1 Coríntios 11
Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI
1 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notenes: Atet̃ sentenen ñeñt̃ atet̃ nepena napaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a sam̃a, t̃arroʼmar napaʼ añ nepena ñeñt̃ atet̃ pena ñam̃a Cristo.
1 Ayu Keriso abi’u’ur na’atube kwa ayu kwani’u’uru.
2 T̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas poʼpoñ. Napaʼ eʼñe pocteʼ nentenes att̃o sapaʼ ama sepseno ñeñt̃ atet̃ neyc̈hatuanmas ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a, ñam̃a att̃o c̈hocma seyerpuenna.
2 Ayu sawar ta ta’amaim mar etei kwanunuhu isan naatu bai’obaiyen abit kwabukikin kwama’am isan, a merar ayi abobora’ara’ahi.
3 T̃eʼña añmapaʼ ñeñt̃ nemneñ oʼch señoch sam̃a, att̃o ya allohueney ñeñt̃ey asheñorreypaʼ añ pomnaren yepeneʼ Cristo. Añña coyaneshaʼpaʼ añ pomnaren penahuet puerrollar. Cristoñapaʼ añ pomnaren peneʼ Pompor.
3 Baise boun ayu akokok kwa etei kwanaso’ob gewas. Keriso i orot ana ukwarin, Babin ana ukwarin i orot naatu Keriso ana ukwarin i God.
4 Ñeñt̃oʼmarña yoten ama pocteyaye ya ñeñt̃ey asheñorreypaʼ oʼch yecaʼmatam̃oʼta allempo yemaʼyochena, amapaʼ allempo yaʼpot̃eññañ Yompor poʼñoñ. T̃arroʼmar ñerraʼm esempo yecaʼmatam̃oʼtenapaʼ c̈hach yottena ñerraʼmrrat̃eʼ poʼpsheñña acheñ pomnaren yepeneʼ, amach añeyeʼ pomnaren yepenaye Cristo. Att̃eñapaʼ oʼch c̈ha yepencnaʼntach Cristo ñeñt̃ poʼñoc̈h pomnaren yepeneʼ.
4 Orot yait aribun sumasum auman eyoyoyoban, o tur God biyanane baib eo’orereb Keriso biya’ohow ebitin.
5 Yapaʼ añña yoten coyaneshaʼpaʼ eʼñe pocteʼ oʼch caʼmatam̃oʼta ñerraʼm esempo maʼyochena, amapaʼ ñerraʼm allempo aʼpot̃enan Yompor poʼñoñ. T̃arroʼmar ñerraʼm ama caʼmatam̃oʼtopaʼ c̈hach ottena ñerraʼmrrat̃eʼ ama puerrollareyeʼ pomnaren penaye. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ atarrchaʼ pencnaʼntateney poñ t̃arroʼmar ama c̈hoyeʼ caʼmatam̃oʼteno. Ñerraʼm ama caʼmatam̃oʼtopaʼ añ poctetsa penquëpaʼ t̃arroʼmar c̈ha ottena atet̃t̃eʼña ñerraʼm ashopenaʼtaret̃.
5 Naatu babin yait aribun ana sumasum bosair eyoyoyoban, o tur God biyanane bai eo’orereb, aawan biya’ohow ebitin, ana itinin i babin aribun himafuribe.
6 Att̃eña ñerraʼm coyaneshaʼ ama mueno oʼch caʼmatam̃oʼtapaʼ ñehua, amaʼtpaʼ shopenaʼtatepaʼ. Att̃ochña ñerraʼm oʼch c̈ha pencana att̃o shopenaʼtenapaʼ ñehua, amaʼtpaʼ caʼmatam̃oʼtepaʼ. Ñam̃a ñerraʼm puetsorrm̃oʼtateñot̃paʼ oʼch pencapaʼ ñehua, amaʼtpaʼ caʼmatam̃oʼtepaʼ ñam̃a.
6 Babin yait aribun men nasumisum, gewasin aribun hina’afuw. Baise babin aribun afuwin o mafurin isan biyan nao’ohow na’at gewasin aribun nasum.
7 Yocopña ama pocteyaye ñeñt̃ey asheñorreypaʼ oʼch yecaʼmatam̃oʼta, allempo yeserrpareʼten Yompor paʼpacllo t̃arroʼmar ya Yomporpaʼ puetmaʼntatarey ña, ñam̃a yapaʼ c̈hocma poʼcohuenña peney. T̃arraña coyaneshaʼpaʼ aña poʼcohuenña peneʼ puerrollar.
7 Orot aribun men nasum, anayabin orot i God ana itinin naatu ana fair, baise babin i orot ana fair.
8 Ñehua, t̃arroʼmar ahuat̃ Yomporpaʼ asheñorrot̃ yec̈hcatan coyaneshaʼ. Asheñorrpaʼ ama coyaneshot̃eyeʼ yec̈hcache.
