Atos 14
Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI
1 Allempoña c̈hapuet Iconiopaʼ oʼ beʼt̃osc̈haʼtet parro judioneshaʼ poʼprahuopaʼ oʼ serrpareʼtatoset all. Nanac cohuen serrpareʼtatet ñeñt̃oʼmarña ameʼñachet shonteʼ acheñeneshaʼ—amaʼt judioneshaʼ ñam̃a amaʼt ñeñt̃ griegoneshaʼ.
1 Matanfufur tisisinaf na’atube Ikonium bar meraramaim Paul, Barnabas hairi hin Kou’ay bar hirun hai tur hio’omaim Jew sabuw naatu Greek sabuw moumurih maiyow hibotabirih hina baitumatumayah himatar.
2 Añña judioneshaʼ ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ Yompor poʼñoñ ñetñapaʼ tomaʼtam̃p̃set Pablo ñam̃a Bernabé. Nanac sasareʼteñet t̃ayeʼtoʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayayepaʼ cohuen enteññañet att̃o serrpareʼten.
2 Baise Jew sabuw iyab baitumatum hikwakwahir, himisir Ufun Sabuw yah hiyi hikura’ara’ahih inan himisir baitumatumayah sabuw isah yah so’ar.
3 T̃arraña amaʼt eʼmoñeʼtanet patantarr acheñeneshaʼpaʼ ñetñapaʼ ama mechaʼteto. Alla atomatet serrpareʼtet Yompor poʼñoñ. Orrtatet ñeñt̃ acheñeneshaʼ ama puentareto ñeñt̃ña eñotatahuet poʼñoc̈h att̃o serrpareʼtenetpaʼ añmapaʼ Yompor pomuereñot̃ huapanet añ ñoñets. Yomporpaʼ nanac ahuamencat̃ p̃anet.
3 Tur Abarayah nati’imaim manin maiyow hima, Regah ana tur men kafai birumaim hi’omih, baise tur fokarin maiyow hio hibinan. Hai tur baiturobe isan Regah fair itih ina’inan gagamih himamataren, saise sabuw hitaso’ob nati tur i Regah biyanane nan.
4 Att̃eñapaʼ añña patantarr acheñeneshaʼpaʼ eʼñe cohuen enteñet atet̃ serrpareʼtatanet Pablo ñam̃a Bernabé. T̃arraña poʼpotantaññapaʼ ama. Ñetñapaʼ aña ameʼñatahuet judioneshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña ama pat̃rrayeʼ cot̃apeʼchenoña acheñeneshaʼ all.
4 Sabuw nati bar merar gagamin wanawanan hima’am hikusib rou’ab matar, sabuw turin Jew isah hin, turin Tur Abarayah isah hin.
5 Att̃eñapaʼ oʼpacha shonteʼ judioneshaʼ amaʼt ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye ñam̃a ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ec̈hnopaʼ oʼpacha oʼch rromuet huomencpaʼ oʼch rrolleʼchet.
5 Imaibo Ufun Sabuw naatu Jew sabuw hai ukwarih bairi awah ta’imon hibasit Tur Abarayah kabayamaim rouw bai’a’afiyih isan hio.
6 Oʼ eʼmareʼchet c̈ha oʼpataret̃tenetpaʼ añña Pablo ñam̃a Bernabépaʼ oʼ yeterretpaʼ ahuanmuet ñam̃a Listro. C̈hapuet Listropaʼ c̈ha asuanmuetpaʼ oʼ metet ñam̃a Derb̃o. Añpaʼ ñeñt̃ara anets all otenet Licaonia. Erracmañen chopeñeʼchet alloʼmar.
6 Tur Abarayah tur hinonowar ana veya hibihir hin tafaram Laikonia wanawanan bar merar gagamih rou’ab, Lystra naatu Derbe imaim hitit hima. Naatu bar merar afa
7 All chopeñeʼchnenetpaʼ all serrpareʼtnenet Yompor poʼñoñ.
7 nati’imaim hirun hibusuruf Tur Gewasin hibinan hiremor.
8 Allempo Listroʼtsenetpaʼ allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr acheñ, c̈ha echarrtena paʼtac, ama eshcayeʼ chopeʼcheno, amaʼt ahuat̃ot̃eñ ñapaʼ att̃a eñalletña. Ñañapaʼ alla anen.
8 Lystra wanawananamaim i orot ta an murubin ma’am. Iti orot i tutufuwaka an kakafin auman tufuw naatu men kafai reremoramih.
9 Allña anenpaʼ alla eʼm̃ñotenan atet̃ serrpareʼten Pablo. Pabloñapaʼ cohueʼ allapaʼ oʼ eñoch añ acheñpaʼ oʼ yemtana Yompor ñapaʼ oʼch aʼcrrater.
