2 Coríntios 11

Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Napaʼ atarr nemneñ oʼch seʼm̃ñoton att̃o c̈ha mueneʼ att̃a es notatseʼtyen. Poʼñoc̈h oʼch notas, seʼm̃ñoton ñeñt̃ atet̃ es notatseʼtyen, allochñapaʼ att̃och neñotatas ñeñt̃ atet̃ noct̃apeʼchen.
1 Ayu anotanot mar kikimin au tur anao i boun koko’aw hai tur te’o na’atube, baise kwa marasika kwabusuruf kwabowabowaka.
2 T̃arroʼmar napaʼ atarr necuenes atet̃ ñerraʼm Yompor ña secueneʼ. T̃arroʼmar napaʼ añ noʼpatatensa Cristo att̃och allohuenes oʼch eʼñe napuas poctacma. Att̃o oʼpatataret̃es, napaʼ oʼch necuenes att̃och amach yoratstaso poʼpsheñeñ. Ñehua, oʼch netmaʼntatasa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ esñet̃. Poʼseññapaʼ oʼch oʼpatacha puesheñarr yacma ñeñt̃chaʼ puerrollar p̃aʼ. Ñapaʼ oʼch cohuam̃penan poʼseñ eʼñe cohuen t̃arrempohuach esempoch huapa ñeñt̃ oʼpatenaya allempochña pomanña poʼseñ ñeñt̃ ama aʼp̃llaret̃eyaye. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ eʼñe atet̃ nentenes ñerraʼmrrat̃eʼ nesñeneshaʼ nepenes att̃och napuas Cristo ñeñt̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃chaʼ eʼñe serrollar sep̃aʼ ñapuet̃.
2 Ayu kwa isa abi’o’orot, boun God ebi’o’orot na’atube, kwa i boun babin biyan numin orot ta’imon bai’awanin isan hi’omatan na’atube nati i Keriso akisin.
3 T̃arraña napaʼ c̈ha sellcatenen. Napaʼ noten sapaʼ oʼt̃eʼ c̈ha semnatena oʼch shecaset sam̃a, atet̃ p̃a ahuat̃ shechep̃ allempo shecan Eva t̃arroʼmar ñeñt̃ shechep̃paʼ atarr etsotenan shequëñets. Ñerraʼm sapaʼc̈hoʼña pueshquëñot̃etaspaʼ añach yec̈hatenset ñeñt̃ ama cohuenayaye cot̃ap̃ñats, ñeñt̃oʼmarña oʼhuañchaʼ alloʼna sesen ameʼñenaya Cristo ñapuet̃ ñeñt̃ eʼñe cohuen.
3 Ayu i abirubir kwa a not boro ni’afiy abistan Eve biyanamaim mamatar boro kwa biyamaim namatar. Kok i so’ob kwanekwan, naatu i iwa’an Eve God fanan sair naatu bowabow kakafin sinaf, imih nati baifufuwenayah boro kwa hinifuwi naatu hinifuwen anot hini’a’afiy saise kwa boro men kafa’imo Keriso akisinamo kwanitumitumimih
4 T̃arroʼmar sapaʼ ñerraʼm esempo huena poʼpotantañ sesho, amaʼt serrpareʼtatensetañ ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ Jesús t̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye ñeñt̃ atet̃ yeyc̈hatuas ya ahuañmoʼcha, sañapaʼ esoʼmareʼtña allorocma eʼñe socsheñeshaʼ sameʼñeña. Amaʼt serrpareʼtatenset poʼpoñ cot̃ap̃ñats ñeñt̃paʼ ama añeyaye Yompor poct̃ap̃ña, sañapaʼ allorocmaʼtña eʼñe pocteʼ senteñ oʼch sameʼñya. Amaʼt serrpareʼtatensetañ poʼpoñ ñoñets alloch sequeshperrañ, ñeñt̃paʼ ama añeyaye ñeñt̃ eʼñe cohuen ñoñets ñeñt̃ sameʼñaʼhua ahuañmoʼcha, t̃arraña sañapaʼ eʼñeʼt pocteʼ senteñ oʼch ameʼñataset poʼpoñ ñoñets.