8 Anayabin orot i men babinane namih, baise babin i orotone na.
9 Ñam̃a yeñoteñ asheñorrpaʼ ama añecpayeʼ yec̈hcache coyaneshacop. Añecopña yec̈hcatan coyaneshaʼ att̃och oʼch yenpaʼy ya ñeñt̃ey asheñorrey.
9 Na’atube orot i men babin isan God eo matar, baise babin i orot isan matar.
10 Ñeñt̃oʼmarña añ pocteʼ coyaneshaʼpaʼ oʼch caʼmatam̃oʼtena att̃och amaʼt Yompor poʼm̃llañot̃eñnanesharpaʼ oʼch eñochet añ poʼñoc̈h pomnaren peneʼ puerrollar.
10 Ana’anaban iti isan, tounamatar matahimaim babin aribun nasum, saise nati sumasumamaim ebi’obaiyit, babin i orot ana fair babanamaim ema’am.
11 T̃arraña eʼñe yameʼñeñot̃ Yepartsesharpaʼ añ pocteʼ ya ñeñt̃ey asheñorreypaʼ oʼch yeyenpueñ yam̃a coyaneshaʼ. Coyaneshaʼpaʼc̈hoʼña pocteʼ oʼch yenpueney ya ñeñt̃ey asheñorrey.
11 Regah ana yawasamaim tama’am babin men orot nihamiy akisin nabin ana fairamaim nama, na’atube orot men babin nihamiy akisin nabin ana fairamaim nama.
12 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ahuat̃ Yomporpaʼ asheñorrot̃ yec̈hcatan coyaneshaʼ. Ñam̃a eʼñe allempot̃eñ amaʼt ya ñeñt̃ey asheñorreypaʼ ahuoʼt eñalletateney coyaneshaʼ. T̃arraña poʼñoc̈hpaʼ yeñoteñ ñeñt̃paʼ eʼñe Yomporeshot̃ecma huena.
12 Anayabin babin orotone na, na’atube babin biyanane taub orot yai. Baise sawar etei i Godane hina.
13 Ñehua, oʼch naʼp̃t̃oʼtas: Ñeñt̃ atet̃ seyc̈hena sa ¿amaʼt pocteyeʼ senteñeña coyaneshaʼpaʼ oʼch maʼyochenana Yompor ñerraʼm ama caʼmatam̃oʼteno?
13 Taiyuw kwanibatiy kwana’itin, babin aribun ana sumasum nabosair, bebeyanamaim nayoyoyoban i gewasin ai en?
14 Ñeñt̃ atet̃ yeyc̈hena yapaʼ ñeñt̃paʼ añ yeñotateneʼ ñerraʼm ya ñeñt̃ey asheñorreypaʼ esempo ateshaʼta yechpaʼ oʼch pencateney.
14 It ata so’ob i sawar biyatamaim temamatar imaim ebi’obaiyit, orot aribun ituw manin ere’er i boro biyan na’ohow.
15 T̃arraña ñerraʼm coyaneshaʼña ateshaʼtatsa pueʼchpaʼ eʼñech cohuen entapreteñ allohuen acheñeneshaʼ. Ñam̃a ñerraʼm ateshet pueʼchpaʼ ñeñt̃paʼ alloch caʼmatam̃oʼtenet, t̃arroʼmar ñetpaʼ atet̃ yec̈hcatanet Yompor.
15 Baise babin aribun ituw manin ere’ere i ana itinin ebigewasin. Anayabin aribun manin re’ere i yumatan ana sumasum na’atube.
16 Ñehua, ñerraʼm eseshas ama pocteyeʼ entaye ñeñt̃ atet̃ oʼ notuaspaʼ ñehua, pocteʼ oʼch alla noterrserr, t̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ oʼ notuaspaʼ ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ sep̃a t̃arroʼmar ama eñalle poʼpoñ ñeñt̃ pocteʼ yenten. Amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et Yompor ñeñt̃ apc̈haʼyetsapaʼ ñetpaʼc̈hoʼña pocteʼ enteñet ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas.
16 Baise orot yait ayu ao isan inagamigam, anao inanowar. Kwafiren isan ata ef men ta ema’am boro imaim tani’ufunun o God ana ekaleisia wanawanan kwafiren ana ef men ta ema’am boro i tani’a’ait.
17 — ausente —
17 Roube’aten tur iti anao kwananowar. Ayu kwa boro men merarayow anitimih. Anayabin kwaru’ay a kou’ay kwabaib wanawanan kakafin i erara’at naatu ana gewasin i en.
18 — ausente —
18 Ayu tur anowar kwa ekaleisia tutufin etei kwana kwabita’imon akwafiren wanawan i kouseb ema’am, naatu ayu abitumatum iti i tur anababatun.