9 Paul eo orot nati’imaim ma nonowar, basit Paul orot ana baitumatum itin karam boro nayawas, imih Paul mutufor nuw orot itin
10 Ñeñt̃oʼmarña Pablopaʼ atet̃ och huomenc:
10 naatu fanan aumetawat eaf eo, “Kumisir mutufor a yan kubat!” Orot ma’am fasi’iwa’an misir an yan bat busuruf remor.
11 Allempo eñch allohuen acheñeneshaʼpaʼ c̈ha rrannartet. Pocsheñot̃etpaʼ atet̃ otet:
11 Sabuw rou’ay gagamin na’in hima’am abisa Paul sinaf hi’i’itin basit Laikonia turamaim fanah sib hio, “Anababatun god orotobe himatar isat hina hitit!”
12 Añña Bernabépaʼ oʼ sochet, atet̃ otet:
12 Naatu Barnabas wabin Zeus hiwab naatu Paul wabin Hermes hiwab anayabin Paul tur bi’ukwarin.
13 Ñehua, acheñeneshaʼ allpaʼ echenet poʼprahuaʼ allecmach maʼyochyeteʼt̃ poʼyompor-ret ñeñt̃ otenet Júpiter. Ñeñt̃paʼ eʼñe ñehuapot̃ anaret̃ allempopaʼ oʼch t̃aya yerrot̃aʼnmos paʼnetsreto. Ñeñt̃ corneshatets puerahuopaʼ oʼ huapa. Huapatan huaquësh, huapatan ñam̃a shonteʼ ror. Mueneñ oʼch muetset huaquësh Pablocop ñam̃a Bernabécop t̃arroʼmar c̈hocma muetseteʼt̃ huaquësh poʼyompor-recop. Ñam̃a t̃arroʼmar atet̃ muenen acheñeneshaʼ. Ñetpaʼ c̈ha otenapuetañ Pablo ñam̃a Bernabépaʼ añt̃eʼ ñeñt̃ poʼyomporer penet.
13 Zeus ana firis, i ana Tafaror Bar gagamin i bar merar ufunane batabat, firis naatu sabuw bairi hikokok i Tur Abarayah hai sibor hitayai. Imih firis cow naatu beran bow na bar merar ana fur awanamaim tit.
14 Allempoña eñoch Pablo ñam̃a Bernabé ñeñt̃ atet pena acheñeneshaʼpaʼ nanac llecaʼrrtet. Puellquëñot̃etpaʼ oʼ rrarreʼtet paʼshtampaʼ oʼ matrraʼtet alloʼtsaʼyen acheñeneshaʼ. Oʼ rrannaretnomuet, puerranarot̃etpaʼ
14 Baise Barnabas, Paul hairi sabuw abisa hibiwa’an hi’itih hairi hai faifuw hiseb naatu hinunuw sabuw hai founamaim hirun hio,
15 atet̃ otet:
15 “Kwa aisim iti kwasisinaf? aki i orot maiyow orot babin kwa na’atube. Aki iti’imaim anan aiyabin i Tur Gewasin ana binan, sawar iti hai yabin en kwanihamiyen, naatu God ma’ama wanatowan yait iti mar tafaram riy naatu sawar wanawanahimaim tema’am bimataren isan kwanamatabir.
16 Alla oterraneterr Pablo:
16 Marasika tafaram ta ta sabuw hai kok abisa hisisinaf i men rufutih,
17 T̃arraña ama aʼypoʼñano acheñeneshaʼ. C̈hocma apaneteʼt̃ att̃och eñochet poʼñoc̈h eñall Yompor. C̈hocma mueraneteʼt̃ ñeñt̃oʼmarña c̈hocma huatacheʼt̃ ñocpuet att̃ot̃ yec̈hcaneteʼt̃ puenarmet, att̃o eñalleteteʼt̃ puerraret att̃o cosheteʼt̃. Añpaʼ ñeñt̃a ñeñt̃ atet̃ otan Pablo allohuen acheñeneshaʼ.
17 baise mar etei sawar gewasih esisinaf imaim ekukubuna i turobe. Anayabin gagub marane iwa’an ere bay ana veya’amaim ematar bay ebit naatu dogor wanawanan yasisir awan ekakaratan.”
18 T̃arraña amaʼt atet̃ otan acheñeneshaʼpaʼ oʼ alla muenereterr oʼch muetset huaquësh ñocpuet atet̃ peteʼt̃ poʼyompor-recop. T̃arraña Pablo ñam̃a Bernabépaʼ ama muenataneto.
18 Paul, Barnabas hairi iti turamaim hisinaftobon sabuw rou’ay gagamin na’in hai siwar siboromih hibow hinan hio’otanih towa rufufurih.
19 Oʼ atomatpaʼ huac̈haʼta puesheñaʼtets judioneshaʼ ñeñt̃ huetsa Antioquíot̃ ñam̃a Iconiot̃. Cot̃apeʼchatoset acheñeneshaʼ poʼpoñ. Eʼmoñeʼtachet Pablo. Att̃eñapaʼ rrolleʼchet Pablo. Rrolleʼtuetpaʼ c̈ha otapuetañ oʼt̃eʼ rroma. Chetareʼtnomet pueblot̃ aʼyenet̃.