4 Anayabin sabuw afa hinan naatu Jesu isan hinabinan men boun aki abibinan na’at. Anunin ta kwanab men boun aki abaib na’at o tur gewasin men boun kwanonowaramaim tebibinanumih, hamehamen maiyow kwa boro mar ta’imon kwanab.
5 Ñam̃a ñetpaʼ att̃a ommoʼchenet allsensaret̃etoʼ Yomporeshot̃, ñetpaʼ atarroʼ sherbenet. T̃arraña napaʼ elloña atarr asherben nentena.
5 Baise anotanot ayu i ai gewasin kwanekwan men boun kob abarayah wabih gagamih gewasih na’atube.
6 Amaʼt napaʼ ama ayc̈hataret̃eno att̃och neserrpareʼt coc̈hneshareʼ ñoñets t̃arraña napaʼ eʼñe neñotueññañ Yompor poʼñoñ. Sapaʼ señotenen ñeñt̃ atet̃ notenes ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ t̃arroʼmar shonteʼ paʼnamen norrtatyen erracmañen ñeñt̃ña eʼñe señotateneʼ.
6 Ayu tur ao’o i boun kek sosof hai tur te’o na’atube, baise ayu auru not so’ob ema’am, aki ef etei bebeyanamaim ao kwanowar sawar.
7 Ñehua, sapaʼ amat̃eʼ pocteyeʼ sentenno t̃arroʼmar amaʼt ahuañmoʼchapaʼ ama c̈hoyeʼ necobraso att̃o neserrpareʼtatensaʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ alloch yequeshperra. Ñatoʼ amat̃eʼ asherbenayeʼ sentenno att̃o ama necobraso. T̃arraña ñeñt̃paʼ añecop sherben att̃och sapaʼ oʼch tantaterres Yompor sosyaʼtsañot̃ allochñapaʼ oʼch puechemer perres sam̃a.
7 Ayu taiyuwu anayara’iyu naatu kwa anabora’ahi Regah ana tur gewasin baiyan en anabinan nati i bowabow kakafin?
8 Ñehua, poʼpoñ anetso all apc̈haʼyenet pameʼñeñot̃et Yompor, na errot̃enopaʼ c̈hocma naguënanet ñeñt̃ allpon muenenet oʼch tsaʼtnet eʼñe ñet poct̃ap̃ñot̃et. Ñeñt̃oʼmarña ama pallteno oʼch setsaʼtna sam̃a att̃o neserrpareʼtatenes. Ñeñt̃ napaʼ atet̃ nenteñ ñerraʼmrrat̃eʼ poʼpoñ anetso all apc̈haʼyenet pameʼñeñot̃et Yompor, napaʼ ahuoʼt neprratam̃p̃sanet ñet att̃och nesherb̃as sa.
8 Ayu Kirisiyan sabuw afa biyahine kabay abai kwa baibaisi isan, kwanotanot ayu abainuwih?
9 Ahuañmoʼcha allempo naʼposa seshopaʼ ñerraʼm esempo nanac es nepalltena, sapaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ ama naʼtsrreʼmoc̈htanaʼtaso es senamareʼteʼ ñeñt̃ nepalltena. T̃arraña allempo atarr es nepalltenapaʼ oʼ huac̈haʼta masheñneshaʼ Macedoniot̃, ñetñapaʼ oʼ aposnet allpon ñeñt̃ atarr nepalltena. Att̃oña allponmat naʼpuena sesho ahuañmoʼcha, napaʼ amaʼt mameshapaʼ ama nemno oʼch naʼtsrreʼmoc̈htanaʼtasa amaʼt eʼñe puesheñarrot̃esa. Ñam̃a napaʼ c̈hocmach atet̃ nepena.
9 Bairit tama’am ana mar ayu au kok sawar bain nowau matar isan, men kafa’imo yait ta aiwowa’ani. Anayabin teitit no Masedonia’ane hinanan sawar abistanawat akokok etei’imak anafofonin abai. Ayu boro taiyuwu bit ana’abar naatu boro na’atuka anasinaf anan.
