1 Coríntios 1
Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI
1 — ausente —
1 Ayu Paul God ana kokomaim eafu atit Keriso Jesu ana Tur abarayan amatar taituwa Sosthenes airi.
2 — ausente —
2 God ana Ekaleisia nati Corinth wanawanamaim kwama’am, iyabowat afa’af kwabai kwatit Keriso Jesu wanawananamaim kusouwi God ana sabuw kakafiyih kwamatar kwama’am, naatu sabuw efan tata’amaim iyabowat it bairit taikofan ata Regah Jesu Keriso wabinamaim tao takwakwafir auman.
3 T̃eʼña eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃espaʼ oʼch notas: Yomporepaʼchña sebensareʼtam̃peneʼ ñeñt̃ara Parets epuet Puechemer Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñetepaʼchña socshateneʼ eʼñe sa seyoc̈hro allohuenes.
3 Manaw kabeber, tufuw, Tamat Godane naatu ata Regah Jesu Keriso’one kwa etei isa nama.
4 — ausente —
4 Ayu mar etei kwa isa God merarayow abitin, anayabin Keriso Jesu wanawananamaim God manaw kabeber bit isan.
5 — ausente —
5 Naatu i wanawananamaim kwa i kwana ef tata’ane totobuyoy wairaf kwamatar, a turamaim naatu not rerekabamaim sawar etei kwaso’ob.
6 Ñeñt̃ atet̃ yotuanmas ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃onas Cristo, t̃eʼpaʼ atet̃c̈hoʼ oʼ etsotatuonas.
6 Anayabin ayu Keriso isan ao’orereb i kwa wanawanamaim matar ebiturobe.
7 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ ama es palltetso ñeñt̃chaʼ apuerrserr poʼpoñ Yompor. T̃eʼpaʼ aña palltetsa oʼch secuameʼteñ esempohuañenchaʼ huerra Yepartseshar Jesucristo.
7 Isan imih kwa ata Regah Jesu Keriso na bairerereb isan kwama kwakakaif wanawanan, men kafa’imo ayub ana baigegewasin ta kwasasa’irimih.
8 Ñeñt̃ara Jesús ñeñt̃chaʼ alloʼna huomenc sep̃aʼneneʼ seyoc̈her. Att̃ot̃ach c̈hap allempoch huerra Yepartseshar Jesucristo. Att̃ochña allempopaʼ amach eñalle alloch otteñeʼcharet̃es amaʼt mamesha.
8 Naatu God boro nabototofari kwanan ana yomanin, saise ata Regah Jesu Keriso nanan ana Veya’amaim kwa boro aur ubar en na’iti.
9 T̃arroʼmar Yomporpaʼ ama puenesho poʼñoñ, errot̃ otpaʼ atet̃chaʼ p̃a. Ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ oʼ huaʼñerrey oʼch yeyemterrñaña Puechemer ñeñt̃ara Yepartseshar Jesucristo.
9 God Natun ata Regah Jesu Keriso ana baita’ayomaim bairi run isan ea’afi i kwanitumitum.
10 T̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a, eʼñech pat̃rra soct̃apeʼch allohuenes. Amach alloʼna soct̃apeʼchyesatsto poʼpoñeʼttsocma. Eʼñech pat̃rra cot̃ap̃ñats soct̃apeʼch allohuenes; erraʼtsen soct̃apeʼchpaʼ ñeñt̃ach cohuen sent allohuenes. Eʼñe pat̃rra soct̃ap̃ñot̃paʼ oʼch separrocmatua allohuenes. Eʼñe yameʼñeñot̃ Yepartseshar Jesucristo ñeñt̃oʼmarña notenes ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a.
10 Ata Regah Jesu Keriso ana roubabaruwen fair tafanamaim ayu abifefeyani taitu, abisa isan kwao’o etei kwanibasit, saise kwa wanawanamaim kouseb boro men nama, a not tutufin etei ta’imon namatar kwanama.