19 Imaibo Jew sabuw hai ukwarih afa Antioch naatu Ikoniumane hinan sabuw hiora’ahih himisir Paul higam hiu, naatu kabayamaim hirab hitain hitit hin bar merar ufunane hihamiy, hinotanot i morob hirouw.
20 Ñeñt̃ña ameʼñatsapaʼ alla arrotam̃peñet alla cohueñetpaʼ ñañapaʼ ahuepaʼtchaʼ alla tanterra, oʼ alla ahuerrerr pueblo. Tsapat̃ñapaʼ Pablo ñam̃a Bernabépaʼ ahuanerret alla Derb̃o.
20 Baise bai’ufununayah hiru’ay hi’ar bebera’uh hibatabat inu’in misir matabir in bar merar tit, mar to i Barnabas hairi hin Derbe hitit.
21 C̈hapuet Derb̃opaʼ serrpareʼtuerreterr Yompor poʼñoñ ñam̃a all. Shonteʼ acheñ ñeñt̃ alloʼtsen ameʼñenet ñamet. Allempoñapaʼ ahuanerreterr Listro, ñam̃a asuerretaʼ Iconio ñam̃a Antioquío.
21 Paul, Barnabas hairi Tur Gewasin Derbe wanawanan hibinan naatu bai’ufununayah moumurih na’in hibow. Imaibo himatabir maiye hin Lystra, Ikonium naatu Antioch hitit Syria wanawanan.
22 Ora allohuanen taʼyeset yenpuet ñeñt̃ ameʼñetsa att̃ot̃chaʼ huomenc pet pueyoc̈her. Oʼ cot̃apeʼchatanet ñam̃a att̃och c̈hocma yemchet Yompor amaʼt esempo huapanet mueroc̈hteñets. T̃arroʼmar eʼñe yemueroc̈hteñot̃ yec̈hapchaʼ all am̃chaʼtaret̃tena Yompor.
22 Nati’imaim bai’ufununayah hibaisih naatu koufair hitih hi’uwih hio. “A baitumatum kwabaib imaim kwaniturobe kwanama, yababan moumurih maiyow boro tanabow, imaibo tanan God ana aiwobomaim tanarun.”
23 Oʼ naʼyeset puesheñaʼtets acheñ ñeñt̃chaʼ pompor p̃aʼyes ñeñt̃ pameʼñeñot̃ apc̈haʼyetsa. Puet̃oreʼteñot̃etpaʼ oʼ maʼyocham̃pesyet ñeñt̃chaʼ pomporneshaʼ p̃aʼyeset, atet̃ ochet:
23 Ekaleisia hai kou’ay tata wanawanahimaim Paul Barnabas hairi orot ukwarih hirubinih, hibow naatu hiyohar isah hiyoyoban sawar, imaibo Regah i hai baitumatum ana’an umanamaim hiya.
24 Allempoñapaʼ asuanerret Pisidioʼmar allot̃paʼ ahuanerret Panfilio. C̈herret anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Perge.
24 Tafaram Pisidia wanawanan hi’afuw hirabon rounane hire’er ufunamaim hina Pamfilia hitit.
25 Serrpareʼtuerreterr Yompor poʼñoñ all Pergo, allempoñapaʼ ahuanmuet ñam̃a Atalio.
25 Naatu Perga imaim hibibinan ufunamaim hire hina Atalia hitit.
26 C̈hapuet Ataliopaʼ allot̃ñapaʼ ahuam̃p̃set boto, oʼ alla c̈hac̈herret Antioquío ñeñt̃ara anets allot̃ ahuaña ñeñt̃ ameʼñetsa all maʼyocham̃p̃sapanet att̃och yenpanet Yompor eshecchaʼ etsotoñet poʼtaruas. T̃eʼñapaʼ oʼ eʼnuet.
26 Wa imaim hibai himatabir maiye hin Antioch hitit, efan nati’imaim God ana tafafar naatu ana manaw ana kabeber hibai bowabow hibusuruf hibowabow yomanin himatabir hina nati’imaim hi’asa’ub.
27 Oʼ c̈hac̈herret allpaʼ apc̈hachet allohuen ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ serrpareʼtatueret ora allohuen att̃o Yomporpaʼ yenpanet. Oʼ serrpareʼtatanet att̃o Yompor aʼpoctatanet, añeʼna serrpareʼtatet ñeñt̃ ama judioneshayaye, añecop att̃och ameʼñerret ñamet.
27 Imih hina Antioch hititit ana maramaim ekaleisia sabuw etei hi’af ayuwih hai tur hiowen mi’itube God i wanawanahimaim sinaf baitumatum ana etawan botawiy Ufun Sabuw auman isah.
28 Alla atomatet parro epuet ñeñt̃ ameʼñetsa.
28 Naatu bai’ufununayah bairi nati Antioch imaim bairi manin maiyow hima.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.