10 Napaʼ neñotena Cristopaʼ entenen eʼñe poʼñoc̈h cohuen ñeñt̃ atet̃ nepena, ñeñt̃oʼmarña napaʼ amaʼt eseshapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ quec̈hpatatnetoña att̃o eʼñe cohuen neserrpareʼteññañ Yompor poʼñoñ eʼñe att̃a ñeñt̃ allo atarr nocshena, amaʼt errap̃aren nesen Acayoʼmar.
10 Keriso ana turobe ayu wanawana’umaim ema’am. Ayu ao’omatani, iti ora’ara’at boro men kafa’imo awau nafot iti tafaram Akaiya wanawanan.
11 ¿Esoʼmart̃eʼña atet̃ notenes? ¿Amaʼt señoteñe? C̈hat̃eʼ sotenapañ amat̃eʼ nemorrentenso. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Yomporña nenteneʼ atarrcaʼye nemorrentensa.
11 Aisimamih? Anayabin ayu men kwa abiyabuwi? God so’ob ayu kwa abiyabuwi.
12 Napaʼ c̈hocmach atet̃ nepena amach necobrenso ñeñt̃ atet̃ pena poʼpotantañ ñeñt̃ pommoʼcheñot̃eta serrpareʼtatyenset. Allochña ñetpaʼ amach errot̃enot̃ otneto napaʼc̈hoʼña ahuoʼ naʼtsrreʼmoc̈htanaʼch nam̃a acheñeneshaʼ atet̃ penet ñet. T̃arroʼmar napaʼ ama pocteyeʼ nenteñe oʼch otet eʼñoʼ att̃ecma yet̃orrena Yomporecop.
12 Ayu boun abistan abowabow boro na’atuka anabow anan. Saise ayu bowabow iti na’atube anabowabow i baifufuwen bai’obaiyenayah anarufutih. Hai yabih en isah hinao’ra’ara’at naatu asir hinao i mi’itube tebowabow aki bairi ta’imon abowabow.
13 T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ acheñpaʼ ama Yomporeyeʼ llesensenaye, ñetpaʼ aña poʼtaruas penet shequëñets att̃och ganenet eʼñe att̃a. Att̃a mueneñet oʼch poʼpoñetet ahuoʼch orrtet atet̃ ñerraʼm Cristo puellsensar.
13 Anayabin sabuw nati na’atube i turabarayah baifufuwenayah, i hai bowabow isan i taiyuwih tebifufuwen. Naatu taiyuhiwat tesisinaf hai itinin i boun Keriso ana turabarayah na’atube.
14 — ausente —
14 Naatu nati men tanakasiy! Satan karam taiyuwin nabotabir marakaw ana tounamatar, itininabe namatar.
15 — ausente —
15 Isan imih aki men akakasiy Satan ana akir wairafih i taiyuwih hibotabirih akir wairafih hai yawas gewasih na’atube himamatar. Mar yomanin mi’itube hai bowabowamaim hisisinaf imaim boro baimakiy hinab.
16 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr. Amach sentatsetno napaʼ att̃at̃eʼ notatseʼtyen. Ñehua, amaʼt sentenen atet̃ ñerraʼm otatsñat̃enpaʼ notatseʼteñot̃ñapaʼ seʼm̃ñoten. T̃arroʼmar napaʼc̈hoʼña oʼch eʼñe cohuen neños ñeñt̃ eʼñe nocpa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho nommoʼchena mameʼ.
16 Ayu ibanak ao maiye! Men yait ta nanot ayu au not meyemeye narouw. Baise kwa iti na’atube kwananotanot na’at, basit kwanabuwu ayu i au not en, saise mar kafa’i ayu anaora’ara’at.
17 Ñehua, ñeñt̃ atet̃ notenes t̃eʼpaʼ ama cohuenayaye t̃arroʼmar ama añecpayeʼ llesensaʼnoña Yepartseshar oʼch eʼñe cohuen neñen ñeñt̃ eʼñe nocpa. T̃eʼpaʼ eʼñe na notatseʼteñot̃ eʼñe cohuen neñen ñeñt̃ eʼñe nocpa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho nommoʼchena. T̃arraña ñeñt̃ atet̃ notenes neñoteñ ñeñt̃paʼ eʼñe poʼnoc̈h netsotueñ.