11 T̃arroʼmar ñeñt̃ parro yec̈hena Cloépaʼ ñetpaʼ eʼmareʼtatnet att̃oʼ sepena. Ñeñt̃paʼ atet̃ otnet att̃o sa masheñneshachaʼ c̈hocma poʼpoñ sentannaʼtyena.
11 Taitu, ayu i Chloe tain tuwan afa hina, kwa wanawananamaim kwama kwabigamigam isan hio anowar.
12 Ñeñt̃ notenespaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ sepena: Puesheñaʼttsospaʼ atet̃ sotyen: “Napaʼ añchaʼ nameʼña masheñ Pablo.” Poʼpotantaññapaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ otyenet: “Napaʼ añchaʼ nameʼña masheñ Apolos.” Poʼpotantaññapaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ otyenet: “Napaʼ añchaʼ nameʼña masheñ Pedro.” Poʼpoñec̈hnoñapaʼ atet̃ otyenet: “Napaʼ añchaʼ nameʼña Cristo.”
12 Ayu boro iti na’atube anao, kwa ta’ita’imon a tur ta ta kwao, o ta kuo, “Ayu i Paul abi’ufunun,” ta kuo, “Ayu Apollos abi’ufunun,” ta kuo, “Ayu Peter abi’ufunun,” naatu ta kuo, “Ayu i Keriso abi’ufunun.”
13 Ñehua, amaʼt señoteñeña, poʼñoc̈hpaʼ ama eñalle att̃och yellopaʼtetstach Cristo. Poʼñoc̈hpaʼ amacaʼye nayeʼ corsoʼtam̃p̃seto ñeñt̃ eʼñe socop att̃och naʼqueshp̃atas. Ñam̃a ama nayeʼ sameʼñeñot̃ oʼ sapataret̃terroña Partsocop.
13 Keriso i kwatarsisib in kau’ay nanabin matar. Iban Paul onaf afe’en kwa isa morob? Ai Paul bai’ufnuninamih bapataito kwabai?
14 Napaʼ atarr neparasyosoʼteñ Yompor t̃arroʼmar napaʼ ama muenatno oʼch napatas amaʼt puesheñarrot̃esa Partsocop. Ñehua, napaʼ eʼñe epsheña napat Partsocop, ñeñt̃paʼ masheñ Crispo ñam̃a masheñ Gayo.
14 Ayu God ana merar ayiy kwa men ta bapataito aitimih, Krisipas naatu Gaius hairi’imo,
15 Napaʼ eʼñe nocshena t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ amach errot̃enot̃ sotno eʼñoʼ na sameʼñeñot̃ sapataret̃terra.
15 imih men yait ta boro inao, ayu i Paul wabinamaim bapataito abai abi’ufunun.
16 Ñehua, poʼñoc̈h ellopaʼ napach masheñ Estéfanas epuet pamoʼtseshaʼ. Ñerraʼm eñallt̃eʼ poʼpoñec̈hno ñeñt̃ napatpaʼ t̃arraña ñeñt̃paʼ ama neñoteñe.
16 (Boro’obo anot Stephanas aawan ana nibur bairi bapataito aitih, baise anotanot men yait ta bapataito aitinimih.)
17 Napaʼ ama añecpayeʼ llesensaʼnoña Cristo oʼch napatyes Partsocop ñeñt̃ allpon ameʼñetsa, añecpaña llesensaʼn att̃och oʼch neserrpareʼt cohuen ñoñets alloch yequeshperra. Ñam̃a ama añeyeʼ coc̈hneshaʼ na neñoñ neserrpareʼtatenso, t̃arroʼmar ñerraʼm aña neserrpareʼtatenes coc̈hneshaʼ neñoñ nameʼñatasapaʼ c̈hat̃eʼ soten att̃o rroma Cristo corsochopaʼ ñeñt̃paʼ amacaʼye es sherbeno att̃och yameʼñera Cristo.