19 Poʼñoc̈h ñeñt̃ey ameʼñetsapaʼ c̈hocmach eñall ñeñt̃chaʼ ama pac̈harroyeʼ ameʼñatso, ñeñt̃oʼmarña ya allempopaʼ oʼch yeñoch ñeñt̃ eʼñe pac̈harr cot̃apeʼchets, ñam̃a oʼch yeñoch ñeñt̃chaʼ ama pac̈harroyeʼ cot̃apeʼchatso.
19 Men kwanakasiy, wanawananamaim kouseb iti na’atube emamatar, saise orot iyab sinaf gewasin tisisinaf boro bebeyan hinatit kwana’itih.
20 Ñam̃a ñerraʼm esempo sapc̈henapaʼ eʼñe seyerpueñot̃ Yepartsesharpaʼ ahuoʼch serrallmeʼchen, t̃arraña poʼñoc̈hpaʼ ama Yepartsesharecpayeʼ serrallmeʼcheno.
20 Kwaruru’ay ana veya kwa i men Regah ana Bay Aafufun kwa’aau’umih.
21 T̃arroʼmar puesheñaʼtets eʼñe paʼchporrñot̃etpaʼ ahuoʼchc̈hoʼ rrenet ñanmacma, amoʼchña parrocmayeʼ serrallmeʼcheno. Ñeñt̃oʼmarña ñatoʼ puesheñaʼtetspaʼ ahuoʼch att̃a nanac cheporrena, ñatoʼ poʼpsheñeññapaʼ ahuoʼch c̈ha posaʼtyes.
21 Anayabin bay aa ana veya orot afa timatkabikabiy te’aa harew fokarih tetom tibikoko’aw, naatu sabuw afa i tibi’aamoromorob.
22 Ñeñt̃ atet̃ sepenapaʼ ama pocteyaye t̃arroʼmar sapaʼ sechencaʼyeña sepaquëll allchaʼ serren ñam̃a allchaʼ es sorryen. Esoʼmareʼtña amaña am̃chaʼnaʼtpahuoyeʼ senteññañeña Yompor paʼpaquëll. Allñapaʼ oʼch att̃a sepencateñ ñam̃a ñeñt̃ ama es echetso. T̃eʼña poʼñoc̈h napaʼ oʼch notas, amacaʼye nocshapretensoña sa ñeñt̃ atet̃ sepena.
22 Kwa a bar tema’am boro imaim kwataa kwatatom ai en? Aisim iti na’atube kwasinaf God ana ekaleisia kwabi’afiy, naatu yababan wairafih biya’ohow kwabitih. Kwanotanot boro abisa anao kwananowar, a merar anay nati kwasisinaf isan? Boro men kafa’imo a merar anayimih.
23 Añmapaʼ ñeñt̃ña atet̃ yec̈hatnerrey Yepartseshar ñeñt̃chaʼ att̃och yeyerpueña. Ñeñt̃ara ñoñets sapaʼ oʼ neñotatuas ahuañacma. Ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Ñeñt̃e tsaprocma allempo Judaspaʼ pomuerran Yepartseshar Jesús, ñañapaʼ chetan pan. Chetan panpaʼ
23 Anayabin ayu Regah biyanane abisa abaib i kwa ai’obaiyi. Ata Regah gugumin hiyayanuw ana maramaim rafiy bai
24 parasyosoʼtam̃pes allot̃ñapaʼ shotaʼchpaʼ atet̃ otanet: “Añmapaʼ ñeñt̃ tomaʼntenaya nechets ñeñt̃chaʼ atserrp̃aret̃terrtsa socop. Añmapaʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. Ñerraʼm esempo serren pan atet̃paʼ eʼñech seyerpueñot̃en napaʼ oʼch serreʼ.”
24 God ana merar yi imasib itih eo, “Iti i ayu biyau kwa abit, kwanab kwana’ani’aan ana maramaim ayu kwananuhu.”
25 Allempoña oʼ rrohuetpaʼ att̃ecma p̃a oʼ chetan ñam̃a orramets allocma orreteʼt̃paʼ atet̃ otanet: “Añ ñeñt̃chaʼ sorrpaʼ ñeñt̃ tomaʼntenaya nerras ñeñt̃chaʼ etserra anaret̃ allochñapaʼ att̃och ap̃retnaʼhuaret̃terra soʼchñar. Añmapaʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a: Ñerraʼm esempoch sorren ñeñt̃ tomaʼntenaya nerraspaʼ eʼñech seyerpueñot̃en napaʼ sorreñchaʼ.” Añpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ otnerrey Yepartseshar.