17 Anamaramaim ora’ara’aten ana tur anao i men Regah ana kokomaim ayu ao’omih, iti tur i hai not meyemeye hai tur.
18 Att̃o shonteʼ poʼpotantañ ommoʼchyenet ñeñt̃ atet̃ etsotenet ñet arr patsro, napaʼc̈hoʼña oʼch neñosatseʼtapretyesanet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho nommoʼchapretyenanet.
18 Baise sabuw afa abistan hisisinaf isan hina’ora’ara’at na’at, ayu auman boro anao ra’ara’at.
19 Sapaʼ eʼñe atet̃ sentena sañeña atarroʼ es señoten ñeñt̃oʼmarña eʼñe pocteʼ senteñ oʼch seʼm̃ñoteññañ amaʼt otatsñat̃ ñeñt̃ att̃o ommoʼchena.
19 Kwa taiyuw i notayah anababatun, naatu imih sabuw hai not meyemeye bairi yasisiramaim kwabita’ay.
20 Amaʼt ñet att̃o pomnaren penset, sañapaʼ eʼñech pocteʼ senteñ. Amaʼt es puerratam̃p̃saset ñeñt̃ allpon sechyen, sañapaʼ eʼñech pocteʼ senteñ. Amaʼt paʼnamenot̃ shecareʼtenset, sañapaʼ eʼñech pocteʼ senteñ. Amaʼt atarr puetsenaʼteñot̃etaspaʼ sañapaʼ eʼñech pomnaren sep̃atena. Ñerraʼm esempo amaʼt c̈ho tacllapechenset, sañapaʼ eʼñech pocteʼ senteñ att̃o atarr pencnaʼntatenset.
20 Na’atube sabuw afa bairi kwaita’ay dibur kwamatar, taiyuwin kususur wan i’iyon o yumat ifafar.
21 Napaʼ ama nepenquëñot̃eyeʼ notenso, napaʼ ama nemno nehuamencot̃paʼ oʼch pomnaren nepenes, atet̃ penes poʼpotantañ.
21 Ayu au biya’ohow, nati isan i anababatun ririmit sawar sinaf isan na’atube atao kwatanowar.
22 Ñetpaʼ pommoʼcheñot̃etpaʼ otenet ñetpaʼ hebreoneshetoʼ. Ñehua, napaʼc̈hoʼña oʼch notas, hebreoneshan nam̃a. Ñetpaʼ pommoʼcheñot̃et otenet israelenaʼtaretoʼ. Ñehua, napaʼc̈hoʼña oʼch notas israelenaʼtaren nam̃a. Ñam̃a ñetpaʼ otenet poʼm̃renñanetoʼ yatañ Abraham. Ñehua, napaʼc̈hoʼña poʼm̃renñen yatañ Abraham.
22 I anababatun Hebrew ma’anih? Ayu auman Hebrew orot. I Israel sabuw? Ayu auman Israel orot. I Abraham ana a’agir sabuw? Ayu auman Abraham ana agir orot.
23 Ñetpaʼ pommoʼcheñot̃et otenet ñetpaʼ atarroʼ t̃orrenet Cristocop. Ñehua, napaʼc̈hoʼña elloña atarr nanac net̃orrena Cristocop. Amaʼt eʼñe notatseʼteñot̃a noten, ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃. Amaʼt allpon t̃orrenet ñet, elloña napaʼ atarr nanac net̃orrena na. Ñam̃a amaʼt allpon amueroc̈htataret̃etyenet ñet elloña napaʼ atarr nanac amueroc̈htataret̃en. Allpon ayottam̃p̃saret̃en all coñchatennet, ñeñt̃paʼc̈hoʼña nanac atonocheʼtats. Ñam̃a allpon ashtennetpaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña atarr nanac atonocheʼtats. Ñam̃a ñeñt̃ allpon autsanchaʼ rromuetseñ, ñeñt̃paʼc̈hoʼña atarr nanac atonocheʼtats.
23 Iban Keriso ana akir sabuw? Iti tur ao’o ana nowarin i boun hai not en te’o na’atube. Baise ayu i akir wairafu gewasu men i na’atube! Ayu abow atetebon, ayu mar moumurin maiyow dibur arun, mar moumurin maiyow murab fokarinamaim hiwabiru, naatu mar moumurin maiyow kafa’imo hita’asbunu. Anayabin ayu Keriso isan abowabow.