17 Anayabin Keriso i men bapataito isan iyafaru’umih, baise tur gewasin binan isan iyafaru, naatu men orot babin maiyow hai tur naatu hai notamaim ana’omih, nati na’atube ana’orerereb Keriso onaf afe’en momorob tur gewasin ana fair boro yabin en namatar.
18 Poʼñoc̈h ñerraʼm esempo yeserrparen att̃o Cristo rroma corsocho eʼñe ya yoʼchñarot̃paʼ añña acheñeneshaʼ ñeñt̃ chenquëtsapaʼ c̈hach otenapuetañ att̃at̃eʼ yotatseʼtyen. T̃arraña ya ñeñt̃ey aʼqueshp̃ataret̃eypaʼ añña ñoñets att̃o rroma Cristo corsochopaʼ ñeñt̃ña ñoñetspaʼ yeñoteñ allot̃ña huena Yompor poʼhuamenc att̃och aʼqueshp̃atyerran acheñeneshaʼ.
18 Anayabin onaf ana tur sabuw kasikasiyih isah i yabin en, baise iyabowat tayayawas isat i God ana fair
19 T̃arroʼmar añ ñoñetspaʼ eʼñe anuaret̃ amaʼt ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten Yompor:
19 Buk Atamaninamaim eo na’atube:
20 Ñehua, amaʼt señoteñeña, amaʼt ñeñt̃ nanac es eñotatseʼtyets arr patsro ama eñalleña ñeñt̃ atarr asherben enten Yompor. Ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñam̃a ñeñt̃ nanac eñoʼñat̃tetsañ añe patsro ama eñalleña ñeñt̃ atarr asherben enten Yompor. Ñetpaʼ c̈hat̃eʼ otenapuetañ atarrt̃eʼ es eñotenet t̃arraña Yompor oʼ eñotatuay poʼñoc̈h ñeñt̃paʼ eʼñecaʼye orrena atet̃ otatseʼtyenet arr patsro.
20 Bo orot ukwarin rerekabin menamaim ema’am? Orot kirum so’obayan menamaim ema’am? Naatu orot baibasayan ana not gagamin iti tafaram nowan menamaim ema’am? God iti tafaram ana ukwar rerekab botabir na koko’aw mamatar men kwaso’ob?
21 T̃arroʼmar Yomporpaʼ eʼñe pueñoteñot̃ ñapaʼ ama pocteyeʼ enteñe eʼñe ya yoct̃ap̃ñot̃paʼ oʼch yenter Yompor, amaʼt yapaʼ yoteneñ atarrt̃eʼ es yeñoten. Añmapaʼ ñeñt̃ña pocteʼ enten Yompor: ñeñt̃ara cot̃ap̃ñats ñeñt̃ att̃o rroma Jesucristo yocop ñeñt̃ c̈hach enteñet ñerraʼmrrat̃eʼ att̃a yotatseʼtyen, añ ñeñt̃ara cot̃ap̃ñats ñeñt̃ña muenen Yompor oʼch yeserrpareʼtoñ alloch aʼqueshp̃aterrey allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya.
21 Anayabin God ana ukwar rerekabamaim iwa’an sabuw tafaram ana ukwar rerekabamaim hima’am men karam boro hitaso’ob, naatu sabuw iyab iti tafaram ana ukwar rerekab hibaib, iti tur isan yabin en hirouw hio, baise aki onaf isan abibinanumaim God iti tur bai sinaf sabuw hitumatum yawas hibai.
