Atos 13
Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI
1 Ñeñt̃ pameʼñeñot̃et apc̈hatseʼt̃ Antioquíopaʼ alloʼtsen puesheñaʼtets acheñ ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Parets poʼñoñ, ñam̃a alloʼtsen ñeñt̃ nanac cohuen yec̈hatatseʼt̃ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ ñerraʼm añ: Bernabé, ñam̃a Simón, ñeñt̃ Simónpaʼ oteñet ñam̃a Negro, ñam̃a alloʼtsen Lucio ñeñt̃ cireneoʼmarneshaʼ ñam̃a alloʼtsen Manaén ñeñt̃ parro cheshat Herodes ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa all Galileo, ñam̃a alloʼtsen Saulo.
1 Ekaleisia Antioch wanawananamaim orot afa i dinab oro’orot naatu afa i bai’obaiyenayah, naatu orot wabih i iti: Barnabas, Simeon, wabin ta i Niger, Lucius Sairini matuwan, Manaen, Herod hairi bay ta’imon hi’aan hirara’at naatu Saul.
2 Allempo c̈hocma cohuentatoñeteʼt̃ Yompor, ñam̃a errot̃enopaʼ c̈hoch t̃oreʼteteʼt̃. Att̃eña añña Parets Puecamquëñpaʼ eñotatanet, atet̃ otanet:
2 Veya ta hiyohar Regah hikwakwafir wanawanan, Anun Kakafiyin iuwih eo, “Barnabas, Saul hairi kwayasairih ayu isou, anayabin bowabow ta isan a’afih hinabowamih.”
3 Eʼñe allempopaʼ t̃oreʼtetset. Allempoñapaʼ maʼyochet. Maʼyochuetpaʼ oʼ net pot ñeshetopaʼ allsensaret̃tet allchaʼ t̃orroñet Yompor poʼtaruas.
3 Naatu hiyohar hiyoyoyoban ufunamaim, umah tafah hiyara’aten fair hitih imaibo hiyafarih hitit hin.
4 Allsensaret̃tet eʼñe Parets Puecamquëñot̃paʼ ahuanmuet Seleucio. Seleuciot̃ñapaʼ ahuam̃p̃set boto, oʼ c̈hapuet Chipro.
4 Barnabas Saul hairi Anun Kakafiyin ana bonawiyenamaim hina Seleucia hitit naatu wa hibai hirabon hin Cyprus imaim hitit |alt="map" src="PAULJR1.tif" size="col" ref="Acts 13.4"
5 Allña pueblo all c̈hapuetpaʼ añ paʼsoʼcheñ Salamina. C̈hapuet Salaminopaʼ oʼ ahuanmuet judioneshaʼ poʼprahuo allchaʼ serrpareʼtosñañet Yompor poʼñoñ. Ñam̃a cot̃enanet Juan Marcos ñeñt̃chaʼ yenpahuet.
5 Naatu hina Salamis hititit ana maramain Jew hai Kou’ay baremaim God ana tur hibinan, John Mark i iti bowabow wanawananamaim baibaisih isan hibai bairi hin.
6 Att̃eñapaʼ oʼ ahuanmuet serrpareʼtats erracmañen all oteñet Chipre. C̈hapuet poʼpoñ anetso añ paʼsoʼcheñ Pafos. Allñapaʼ entoset puesheñarr judioneshaʼ ñeñt̃paʼ achyoʼtañ añ paʼsoʼcheñ Barjesús. Ñañapaʼ nanac serrpareʼtaten, t̃arraña ama Yomporeyeʼ poʼñoñ aʼm̃teno.
6 Nuw ana fofonin na’atube hiremor hin au waraunane bar merar wabin Pafos hitit, nati’imaim Jew orot kwerayan ma’am koun hiyen, wabin Bar-Jesus, iti i orot taiyuwin isan dinab orot erouw eo’o.
7 Ñañapaʼ c̈hocma yemtenana ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa atet̃ ñerraʼm gobiernoʼ ñeñt̃ alloʼtsen. Añña am̃chaʼtaret̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Sergio Paulo, ñeñt̃paʼ nanac es eñot. Añña am̃chaʼtaret̃paʼ oʼ agotatan Bernabé ñam̃a Saulo. Ñapaʼ mueneñ oʼch eʼman Yompor poʼñoñ atet̃ serrpareʼtenet.
