nanac aʼpot̃eññañet ñamet Yompor poʼñoñ.
9 I natunatun baibitar etei kwafe’en biyah numih God ana tur orerereb isan ana usar hibai hima’am.
10 Allempoña yaʼllponmatos allpaʼ oʼ huapa ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ añ paʼsoʼcheñ Agabo. Ñapaʼ Judeot̃ huapa.
10 Seseria imaim veya bai’ab na’atube ama’am ufunamaim dinab orot wabin Agabus Judea’ane natit.
11 Allempo huapapaʼ oʼ pueyosan Pablo poʼchanar. Añña chanaretspaʼ Agabo ñañeña huancatatsa eʼñe potot̃ ñam̃a paʼtcot̃. Oʼ huancaʼhuapaʼ atet̃ otan Pablo:
11 Na aki biyai tit basit Paul ana kikir bai i taiyuwin an uman iutatanen naatu eo, “God Anun Kakafiyin iti na’atube eo, Orot iti kikir matuwan Jerusalemamaim Jew sabuw boro iti na’atube isan hinasinaf hinab Eteni Sabuw hinitih.”
12 Ñeñt̃ña atet̃ yeʼmpaʼ yotareʼch Pablo:
12 Aki iti tur anonowar ana maramaim sabuw nati’imaim hima’am bairi ai fefeyan ayai Paul au Jerusalem na isan a’otan.
13 Allempoña Pablopaʼ otanet:
13 Baise Paul iyafuti eo, “Kwa aisim iti na’atube kwao kwarerey ayu dogorou ana babanin kwabitin? Ayu i men buwu fatumu akisin isan abogaigiwasomih, baise Jerusalemamaim Regah Jesu wabinamaim morob isan auman abogaigiwas.”
14 Pabloñapaʼ ama eʼm̃ñotye. Allempoña ama errot̃ yepepaʼ oʼhuañ errot̃ yoch, aña yoter:
14 Yan baikitabirin isan asinaf, baise men karam. Imih aibagun naatu ao, “Regah ana kok na’atube namatar.”
15 Allempoñapaʼ oʼ yaññoʼtatsreʼtena. Allempoña oʼ yaññoʼtatsreʼtuapaʼ yahuanenerr Jerusaléño.
15 Veya bai’ab na’atube nati’imaim ama’am ufunamaim ai sawar abobuna au Jerusalem amisir.
16 Añña puesheñaʼtets cesareoʼmarneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ allent̃a cot̃aʼnenyet, arr nehuerryetaʼ all yec̈hena Mnasón ñeñt̃ara ñeñt̃ chiproʼmarneshaʼ. Ñañapaʼ ahuat̃ot̃eñ ameʼñaʼhua. Paʼpaclloñapaʼ all yaʼposa.
16 Seseria’amaim bai’ufununayah afa hinawiyi bairi ana orot Mason ana baremaim atit, iti orot ana tafaram i Cyprus, naatu i auman marasika baitumatumayan matar ma’am.
17 Allempoña oʼ yec̈herr Jerusaléñopaʼ añña ñeñt̃ ameʼñetsa allpaʼ eʼñe pocsheñeshaʼ agapyet.
17 Ayen ana Jerusalem atitit ana veya baitumatumayah nati’imaim hima’am hiyasisir ai merar hiyi.
18 Tsapat̃ña puetarenpaʼ yahuanma parrocma Pablo oʼch yenteñaʼ Jacobo. Añña allohuen ñeñt̃ pomporneshaʼ pen acheñeneshaʼ ñetpaʼc̈hoʼña alla yentosanet, alloʼtsaʼyenet ñamet.
18 Marto Paul bairi ana James a’itin naatu nati ana veya’amaim regaregah ai’in etei nati’imaim hiru’ay.
19 Pabloñapaʼ oʼ huom̃chaʼtosanet allohuenet. Huom̃chaʼtuanetpaʼ allempoñapaʼ serrpareʼtatuerranet eʼñe ora allpon Yompor poʼhuamencot̃ oʼ etsotuoñ eʼñe ñocop. Serrpareʼtatuerranet att̃o acheñeneshaʼ amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayayetopaʼ oʼ ameʼñatuanet ñamet.
