Mateus 21
Yanesha' NT (AME_TBL) vs AAI
1 Att̃eñapaʼ oʼ c̈hac̈haʼtet allameʼtets Jerusaléño. C̈hapuet aspent̃o ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Olivopen. Allñapaʼ alloʼtsen anets ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Betfagé. Oʼña c̈hapmochet all anetso,
1 Jesu ana bai’ufununayah bairi au Jerusalem hirun hinan, hina bar merar ta wabin Bethage hitit, Olive Oyawemaim, Jesu ana bai’ufununayah rou’ab wan iyunih
2 Jesúsñapaʼ atet̃ otnoman epsheña pueyochreshaʼ: —Sapaʼ oʼch sota oʼch sec̈hap aʼyent̃eyeʼ eʼñe allara anetso. Allñapaʼ allchaʼ sentos ashen all huanquëñet epuet ñam̃a puechoyor ñeñt̃ rreʼptor. Ñeñt̃ña ashenpaʼ oʼch sepyam̃p̃sospaʼ oʼch sanerrnan.
2 eo, “Kwanan bar merar nati namaim kwanatitit boro donkey hi’utan ebatabat kwana’itin naatu donkey boubun auman sisibinamaim ebatabat. Hairi kwanarufamen kwanabow kwanan.
3 Ñerraʼm eseshaʼ errot̃ sotapueʼ sañapaʼ atet̃chaʼ sotosanet: “Yepartsesharcaʼye mueneneʼña añ ashen. Mameshapaʼ oʼch alla apuerrsaʼ.”
3 Orot ta nati’imaim nabibatiyi ana tur kwana’owen, ‘Regah ekokok naatu boro nihamiyen kwanabow kwanan.’ Baise ana tur kwana’owen boro niyafarih hinamatabir maiye.”
4 Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmar atet̃ p̃a allochñapaʼ att̃och etsota añ poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃paʼ Yompor eñoratayeʼt̃ atet̃:
4 Iti sawar himamatar abisa God ana dinab orot eo kikirum ina i turobe.
5 — ausente —
5 “Jerusalem sabuw hai tur kwana’owen, a aiwob enan kwa’itin, taiyuwin yare donkey afe’en mara’at enan, ana donkey boubun tafanamaim mara’at enan.”
6 Allempoña pueyochreshaʼña ñeñt̃ mueñapaʼ ñetñapaʼ allent̃a ahuanmuet all anetso. Eʼñe atet̃ otapanet Jesús, ñetñapaʼ eʼñec̈hoʼ atet̃ p̃oset.
6 Basit Jesu ana bai’ufununayah eo baimanih na’at hin hisinaf.
7 Allempoñapaʼ huapaterrñañet ashen epuet ñam̃a puechoyor. Ñetñapaʼ nohuerret paʼshtam ashnacheʼñopaʼ montatueret Jesús.
7 Donkey hibai hina hai faifuw tafah hibosairen hiyabar afa rabod rourih hi’afuw ef yan hiyabar.
8 Shonteʼ acheñeneshaʼ ñetñapaʼ t̃ot̃maʼtyesoñet paʼshtam t̃oño allchaʼ oñem Jesús. Poʼpotantañec̈hnoñapaʼ tsorrmoʼreʼtyeset tsach pueʼmoʼrer allo topanetyeset t̃oñ.
8 Sabuw rou’ay gagamin na’in hai faifuw hibosairen hiyabar afa ai raurih hi’afuw hiyabar.
9 Allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ otac̈hetsa ñam̃a ñeñt̃ cot̃aʼhuaneneʼ chentaʼ ñetñapaʼ puerrannarteñot̃etpaʼ atet̃ atarr cohuentatyesneññañetpaʼ atet̃ otenet: —¡Acsherrapoʼch allohueney! ¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Jesús ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ David poʼm̃reneñ! ¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Jesús ñeñt̃ llesensen Yompor! ¡Yaʼyeʼchoc̈htaterrñañepaʼch Yompor Parets ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen!
9 Sabuw Jesu nanane hinan, naatu ufunane hinan fanah sib hiwow hio,
10 Att̃eñapaʼ oʼ c̈hap Jesús Jerusaléño. C̈hap allpaʼ allohuen anetsoʼmarneshaʼ epayeʼ cohuanrrortapet. Ñetñapaʼ atet̃ otyeset: —¿Eseshaʼt̃eʼña añ acheñer?
10 Jesu na Jerusalem rur, kawasa ra’at uruw giririf retenafut, sabuw hibatebat hio, “Iti orot yait?”
11 Acheñeneshaʼ ñeñt̃ cot̃aʼneneʼpaʼ ñetñapaʼ atet̃ otoset: —Añcaʼyeña Jesús ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ. Ñapaʼ Galileot̃caʼye huena allara anetso Nazareto.
11 Rou’ay gagamin hiyafutih hio, “God ana dinab orot wabin Jesu, Galilee wanawananamaim tafaram Nazareth orot.”
12 Allot̃ña Jesúspaʼ beʼt̃osos Parets paʼpacllo. Allñapaʼ mueñoʼtuosan allohuen ñeñt̃ pomatsreʼtetsa all ñam̃a allohuen ñeñt̃ rañt̃aʼyetsa. Eʼñe c̈haʼnmac̈haʼtatosanet allot̃, aʼcoyeʼtam̃p̃sosanet poʼmesac̈hno allecma cam̃yatyenet poʼc̃llayoret, aʼcoyeʼtuosan ñam̃a allecma anorryen ñeñt̃ pomueneʼ yepec̈hno.