24 Ñam̃a judioneshaʼ eʼñe pueʼmoñeʼteñot̃etan napaʼ atet̃ ashtennet eʼñe amnarocheʼtats. Allempoña ashtennetpaʼ maʼpoch c̈harraʼ puechena escon ñeñt̃ att̃o pacapacatspennet.
24 Mar etei five Jew hai ukwarih hibuwu hirabu. Mar ta’ita’imon hirarabu etei 39 biyau hitatakiyakiy hiruruseben.
25 Ñam̃a ellonet̃paʼ oʼchc̈hoʼ alla nallerrneterr ñam̃a tsachp̃o, eʼñe maʼpocheʼttsocma nallennet. Poʼpocheñopaʼc̈hoʼña parrochpaʼ oʼc̈hoʼ alla rrolleʼterrneterr. Poʼpocheñopaʼc̈hoʼña allempo nesen noñt̃o sapoʼmarpaʼ alla nepotam̃perrerr maʼpocheʼttsocma. Allempopaʼ alla narepen alla nellapen oño enopaʼrrtatsa.
25 Mar tounu ayu auramaim hirabu naatu mar ta’imon kabayamaim hirouwou’uru, mar tounu wa tafofor riy yan are naatu veya ta’imon anafofonin riy yan ain earuwu aremor. |alt="Paul stoned" src="cn01965B.tif" size="col" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="2 Corinthians 11.25"
26 Napaʼ c̈hocma nechopeñeʼchyen ellap̃ar alloʼtsaʼyen paʼnamen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnoc̈henareʼ, atet̃ ñerraʼm allempo netam̃pena noñt̃o oñoʼmar, ñam̃a allempo nec̈hap all am̃chaʼnoc̈htena eñet̃ec̈hno, ñam̃a allempo am̃chaʼnoc̈htanaʼtenen namoʼtseshaʼ ñam̃a poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñam̃a ñeñt̃ am̃chaʼnoc̈hetyetsa all anetsoʼmar, ñam̃a ñeñt̃ am̃chaʼnoc̈hetyetsa all puetsat̃oʼmar, ñam̃a ñeñt̃ am̃chaʼnoc̈hetyetsa all oñoʼmar. Ñam̃a ñeñt̃ att̃o am̃chaʼnoc̈htena poʼpotantañ amaʼt otenetañ masheñpaʼ t̃arraña ama masheñeyayeto, ñetpaʼ ama ameʼñeñeto Yompor.
26 Ayu mar moumurin maiyow efamaim aremor kakafih isou himatar, harew gagamih hititit kafa’imo ata’atomatom atamorob, naatu bainoyah kafa’imo hitarabu hitabainuwu. Ayu taiyuwu au sabuw Jew ma’anih naatu Ufun Sabuw kafa’imo hitarabu hiti’a’afiyu, bar oto’otowen gagamin wanawanan ama’am kafa’imo hitarabu, naatu arar yan anan kakafin kafa’imo atatita’ur, riy yan kafa’imo ata’atomatom ata morob, naatu taituwat baifufuwenayah kafa’imo hitarabu hiti’a’afiyu.
27 Elloña c̈hocma atarr netaruasen, ñam̃a shonteʼ ñeñt̃ atarr echarr nentyen. Ñam̃a atonocheʼtats atarr nanac naʼhuanten nemoñ t̃orratsa Yomporecop. Ñam̃a epayeʼ nemueroc̈htena nachporrñot̃, ñam̃a noʼñpañot̃ t̃arroʼmar ama eñalle ñeñt̃chaʼ nerren ñam̃a ñeñt̃chaʼ norren. Ñam̃a epayeʼ mueroc̈htatenen senet̃ t̃arroʼmar ama eñalle neshtam ñeñt̃chaʼ nechorra, oʼ eʼñe neptsapesua.
27 Foyab atatarakair naatu bowabow fokarih maiyow wanawanah arun abow. Gugumin wanawanah men ainu’in gewas, naatu harewamih sikou mamah naatu bayumih amorob, yakukur eanu naatu biyau asire ain.