19 Paul hai merar yi naatu i ana bowabow etei Ufun Sabuw wanawanahimaim God mi’itube ibais bowabow ana tur etei aneika busuruf idudur in yomanin easa’ub.
20 Ñeñt̃a eʼmhuetpaʼ nanac ayeʼchoc̈htatoñet Yompor. T̃arraña allempoñapaʼ atet̃ ochet:
20 Eo hinonowar ufunamaim etei’imak God ana merar hiy hibora’ara’ah. Imaibo Paul isan hio, “Taiu inaso’ob Jew moumurih na’in thousand ana fofonin hina baitumatumayah himatar. Baise etei’imak tekokok i ofafar hinabukikin hinabosiyasiyar.
21 Ñetpaʼ oʼ eʼmareʼtonapet peñoñ añeʼnoʼ peyc̈haten judioneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa poʼpoñ anetso all yec̈haʼyena ñeñt̃ ama judioneshayaye att̃o añoʼ pocteʼ oʼch puesuerret Moisés poʼñoñ. Ñam̃a oʼ eʼmareʼtapet ahuoʼ p̃otuanet amach tsorratsteto puechemeret̃olleshaʼ, ñam̃a amoʼch p̃atsteto atet̃ yeyc̈hena ahuat̃ot̃eñ.
21 Baise iti’imaim tur i iti na’atube hinowar, O i Jew sabuw iyab nati Ufun Sabuw hai tafaramamaim tema’am kubi’obaiyih Moses ana ofafar i hinihamiy, naatu hai kek hai ar men hina’afuw naatu Jew hai binanakwar men hini’ufunun.
22 Allempoñapaʼ alla otereterr Pablo:
22 Aki boro abisa ana sinaf, anayabin o ina ititit a tur i sabuw hinowaraka.
23 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch peʼm̃ñotey oʼch yotap̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ pep̃a. Ñehua, arrpaʼ arroʼtsen paʼtatssheña ñeñt̃ netset ñetañeña ñeñt̃chaʼ atet̃ pet Yomporecop, ñeñt̃ atet̃ yeyc̈hena ya ñeñt̃ey judioneshay.
23 Imih abisa anao na’atube inasinaf? Orot etei kwafe’en i hai omatanen ta God isan hio baifaro.
24 T̃eʼpaʼ aña pocteʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ pep̃a. Oʼch p̃anem̃ añ paʼtatssheña eʼñe epaspaʼ oʼch saʼcohuentatenaʼ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yomporecop ñeñt̃ atet̃ yeyc̈hena ya ñeñt̃ey judioneshay. Ñam̃a añ paʼtatssheñapaʼ oʼch petsaʼtanet att̃och shopenaʼtatet, ñam̃a ora ñeñt̃ palltetsapaʼ oʼch petsaʼtanet. Allochñapaʼ allohuen judioneshaʼ oʼch eñochet poʼñoc̈hpaʼ ama att̃eyaye ñeñt̃ atet̃ eʼmareʼtet p̃ocop, t̃arroʼmar allempopaʼ oʼch eñotapet p̃apaʼc̈hoʼña oʼ pep̃ohua ñeñt̃ atet̃ oteney Moisés poʼñoñot̃.
24 Imih o i boro inikofanih bairi kwanan kouksouwen ana yohar wanawanan kwanarun naatu aribuh mafur o inibaiyanih aribuh hinamafur, saise o isa iti’imaim hibifufuwen sabuw boro hinaso’ob nati tur i baifuwen, anayabin i hiso’ob o i ofafar kubi’ufunun.
25 T̃arraña añecop ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃ oʼ ameʼñapaʼ yapaʼ oʼ yemñanet carta, oʼ yotuanet cartot̃ ñeñt̃ pocteʼ yenten ñocpuet ñeñt̃chaʼ atet̃ pet. Ñeñt̃paʼ añec̈hno: Amach rratsteto poʼchets ñeñt̃ muetsenet ayec̈hcataret̃ecop ñeñt̃ poʼyomporer penet. Ñam̃a oʼ yotuanet amach rratsteto es poʼrras, ñam̃a amach rratsteto ñeñt̃ muetsenet ñeñt̃ att̃a aʼpam̃aret̃. Ñam̃a oʼ yotuanet amach chetapretatsteto t̃aporets. Ñeñt̃a yotanet yecartot̃.