7 Naatu iti orot i gawan orot wabin Sergius Paulus ana of ta. Sergius i orot not wairafin, nati nuw ana gawan orot. Barnabas, Saul hairi e’af hina nanamaim hitit God ana tur nowar isan ifefeyanih.
8 T̃arraña ñeñt̃ achyoʼtañpaʼ ama muenatano am̃chaʼtaret̃ oʼch ameʼña. Ñañapaʼ mueneñ oʼch aʼmchet̃tanet att̃och amach ameʼñacheto am̃chaʼtaret̃. Añ ñeñt̃ achyoʼtañpaʼ ñeñt̃ara oteñet ñam̃a Elimas.
8 Baise kwerayan wabin Elimas (wabin Greekamain) eotanih men kok gawan orot tur tanowar baitumatum tab.
9 Allempoña Saulopaʼ oʼ huomenc cohuenan ñeñt̃ achyoʼtañ. Ñehua, Saulopaʼ ñeñt̃ara oteñet ñam̃a Pablo. Ñañapaʼ eʼñe chorreña Parets Puecamquëñ.
9 Imaibo Saul wabin ta Paul, Anun Kakafiyin iwanasum ma’am mutufor nuw kwerayan orot itinkikin
10 Oʼ cohuan achyoʼtañpaʼ atet̃ och:
10 naatu eo, “O i Demon natun! Sawar gewasih etei hai rakit wairafin i o. O i baifuwen kakafih yumatah ta ta biya awan karatan, o i mar etei Regah ana turobe kubotabiren baifuwen temamatar!
11 T̃eʼña Yomporpaʼ oʼch tsaʼtatap̃a. T̃eʼpaʼ amach pecuerro. Allponmatchaʼ amach penterro puetareʼ.
11 Imih Regah uman boun boro tafamaim nare mata nifim naatu marakaw boro mar kafai men ina’itin.”
12 Oʼ entan am̃chaʼtaret̃ atet̃paʼ oʼ ameʼña. Atarr huomenc entan Yompor poʼñoñ. Allohua atet̃ peteʼt̃ all Pafoso.
12 Gawan orot abisa matar i’itin i itumatum, anayabin Regah ana bai’obaiyen tur nonowar i ifofofor men kafaita.
13 Allempoña Pablo ñam̃a ñeñt̃ cot̃eneʼpaʼ oʼ ahuam̃p̃set boto oʼ c̈hapuet Pergo ñeñt̃ allara Panfilio. C̈hapuet Pergopaʼ Juanña Marcospaʼ oʼ saʼnerranet. Oʼ alla ahuerr Jerusaléño.
13 Paul ana ofonah bairi Pafos imaim wa hibai hirabon hina Perga hitit tafaram Pamfilia wanawanan. John Mark nati’imaim ihamiyih, naatu matabir maiye in Jerusalem tit.
14 Allempoña Pablo ñam̃a Bernabépaʼ ahuanerreterr, oʼ c̈hapuet anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ ñam̃a Antioquía ñeñt̃ allara Pisidio. Allempopaʼ oʼ c̈hapaʼmuen allempo amesen judioneshaʼ Pabloña ñam̃a Bernabépaʼ oʼ ahuanmuet judioneshaʼ poʼprahuo. Allñapaʼ anorrc̈haʼtoset ñamet.
14 Baise Barnabas Paul hairi hikofan maiye hin Pisidia Antioch hitit tafaram Pisidia wanawanan. Naatu Baiyarir Ana Veya Kou’ay Bar hirun himare.
15 Allña judioneshaʼ poʼprahuopaʼ oʼ lleyoñet Moisés poʼñoñ ñam̃a poʼpoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Allempoña oʼ lleyaʼhuetpaʼ añña ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa puerahuopaʼ atet̃ otanet:
15 Buk Atamaninamaim Moses ana ofafar kikirum naatu dinab hai buk hibiyab ufunamaim. Kou’ay Bar ana ukwarih isah tur hiyafar hio, “Taitu kwa aur koufair tur ta nama’am na’at aki akokok iti sabuw kwanao hinanowar.”
16 Allempoña Pablopaʼ oʼ t̃omospaʼ echantan pot att̃och muetsoñeñtuet atet̃ otanet:
16 Paul misir umanamaim rutanih naatu busuruf eo, “Israel orot baibin naatu kwa Ufun Sabuw iyab iti’imaim kwama God kwakwafir, anao kwananowar!