25 Ef ta’imon kerowas isan na’atube sinaf, bay hi’aa ufunamaim kerowas wine hisuwai batabat bai, God ana merar yi, iuwih eo, “Iti kerowas i God ana Obaibasit Boubun ayu au rara’amaim ebubusuruf. Imih mar etei iti na’atube kwanasinaf, kwanatomatom ana maramaim ayu kwanuhu.”
26 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ ñerraʼm esempo yerren añ pan, ñam̃a yorren añ orrpapoʼpaʼ c̈hocmach yeñotach acheñeneshaʼ att̃o rroma Yepartseshar yocop. Ñeñt̃paʼ eʼñech t̃ayot̃eñ atet̃ yep̃a t̃arrempohuach esempohuañenchaʼ huerra.
26 Mar etei iti rafiy kwana’aan, kerowasamaim wine kwanatom, naatu Regah momorob isan kwanabinan kwananan i namatabir maiye nan natit.
27 T̃arraña ñerraʼm yapaʼ ama yeyerpueñot̃eyeʼ eʼñe ña yerreno pan, ñam̃a oʼch yorr ñeñt̃ tomaʼntatana Yepartseshar poʼrraspaʼ yapaʼ c̈hat̃eʼ yeyora yoʼchñar eʼñe yaʼllocchameʼteñot̃ Yepartseshar poʼchets ñam̃a poʼrras.
27 Isan imih orot yait erebosa rafiy nab na’aan naatu Regah ana kerowasamaim natomatom, nati orot i bowabow kakafin maiyow Regah biyan naatu ana rara isan esisinaf kakaf.
28 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, amach sorreñaʼpaʼ oʼch soct̃apeʼch ñanom, oʼch señota sañeña ñeñt̃ atet̃ oʼ sep̃ohua.
28 Imih wantoro’ot orot taiyuwin ana yawas nanutitiy na’itin gewas, imaibo rafiy nab na’aan naatu kerowas nab natom.
29 T̃arraña ñerraʼm att̃a ama es yepc̈heno rreʼ, ama yoct̃apeʼcho ñanom ñeñt̃ tomaʼntatana Yepartseshar poʼchetspaʼ ñerraʼm att̃a yerreʼ ñam̃a att̃a yorrpaʼ eʼñe yerreñot̃ ñam̃a yorreñot̃paʼ atsaʼtataret̃eychaʼ.
29 Anayabin orot yait Regah biyan naatu ana rara hai buriburih men naso’ob gewas, rafiy nab na’aan naatu kerowasamaim wine natomatom, i taiyuwin ana baibatiyen bai enan.
30 Ñeñt̃oʼmarña seshopaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama aʼñsheʼmtetso, ñam̃a poʼpotantañpaʼ c̈ha atsnaʼtyeset, poʼpotantaññapaʼ oʼ rromayeset.
30 Ana’an iti isan kwa moumur na’in biyah hiririm naatu kwabisasawuw naatu afa i himoroboka.
31 T̃arraña ñerraʼm c̈ho ñanom yoct̃apeʼch eʼñe cohuen, oʼch yeñota yañeña ñanompaʼ allempoña poʼñoc̈hpaʼ amach atsaʼtataret̃eye.
31 Baise it taiyuwit anababatun tanabibatiyit gewas, boro men tanan God nibatiyitamih.
32 T̃arraña ñeñt̃chaʼ atet̃ tsaʼtatya t̃eʼ Yomporpaʼ ñeñt̃paʼ añecop att̃och cot̃apeʼchaterrey eʼñe cohuen att̃och esempohuañenpaʼ amach aʼcoñchataret̃eye epay ñeñt̃ ama ameʼñetso arr patsro.
32 Baise Regah nabibatiyit ana veya baikwatutunen boro nitit, naatu God tafaram baimakiy nabitin it boro men auman nititamih.
33 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr: Ñerraʼm esempo sapc̈ha allohuenes oʼch serraʼ ñeñt̃ anaret̃ Yepartsesharecoppaʼ añ pocteʼ c̈hoch ñanom secuannaʼta att̃och oʼch serreñ eʼñe parrocma.
33 Isan imih taituwau, Regah ana Bay Aafufun isan kwanaruru’ay taituwa kwanakaifih.
34 T̃arraña ñerraʼm eseshas cheporratsapaʼ eʼñe pocteʼ oʼch serrerraʼ sepacllo. T̃arroʼmar ama pocteyaye eʼñe sapc̈heñot̃paʼ oʼch secoñchatannaʼta. Ñam̃a poʼpoñec̈hno ñeñt̃ palltetsapaʼ allach neserrpareʼtatoses ñerraʼm esempoch nec̈hap sesho.
34 Naatu orot yait aa momorob gewasin ana baremaim bay naa, saise a kou’ay kwanabaib ana maramaim boro men God ana baibatiyen wanawanan narun. Naatu sawar afa i boro ayu anan anatitabo anayabuna.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Coríntios 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.