25 Baise Ufunane sabuw baitumatumayah isah, aki fef ta ai yafar in hai tur a’owen bay uma matamatar isah hisisibor men hinaa, masanuw rara auman men hinaa, o for sikah birabir men hinaa naatu men hina’in hinisesebar kwanekwan.”
26 Allempoña Pablopaʼ oʼ anman añ paʼtatssheña. Tsapat̃ñapaʼ oʼ aʼcohuentatet eʼñe parro, ñeñt̃ atet̃ yec̈hena judioneshaʼ. Allempoñapaʼ ahuanmuet Parets paʼpacllo oʼch eñotatenanetaʼ esempoch oʼch met allponmat eʼñe allempoch oʼch aʼcohuentatuet. Allempochña Pablopaʼ oʼch muetsatanet Partsocop carrnero puesheñaʼttsocmuet, ñeñt̃paʼ atet̃ pena judioneshaʼ Yomporecop.
26 Marto Paul orot buwih bairi hai binanakwar eo na’atube kousouwih isan hirun, orot kwafe’en hikukusouwih i auman kusouw. Imaibo i na Tafaror Bar hai tur eowen veya biy boro kouksouwen ana yomanin nasawar naatu siwar orot ta’ita’imon isah hinasibor.
27 T̃arraña oʼ t̃aya c̈hapmoch canc̈herrmat allempoch oʼch aʼcohuentatuetpaʼ añña judioneshaʼ ñeñt̃ huetsa Asiot̃paʼ oʼ eñchet Pablo all Parets paʼpacllo. Ñetñapaʼ oʼ atsrreʼmatachet acheñeneshaʼ att̃och oʼch eʼmoñeʼchet Pablo. Allempoñapaʼ oʼch rromuet Pablo.
27 Kousouwen in fur ta’imon yomanin tit baisawarinamih auman Jew sabuw afa Asia wanawanane hina hima’am Paul Tafaror Baremaim hi’itin. Sabuw kou’ay gagamin na’in hikura’ara’ahih himisir Paul bain bai’a’afiyin isan hinunuw,
28 Paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ oʼ rranareʼtyeset, otyeset:
28 hitar koukuw hi’af hio, “Israel Oro’orot kwana kwaibaisi! Iti orot efan etei remor ana bai’obaiyenamaim it ata sabuw isah tur kakafin maiyow eo, naatu ata ofafar baihamiyin isan eo’o, naatu iti Tafaror Bar wabin ebi’afiy. Naatu kakafin gagamin anababatun sisinaf i kwana’itin, Ufunane Sabuw buwih hina hirun ata Bar Gagamin gubagub tibitin.
29 T̃arroʼmar atet̃ otet oʼ eñchet Pablo epuet Trófimo all chopeñeʼchen epuet Jerusaléño. Trófimo ñeñt̃paʼ efesoʼmarneshaʼ, ama judioneshayaye. Ñetpaʼ c̈hoʼ otenapuetañ ñatoʼ Pablopaʼ oʼt̃eʼ abeʼt̃atan Trófimo all Parets paʼpacllo ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno judioneshaʼ.
29 (Iti na’atube hio anayabin Trofimus, Ephesusine nan hairi nati bar merar gagaminamaim Paul bairi hima hireremor hi’itih, naatu hinot i hibuwih bairi Tafaror Bar ana efanamaim hirun.)
30 Allempoñapaʼ allohuen acheñeneshaʼpaʼ oʼ atsrreʼmuetpaʼ matrraʼtet alloʼtsen Pablo oʼ rromuetpaʼ oʼ chetaʼnmet aʼyenet̃ Parets paʼpacllot̃. Allorocma yotetuet Parets paʼpacllo.
30 Nati bar merar gagamin ana sabuw etei kura’ara’ahih nan ufun hinunuw hitit Paul hibai hitain kwekwekwetar hitit Tafaror Bar gagamin ufunane hire. Naatu marta’imon etawan hihir.
31 Oʼ muetsamochet Pablopaʼ añña ñeñt̃ solltarneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ oʼ eʼmanet atet̃ nanac amaʼtoc̈htena allohuen acheñeneshaʼ all Jerusaléño.
31 Paul hita’asabunimih hibiwa’an, baise tur marta’imon nunuw Rome baiyowayah hai ukwarin nowar Jerusalem wanawanan i uruw giririf mamatar.