17 Yapaʼ israelenaʼtarey ahuat̃ Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ entaneʼt̃ yatañneshañ. Nanac aʼm̃ratanet allempo aʼpueteʼt̃ Egipto. Eʼñe Yompor poʼhuamencot̃paʼ oʼ ahuanerranet Egiptot̃.
17 Israel Sabuw ata God uwatanah rubinih naatu nah toumanih na’atube Egypt hima’am ana veya iwa’an wabih ra’at, naatu ana fairamaim nawiyih hitit.
18 Amaʼt atomat char allempo chopeñeʼcheteʼt̃ amarat̃areropaʼ c̈hocma cohuam̃p̃sanet eʼñe cohuen, ñatoʼ paʼtatsoch c̈harraʼ chart̃eʼ cohuam̃p̃sanet.
18 Naatu arar yanamaim kwamur etei 40 na’atube ba’afuwih bairi hima.
19 Allempoña c̈hac̈herret alla Canaáno Yomporpaʼ oʼ huaporeʼtatuerran canc̈herr poʼpoñeʼttsocma acheñ ñeñt̃ yec̈haʼyestseʼt̃ all att̃och apaʼyerran yatañneshañ poʼpatseñ, eʼñe ñocpuet amaʼt ñam̃a puechemereshacpuet.
19 Tafaram seven Canaan wanawanan gurusih naatu me bai ana sabuw nowahimih itih.
20 Allempot̃eñ ñatoʼ cuatrocientos cincuenta chart̃eʼ oʼ nanet ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃tatsa ñocpuet. Att̃eñapaʼ oʼ c̈hap allempo orrta ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃, añ paʼsoʼcheñ Samuel.
20 Sawar iti himamatar i kwamur etei 450 na’atube wanawananamaim himatar.
21 Allempoña acheñeneshaʼpaʼ enamet Yompor oʼch apanet puesheñarr rey ñeñt̃chaʼ nanac am̃chaʼtaret̃tatsa. Oʼ nanet añ paʼsoʼcheñ Saúl ñeñt̃ Cis puechemer ñeñt̃ara pamoʼtsnaʼtar Benjamín. Añña Saúlpaʼ oʼ am̃chaʼtaret̃ta paʼtatsoch c̈harraʼ char.
21 Naatu sabuw aiwob isan hifefeyan, God Saul bai itih orot Kish natun, Benjamin wawawan, Saul i’aiwob ma kwamur etei 40 na’atube.
22 Allempoña Yomporpaʼ oʼ puerratam̃per att̃och oʼhuañ am̃chaʼtaret̃ta Saúlpaʼ oʼ alla nerran poʼpsheñeñ ñeñt̃ paʼsoʼcheñ David ñeñt̃ara Isaí puechemer. Añ Davidpaʼ eʼñe pocteʼ eñch Yompor ñeñt̃oʼmarña atet̃ ot ñocop: “Davidpaʼ eʼñe att̃ecma cot̃apeʼchen atet̃ noct̃apeʼchen na neyoc̈hro. Ñeñt̃oʼmar neñoteñ ñapaʼ oʼch ameʼñaʼna na eʼñe poctacma.”
22 Naatu God Saul bobosair ufunamaim David bai Saul efanin yai. God iti na’atube eo, ‘David o Jesse natun, orot o na’atube isa i ayu au yasisir gagamin na’in, ayu abisa sinafumih akokok etei boro i nasinaf.’
23 Alla oterraneterr Pablo:
23 Ana’omatanen eo na’atube, orot David ana rara’ane Israel Sabuw hai baiyawasinayan God bai na.
24 T̃arraña ama c̈henaʼ allempoch serrpareʼtos Jesúspaʼ añ ñanom orrtatsa Juanañ. Ñapaʼ serrpareʼteʼt̃ atet̃ ocheʼt̃, añ pocteʼ oʼch yoct̃apeʼcherr ello cohuen etserra allempoñapaʼ oʼch yapataret̃ta Partsocop. Atet̃ serrpareʼtatey allohueney ñeñt̃ey israelenaʼtarey.
24 Jesu nanamaim John mat na bowabow kakafih baihamiyen dogor baikitabiren bapataito bain isan busuruf eorerereb Israel sabuw tutufin etei isah.