28 Ñam̃a ellonet̃ napaʼ c̈hocma nellquëña ñeñt̃ pameʼñeñot̃et allemeñ apc̈haʼyetsa. Napaʼ añeʼnaña c̈hocma nellcateneʼ ñeñt̃ atarr t̃orrapoʼ nentyen paʼnamen.
28 Sawar afa isou himatar, baise boro men anao kwananowar. Ayu mar etei fokarin maiyow airi abitar baise au not gagamin i Kirisiyan sabuw isah anotanot mi’itube hibow tenan.
29 Amaʼt erraʼtsena acheñer ñerraʼm ama huomencayeʼ penano pueyoc̈her Yomporecop, nañapaʼ atarrchaʼ nellcapreteña. Ñeñt̃ña atet̃ nellcapreteña nañapaʼ oʼch atet̃ neʼmuen neyoc̈hro ñerraʼmrrat̃eʼ oʼhuañ huomenc nep̃aʼ neyoc̈her Yomporecop. Ñam̃a amaʼt erraʼtsena acheñer ñerraʼm oʼch aʼpuerratateret oʼch atet̃ perran ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, naña nepencapreteñot̃paʼ amaʼt mameshapaʼ amach pocteyeʼ nenteñe.
29 Anamaramaim yait eriririm, ayu men ariririm, naatu yait ta bowabow kakafin bonawiy isisinaf, ayu wanawana’umaim men ea’earah o so’aso’ar eyey.
30 Ñatoʼ t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñonet̃ cot̃ap̃ñats. Sapaʼ poʼñoc̈h señosatseʼtatyenen cohuen ñeñt̃ eʼñe nocpa. Añña cohuen nenten att̃och neños cohuen ñeñt̃ eʼñe nocpa, ñeñt̃paʼ att̃o ama ahuamencat̃oyenayeʼ entenno acheñeneshaʼ.
30 Ayu anao ra’ara’at na’at, basit sawar abistanamaim iwa’an ariririm boro ni’obaiyu ana’ora’ara’at.
31 Yomporpaʼ eñotenen ñeñt̃ atet̃ notenes, ñeñt̃paʼ ama shequëñtsoyaye. Ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ Pompor pen ñam̃a Yepartseshar Jesucristo ñeñt̃chaʼña yaʼyeʼchoc̈htaterr t̃ayot̃eñ errponohuañen.
31 God naatu Regah Jesu Keriso Tamah i wabin tanabora’ara’ah wanatowan! God so’ob ayu men abifuwen.
32 Ñehua, napaʼ oʼch neyerpatasa atet̃ ap̃aret̃en ahuañmoʼcha allempo Damascoʼtsenen. Ñehua, ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ all Damasco, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara am̃chaʼtaret̃ Aretas pueyochreshaʼ. Ñeñt̃ña neneʼña guardianeshaʼ ñeñt̃ camretsa allemeñ yetarrot̃. Ñetpaʼ añecop camrenet att̃och rromaʼnetañpaʼ oʼch yottam̃pesnetañ allchaʼ coñchatnetañ.
32 Anamaramaim ayu Damascus hihirfutu ama’am, aiwob orot Aretas gawan gagamin sorodiy sabuw uwih bar oto’otowen wabin Damasenes ana etawan awan hima’uh hima hikakaif. Ayu atatitit hitabuwu hitafatumu isan.
33 T̃arraña napaʼ arr eshaʼtnet cañt̃ro att̃oña c̈haʼnmaterrnet ventanot̃ allot̃ña aʼsuatam̃perrnet conc̈htot̃. Att̃ot̃ña eʼñe cohuen nequeshperra, ñeñt̃oʼmarña ama eshcayeʼ rromaʼnoña guardia.
33 Baise kaifetamaim hiwanu faf ana sou’uwat murabamaim hiruru ara’iy naatu uman wanawananane asorabon abihir. Paul kaifet wanawanan hiruru ere’er|alt="Letting Paul down in basket" src="CN01937b.TIF" size="col" loc="2Co 11.33" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="11.33"

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 2 Coríntios 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.