22 Ñerraʼm esempo yeserrpareʼtach judioneshaʼ att̃o Cristo rroma yocop, ñetñapaʼ amach asherbenayeʼ entenetoña yoct̃ap̃ña t̃arroʼmar ñetpaʼ añach muenet yorrtatanetepaʼtoʼ Cristo poʼpartsoña. Ñam̃a ñerraʼm esempo yeserrpareʼtateñ ñeñt̃ ama judioneshayeyeto att̃o Cristo rroma yocop ñetpaʼc̈hoʼña amach asherbenayeʼ entonayetoña yoct̃ap̃ña t̃arroʼmar ñetpaʼ añach muenet yorrtatanetepaʼtoʼ ñeñt̃chaʼ eñotatahuet eʼñet̃eʼ poʼñoc̈h atet̃ yoten.
22 Jew hikok ina’inan hita’itin hititurobe naatu Greek sabuw i ukwarerekab hinuwih.
23 T̃arraña yapaʼ añchaʼña yeserrpareʼtatanet att̃o Cristo rroma corsocho yocop. T̃arraña añña judioneshaʼ puetsenaʼteñot̃etpaʼ amach cohuenayeʼ enteñeto. Ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye ñetpaʼc̈hoʼña att̃ach enteñet ñerraʼmrrat̃eʼ att̃a yotatseʼtyen.
23 Baise it i Keriso onaf afe’en hi’onaf momorob isan tabibinan, iti tur Jew sabuw tenonowar i tainih ekuyikuy, naatu Ufun Sabuw tenonowar isah i yabin en.
24 T̃arraña acheñeneshaʼ ñeñt̃ oʼ ameʼñerra ñetpaʼ oʼ c̈hapanet pueyoc̈hreto poʼñoc̈hpaʼ Cristo eʼñe Pompor poʼhuamencot̃paʼ oʼch aʼqueshp̃aterrey, ñam̃a eʼñe Pompor pueñoteñot̃paʼ oʼch aʼqueshp̃aterrey. Att̃ecma oʼ c̈hapanet pueyoc̈hreto ñeñt̃ oʼ ameʼñerra amaʼt ñeñt̃ judioneshaʼ ñam̃a amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye.
24 Baise Jew sabuw naatu Ufun Sabuw wanawanahimaim iyab God eafih hina yawas hibaib, nati sabuw isah Keriso i God ana fair naatu ana ukwar rerekab.
25 Ñeñt̃ ama ameʼñetsopaʼ amaʼt otenapuetañ Yompor poct̃ap̃ñapaʼ att̃at̃eʼ otatseʼtyen, t̃arraña ñeñt̃ara poct̃ap̃ña eʼñe ña pueñoteñ ñeñt̃ña nanac sherbets. Acheñpaʼ amaʼt atarr es eñoteneñpaʼ t̃arraña poct̃ap̃ñetpaʼ ama tama sherbeno t̃arroʼmar acheñpaʼ ama tama es eñoteneto. Ñam̃a amaʼt otenetañ Yompor poʼhuamencpaʼ ama aʼñsheʼmayeʼ orrtenopaʼ t̃arraña yocoppaʼ ello metanennay allohueney yehuamenc t̃arroʼmar yapaʼ arromñat̃aya.
25 Anayabin God ana ukwar rerekab hi’itin koko’aw hirouw hio’o, i orot ana ukwar rerekab natabir, naatu God ana ririmin hi’itin hio’o, i orot ana fair natabir.
26 Ñehua, masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ soct̃apeʼch allempo huaʼñerres Cristo oʼch sameʼñera. Allempo amaʼt acheñeneshaʼpaʼ entaseteʼt̃ sapaʼ ama esoyeʼ señoteʼt̃e t̃arraña Yomporpaʼ oʼ huaʼñerres, ñam̃a amaʼt ama sesherbeno, ñam̃a amaʼt ama añeyayso puechemeres am̃chaʼtaret̃. Ñehua, ñatoʼ puesheñaʼttsospaʼ ñeñt̃es, t̃arraña ama allohuenacmayeʼ att̃ecmaso.