25 Oʼ eʼnuamochan ñeñt̃ poʼtaruas p̃aʼpaʼ Juanaññapaʼ atet̃ otanet: “Napaʼ ama añeyayno ñeñt̃ soten ñeñt̃chaʼ Cristotats. Ñapaʼ t̃eʼpaʼ ñeñt̃ña noct̃aʼneneʼ chentaʼ. Napaʼ ama esosheʼmano att̃och amaʼt poʼsapatrec̈hapaʼ oʼch nepyoñ.”
25 Naatu John ana bowabow bisawar auman sabuw iuwih eo, ‘Kwa anot ayu isou mi’itube kwanotanot? Kwanotanot ayu’uban i nati orot? En, baise orot ta ayu ufu’umaim enan, ayu men karam boro ana kwafure an ana sumasum anarufam.’
26 Alla oterraneterr Pablo:
26 Taitu, Abraham ana niburune kwana warar kwatatain, naatu kwa Ufun Sabuw iyab God kwabiruw kwakakafiy, it isat yawas ana tur i hiyafar na tit.
27 Amaʼt oʼ c̈hap ñeñt̃ Cristotatspaʼ añña ñeñt̃ jerusaléñoʼmarneshaʼ, ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ penet, ñetñapaʼ ama eseshaʼ eñotaye. Ama c̈hapaneto pueyoc̈hreto atet̃ oteʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ c̈hocma lleyenet añ yet̃ro allempocma amesenet. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼñapaʼ oʼ etsotatoñet Yompor poʼñoñ. T̃eʼñapaʼ oʼ pomet Jesús att̃och muetset.
27 Anayabin Jerusalem bar merar sabuw hai ukwarih bairi Jesu ana bowabow men hi’inan, naatu dinab oro’orot hai tur mar etei Baiyarir Ana Veya hibiyab men naniyan hibaib, imih abisa hisisinaf i tur hio inu’in na iturobe.
28 Ñapaʼ amaʼt ama eñalle poʼchñar att̃a otteñeʼchet att̃och muetsachet. Eʼñe att̃ot̃a enamet Pilato muetsachepaʼtoʼ.
28 Basit morob isan ana ef men hitita’ur, Pilate asabunin morob isan hifefeyan naatu easabun morob.
29 Allempoña oʼ etsotatuoñet ora allpon atet̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñocoppaʼ oʼ aʼsuachet corsochot̃paʼ oʼ net mapuetpono.
29 Bukamaim abisa i isan eo na’atube hikirum inu’in hisisinaf ufunamaim, onaf afe’enane hibai hire hub wanawanan hiyai.
30 T̃arraña Yomporpaʼ oʼ tantater amaʼt oʼ rromua.
30 Baise morobone God bora’ah misir maiye.
31 Allempoña tantaterpaʼ allponmat orrtameʼtnerrana ñeñt̃ ñanom cot̃aʼnmueʼ Galileot̃ allempo on Jerusaléño. T̃eʼpaʼ ñetpaʼ oʼ aʼpot̃oñet att̃o tanterra Jesús, oʼ aʼpot̃oñet allohuen acheñeneshesho.
31 Naatu veya moumurih na’in sabuw iyab Galilee’ine hi’ufunun bairi hina Jerusalem hititit isah irerereb, naatu nati sabuw i boun hitit sabuw afa isah sif tirurubon.
32 ’Yapaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ oʼch yeserrpareʼtatas sam̃a añ ñeñt̃ara cohuen ñoñets. Amaʼt ahuat̃ Yomporpaʼ otaneʼt̃ yatañneshañ atet̃chaʼ p̃a esempo
32 Naatu iti tur gewasin i abisa God ata’a’agir eo’omatanih abai kwa isa anan.
33 t̃eʼñapaʼ oʼc̈hoʼ etsota yocop ñeñt̃ey yatañneshañ poʼm̃renñey. Oʼ etsota poʼñoñ allempo tantaterran Puechemer Jesús, t̃arroʼmar atet̃ oteney ñeñt̃ Salmos 2, atet̃ Yompor otan Puechemer: “P̃apaʼ Nechemerep̃, t̃eʼñapaʼ oʼch neñotach acheñeneshaʼ poʼñoc̈h p̃apaʼ Nechemer nepenep̃.”
33 Iti tur i bai it isat ebiturobe, it i ata’a’agir natunatuh, Jesu morobone mimisiramaim. Psalm bairu’abin eo na’atube,
34 Amaʼt ahuat̃ Yomporpaʼ oteʼt̃ oʼch tantaterpaʼ amach alla rromuerreʼt̃e. Ñeñt̃paʼ atet̃ oteney añ ñoñets ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ aquellcaret̃: “Poʼñoc̈h oʼch naʼnatap̃a p̃am̃a atet̃ naʼnacha David.”