32 Ñañapaʼ oʼ anman allpon solltarneshaʼ ñam̃a allpon capitánneshaʼpaʼ oʼ matrraʼtet alloʼtsaʼyen acheñeneshaʼ. Allempoña acheñeneshaʼpaʼ oʼ entapan solltarneshaʼ epuet paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ oʼhuañ c̈hotaʼchet Pablo.
32 Matan kabiy baiyowayah orot afa hai ukwarih bairi buwih hinunuw hire kou’ay wanawanah hirun, sabuw kakafih baiyowayah hai orot ukwarih bairi hinan hi’itih Paul hirabirab hihamiy.
33 Allempoña c̈hap am̃chaʼtaret̃paʼ oʼ rromatan Pablopaʼ oʼ huanquët epa cadeno. Allempoñapaʼ aʼp̃t̃oʼtanet:
33 Baiyowayah hai ukwarin na Paul biyan tit bai ana orot uwih chain rou’ab hibow hifatum, imaibo ibatiyih, “Iti orot i yait naatu abisa sinaf?”
34 Oʼ anapyeset poʼpoñeʼttsocma. Puesheñaʼtets acheñpaʼ otyeset atet̃ cot̃apeʼchet ñet, poʼpotantaññapaʼ atet̃ otet poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchenet ñamet. Nanac amaʼtoc̈htenet ñeñt̃oʼmarña ama eñocheto eʼñe poʼñoc̈h ñeñt̃ atet̃ oʼ p̃ohua Pablo. Ñeñt̃oʼmarña am̃chaʼtaret̃paʼ anmatan Pablo pocollo all shontena solltarneshaʼ.
34 Sabuw kou’ay wanawanan hibatabat asir hi’af hi’o kwanekwan, baiyowayan ukwarin sawar yabin abisa isan mamatar nowar gewasomih biwa’an men karam, anayabin uruwane ra’at imih baiyowayah iuwih Paul hibai hirun baiyowayah hai bar hiyari’y.
35 Allempoña oʼ c̈hapuet allot̃ aʼtenet pocollopaʼ añña solltarneshaʼpaʼ oʼ enatnomet Pablo eno, t̃arroʼmar t̃ayeʼtoʼ acheñeneshaʼ paʼtsrreʼmueñot̃paʼ muetseñet.
35 Paul hibai hirun wawanamaim hitit rakit sabuw hiturafef hi’itin, basit baiyowayah Paul hibora’ah hi’abar.
36 T̃arroʼmar acheñeneshaʼpaʼ oʼ cot̃aʼhuanmet. Puerranareʼteñot̃ otyesnomuet:
36 Sabuw ufuh hitarkoukuw hina hio, “Kwa’asabun emorob!”
37 Aʼtapachet pocollopaʼ Pabloñapaʼ otosan solltarneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er, eños griegac̈ho, ot:
37 Paul hibai baiyowayah hai bar hirur auman baiyowayah hai ukwarin isan eo, “Karam boro tur ta atao itanowar?” Baiyowayan hai orot ukwarin Paul ibatiy, “O Greek tur iso’ob?
38 Alla otererr am̃chaʼtaret̃:
38 O men Egypt orot iti boro’omo sabuw 4,000 baiyow kwanekwaneyah ibow arar yan itit gawan isan ibirakit wari’en?”
39 Pabloñapaʼ alla otererr:
39 Paul iya’afut eo, “Ayu i Jew orot, Tarsus imaim atufuw Silisia wanawanan, bar merar gagamin ayu i ana matuwan ama’am imih akokok o baibasit ititu sabuw isah atao.”
40 Allempoñapaʼ oʼ muenatan Pablo oʼch eños. Pabloñapaʼ alla t̃omos allot̃ecma aʼtenetpaʼ echantosan pot att̃och muetsoñeñtua acheñeneshaʼ. Allempoña oʼ muetsoñeñtuetpaʼ Pabloñapaʼ oʼ eños hebreyac̈ho, atet̃ otanet:
40 Baiyowayah hai orot ukwarin baibasit Paul itin yen wawan afe’en bat umanamaim sabuw etei rutanih etei awah fot, imaibo Paul Hebrew turamaim eo hinowar.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 21, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.