26 Taitu, kwa marasika mi’itube kwama’am ana maramaim God ea’afi i kwananot, sabuw hai itininamaim kwa moumur na’in i men not wairafi, men orot faifir, na’atube atufuwamaim men orot gagamih hai rara’ane kwatufuwamih.
27 Añña pocteʼ enten Yompor oʼch aʼqueshp̃atan acheñ ñeñt̃ acheñeneshaʼpaʼ c̈hach otenapuetañ ñeñt̃paʼ amat̃eʼ es eñoteno. T̃arrecop pocteʼ enteñ Yompor allochñapaʼ oʼch pencatan acheñeneshaʼ ñeñt̃ nanac es eñotatseʼtyets. Añpaʼc̈hoʼña pocteʼ enteñ Yompor oʼch aʼqueshp̃atan acheñ ñeñt̃ acheñeneshaʼpaʼ c̈hach otenapuetañ ñeñt̃paʼ amat̃eʼ esoyaye. T̃arrecop pocteʼ enteñ Yompor allochñapaʼ oʼch pencatan acheñeneshaʼ ñeñt̃ c̈hach otenapañ ñetpaʼ atarrt̃eʼ es sherbenet.
27 Baise God tafaram ana sawar koko’aw hirarouw, rubinen sabuw not wairafih ibiya’uhuwih. Naatu tafaram ana sawar ririmih hirarouw rubinen, sabuw fairih ibiya’uhuwih.
28 Añpaʼc̈hoʼña pocteʼ enteñ Yompor oʼch aʼqueshp̃atan acheñeneshaʼ ñeñt̃ entenet ñeñt̃ ama esosheʼmayaye ñam̃a ñeñt̃ atsenaʼtaret̃. Ñam̃a añ acheñer muenen Yompor ñeñt̃ ama es echeno att̃och sherb̃aʼ amaʼt mamesha. T̃arrecop mueneñ Yompor allochñapaʼ ñot̃etpaʼ oʼch huaporeʼtam̃p̃san acheñ poct̃ap̃ña ñeñt̃ aña patsoʼmara. Eʼñech orrena enteret acheñ poct̃ap̃ña.
28 Abisa tafaram itin yabin en rarouw i rubin bai, naatu abisa tafaram itin gagamin rarouw i gurus.
29 Ñeñt̃oʼmarña ya acheñeypaʼ amaʼt puesheñarrot̃eya ama pocteyaye oʼch eʼñe yañeña cohuen yentena t̃arroʼmar Yomporpaʼ ama att̃eyeʼ entenye.
29 Saise men yait ta God nanamaim naora’ara’atamih.
30 T̃arroʼmar ñapt̃a Yompor yapueneʼña att̃och yapaʼ corretsayach. Eʼñe yeparrocmateñot̃ Cristo Jesús aʼcrrateney Pompor. Ñam̃a Yomporpaʼ att̃o nan Puechemer Cristo ñach yeñotaterreʼ ñeñt̃ cohuentetsa Yeyompor-recop, ñam̃a ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen aʼpoctateneʼ yocop att̃och cohuen entueney Pompor ñam̃a ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃ña aʼcohuentaterrey Partsocop, ñam̃a ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃ yetsaʼterroya yoʼchñar att̃och yequeshperra.
30 Baise God buwit tana Keriso Jesu wanawananamaim ikofanit naatu sinaf Keriso ata ukwar rerekab matar. Naatu kakafhine rufamit tatit, yamutufurit God ana sabuw kakafiyih tamatar.
31 Ñeñt̃oʼmar atet̃ anuaret̃ta Yompor poʼñoñ ahuat̃: “Ñerraʼm eseshaychaʼ es ayeʼchoc̈htatetspaʼ Yomporecpuepaʼchña es yaʼyeʼchoc̈htaten.”
31 Isan imih Buk Atamaninamaim eo na’atube, “Yait nakokok ora’ara’atamih Regah abisa sisinaf tafanamaim nao ra’ara’at.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Coríntios 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.