34 Naatu ana’an aisim God morobone bora’ah maiye mimisir, naatu boro men nihamiy maiye na’in namasamih. Nati isan ana tur iti na’atube eo,
35 Ñam̃a poʼpoñ capítulo Salmos all oten atet̃: “Yomporpaʼ amach muenatano Puechemer ñeñt̃ nanac Parets oʼch puetsohua poʼchets.”
35 Buk efan ta’ane eo maiye,
36 Añ ñoñetspaʼ yeñoteñ ama añecpayaye David t̃arroʼmar yeñoteñ David allempo eʼnuan allpon atet̃ muenach Yompor pamoʼtsnaʼtarecoppaʼ allempoñapaʼ oʼ rroma. Allempo rromapaʼ oʼ pampuet alloʼtsen paʼtañneshañ, poʼchetspaʼ oʼ puetsohua epuet.
36 Anayabin David ana veya’amaim God ana kok bow bisawar ufunamaim morob uwahinah sisibihimaim hiyai mas i’akir
37 T̃arraña Jesús poʼchetspaʼ ama puetso amaʼt coñeʼt̃a t̃arroʼmar Pomporpaʼ oʼ tantater.
37 Baise orot yait God morobone iyawas mimisir i men mas i’akir.
38 Ñeñt̃oʼmarña añ poctetsa oʼch masheñneshachaʼ señoch añ Jesús ñeñt̃ atet̃ pena. Ñach yep̃retnerreʼ yoʼchñar. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼ neserrpareʼtatas.
38 Isan imih taitu kwananowar, iti orot Jesu wabinamaim bowabow kakafih notawiyen isan ana tur i ao’orerereb,
39 Añ Moisés poʼñoñ ñeñt̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ amach errot̃enot̃ yep̃retnaterro allo yoʼchñar. T̃arraña t̃eʼpaʼ añña yameʼñeñot̃ Jesúspaʼ añepaʼt alloch eʼñe ap̃retnaʼhuaret̃terra yoʼchñar.
39 iti Jesu wabinamaim sabuw iyab tibitumatum hai bowabow kakafihine i rufamih titit anayabin Moses ana ofafaramaim boro men karam narufami.
40 Alla oterrerr Pablo:
40 Imih kwanakaifi gewas, saise abisa dinab hio men isa hinamatar.
41 Seʼm̃ñot ñeñt̃es achm̃areʼtets, t̃eʼt secuanrrorteñot̃a sechencaʼhuerra. T̃eʼpaʼ allempo ora socrrenmeñpaʼ napaʼ oʼch norrtatonas ñeñt̃ ama sentare. T̃arraña ñatoʼ sapaʼ amach sameʼñyo amaʼtchaʼ serrpareʼtataset. Añpaʼ allohua huañ atet̃ serrpareʼtatanet Pablo.
41 ‘Okwanekwaneyah Kwana’itin!
42 Allempoña c̈haʼnmac̈herret acheñeneshaʼñapaʼ atet̃ ochet Pablo huapuepaʼtoʼ poʼpoñ semano oʼch serrpareʼtaterraneterr poʼpocheño añ yet̃ro allempocma amesenet.
42 Paul, Banabas hairi Kou’ay Bar hibihamiy auman sabuw hifefeyanih fur ta Baiyarir ana veya’amaim iban hitan maiye iti sawar isah hitidudur hitanowar.
43 Allempo ahuanerretpaʼ shonteʼ judioneshaʼ oʼ cot̃aʼhuaneret Pablo ñam̃a Bernabé. Ñam̃a oʼ cot̃aʼhuaner shonteʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye t̃arraña ñetpaʼ oʼ ameʼñatanet judioneshaʼ ahuañacma. Añña Pablo ñam̃a Bernabé serrpareʼtatanet oʼ cot̃apeʼchatanet att̃och c̈hocma oʼch cot̃apeʼchoñet Yompor pomuereña.
43 Kou’ay Bar ana rou’ay hibihamiy ufunamaim, Jew sabuw maumurih na’in naatu sabuw iyab Jew hai kwafiren ana kakafemaim hima’am, Paul Barnabas hibi’ufununih koufair hitih God ana manaw ana kabeberamaim ma’amih hifefeyanih.
44 Poʼpoñ semana oʼ c̈herrerr allempo amesenet. Huac̈henerr shonteʼ acheñeneshaʼ oʼch eʼm̃ñoteneterr Yompor poʼñoñ. Autsa ora allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa all eʼñe huac̈haʼtuet.
44 Baiyarir Ana Veya bairou’abin sabuw nati bar merar tutufin etei Regah ana tur nowaramih hina.
45 Allempoña judioneshaʼ ñeñt̃ ama ameʼñetsopaʼ oʼ eñchet shonteʼ acheñ huac̈haʼtatsapaʼ, puesopeʼcheñot̃etpaʼ oʼ cohuanaʼchet Pablo. Ñeñt̃ atet̃ oten Pablopaʼ ñetñapaʼ oʼch otenet ama att̃eyaye. Nanac achm̃areʼchet.
45 Baise Jew sabuw rou’ay gagamin hi’i’itin ana veya hibobowen naatu baigigimen tur hibow hitit, Paul abisa eo isan hibas.
46 T̃arraña ama mechaʼto Pablo ñam̃a Bernabé. Oʼ serrpareʼtet huomenc, atet̃ otet:
46 Imaibo Paul, Barnabas hairi hiofok hio, “God ana tur i wantoro’ot kwa ao kwanowar, baise kwa tur i kwakwahir, taiyuw kwanunutitiy ma’ama wanatowan kwa isa men karam, isan imih abihamiy aki anan Ufun Sabuw isah.
47 T̃arroʼmar atet̃ oteney Yompor poʼñoñot̃, arr oteney atet̃:
47 Anayabin Regah ana obaiyunen tur biti iti na’atube eo,
48 Allempoña ñeñt̃a eʼmhuet añ ñoñetspaʼ añña ñeñt̃ ama judioneshayaye atarr coshet, nanac cohuen eñchet Yompor poʼñoñ. Allempoñapaʼ oʼ ameʼñenet allohuen ñeñt̃ oʼ anaret̃ta att̃och ñetpaʼ corretsetach t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen.
48 Ufun Sabuw iti tur hinonowar ana maramaim hiyasisir Regah ana tur hibora’ara’ah. Naatu sabuw moumurih na’in ma’ama wanatowan isan hirubinih hima’am hina baitumatumayah himatar.
49 Att̃eñapaʼ oʼ epaʼhua Yompor poʼñoñ erracmañen.
49 Naatu Regah ana tur ra’at tasasar tit nati bar merar ana fofonin etei hinowar.
50 T̃arraña puesheñaʼtets judioneshaʼ oʼ cot̃apeʼchachet acheñeneshaʼ att̃och oʼch huaporeʼtateret Pablo ñam̃a Bernabé. Añña ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼch coyaneshac̈hno ñeñt̃ cohuen entapreteʼ acheñeneshaʼ t̃arroʼmar añ coyaneshaʼ eʼñe cohuen cot̃apeʼcheʼt̃ Partsocop. Ñam̃a ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa all, judioneshaʼpaʼ oʼ eʼmoñeʼtachet Pablo ñam̃a Bernabé. Ñeñt̃oʼmarña orrtatet atsrreʼmueñets oʼ huaporeʼtateret Pablo ñam̃a Bernabé.
50 Baise Jew hai ukwarih himisir bar merar orot gagamih naatu God ana bowayah baibin gagamih yah hi’ora’ah Paul, Barnabas hairi isah hiwosai, naatu hinunih hitit nati bar merar ufunane hire.
51 Ahuanenetpaʼ oʼ paʼshetcaʼtnenet poʼpatser paʼtcot̃ att̃och eñoch judioneshaʼ ama pocteyeʼ entaret̃teto ñeñt̃ atet̃ oʼ p̃ohuet, t̃eʼñapaʼ amach alla huac̈herreteʼt̃e. Allempoñapaʼ ahuanmuet ñam̃a Iconio.
51 Basit Paul Barnabas hairi ah fofob hiru’uh re i hin Ikonium hitit.
52 T̃arraña ñeñt̃ oʼ ameʼñaʼhua all Antioquíopaʼ, ñetñapaʼ nanac coshenet, ñam̃a oʼ chorranet Parets Puecamquëñ.
52 Naatu bai’ufununayah Antioch hima’am yasisir yah awan karatan naatu Anun Kakafiyin iwansumih.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.