12 Naatu Jesu na Tafaror Bar run. Sabuw iyab nati hima hai sawar hitotobon rauw nunih hai urama’ama, hai gemogem bora’aten, kabay hisuwa hire, urama’ama afe’eh hima mamu imak hitotobon bow israuwen ufun hitit.
13 Allempoñapaʼ atet̃ otosanet: —Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ allñapaʼ atet̃caʼye oten Yompor: “Añ ñeñt̃ nepaquëll nepenpaʼ añecpacaʼyeña sherben allecmach maʼyochennet.” T̃arraña sañapaʼ eʼñe atet̃ sepeññañña Yompor paʼpaquëll ñerraʼmrrat̃eʼ eñet̃ ñeñt̃ epotyetsa mapuetpono.
13 Naatu iuwih eo, “Buk Atamaninamaim God eo hikikirum i iti na’atube eo, ‘Ayu au Tafaror Bar i yoyoban ana bar,’ baise kwa abisa kwasisinaf i kwabotabir bainowah hai watu matar.”
14 Allña Parets paʼpacllopaʼ huac̈haʼtoña aporoʼyet̃ec̈hno ñam̃a ñeñt̃ checaʼrepayets. Ñañapaʼ eʼñe aʼcrratyesapanet.
14 Sabuw matah fim naatu ah umah kakafih hina Tafaror Bar hirun Jesu etei iyawasih.
15 Añña ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar epuet ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetñapaʼ entoñet ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼ atet̃ orrtatyen Jesús ñeñt̃ amaʼt eseshapaʼ ama puentareto. Ñam̃a eʼmueññañet cheshaneshaʼ all Parets paʼpacllo puerranarot̃etpaʼ atet̃ otyenet: —¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Jesús ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ David poʼm̃reneñ! Ñetña atet̃ entetpaʼ ñeñt̃epaʼtchaʼ atarr atsrreʼmatahuet.
15 Firis ukwarih naatu Ofafar Bai’obaiyenayah Jesu sawar gewasih sisinaf hi’itin yah so’ar. Kek auman Tafaror Bar wanawanan fanah sib Jesu hibora’ara’ah hio, “Orokaiwa David natun, ensairen.”
16 Allempoñapaʼ atet̃ ochet Jesús: —¿Amaʼt peʼmuenoña atet̃ otac̈hreʼtapap̃ cheshaneshaʼ? Jesúsñapaʼ otanet: —Neʼmueñcaʼye. Sañapaʼ amaʼt selleyareña Yompor poʼñoñ. All anaret̃ ñoñetspaʼ ñeñt̃ña atet̃ oten:
16 Jesu hiu, “Iti kek teo kunonowar?” Jesu iyafutih eo, “Anonowar. Buk Atamaninamaim hikikirum kwaiyab kwa’itin, mi’itube hikirum?
17 Oʼña yerpatuerranet añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñocop, allempoña saʼnerranet ñeñt̃e anetsrot̃paʼ oʼ alla ahuerrerr Betanio. Allpaʼ allecma ommuena.
17 Naatu nati’imaim ihamiyih hima i tit in Bethany bar merar imaim mar fo in.
18 Tsapat̃ puetaren alla ahuaʼmuenerr Jesús anetso Jerusaléño. T̃oñoñapaʼ c̈ha cheporraʼnma.
18 Mar auman Jesu au merar gagamin matabir inan, basit bayumih morob.
19 Allñapaʼ entnoman higoch t̃oñetop̃ñoʼtsen. Ponmosya ama entoñe pueʼmer, pasopanrepaʼtchaʼ entosñañ. Jesúsña c̈hepaʼtchaʼ eñorostsa higochecop, ñeñt̃paʼ atet̃ otos: —¡Arepaʼch eñalleterro pueʼmer amaʼt eʼñe ahuat̃a! Eʼñe otueʼpaʼ allorocmuepaʼtchaʼ hueyaʼhuaña pasopaner.
19 Naatu ef rewanamaim ai fafou batabat itin, basit na ai an tit, baise men ro’on ta itin, raurinawat. Basit ai isan eo, “O i boro men iniw.” Mar ta’imonamo ai fenem.
20 Pueyochreshaʼñapaʼ eʼñe enteñet oʼ hueyaʼhuaña higochpan. Ñetñapaʼ att̃a cohuanrrorteñet, atet̃ otannaʼtet: —Errot̃enot̃uañacaʼyeña oʼ aʼuyatachña eʼñe mamecmat̃eʼ.
20 Ana bai’ufununayah hi’itin hifofor men kafaita, naatu hio, “Ai fafou mi’itube’emih mar ta’imon fenem?”
21 Jesúsña atet̃ otanet: —Poʼñoc̈hcaʼye oʼch notas: Ñerraʼm seyemteña Yompor, ama c̈hoyeʼ seʼcharrtateno seyoc̈her, amach añayaya atet̃ sep̃o atet̃ nep̃aʼ higoch. Añeʼnachña eʼñe setsoten ñeñt̃ ello atarr t̃orrapoʼ senten. Oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ añ aspenet̃. Ñerraʼm eseshaschaʼ otets aspent̃ecop, “Añ aspenet̃paʼ rrot̃eʼtepaʼch arrot̃, arrepaʼchña eshaʼtosa saʼpo allchaʼ eʼñe chencosa”, aspenet̃ñapaʼ atet̃chaʼc̈hoʼ p̃onasa.
21 Jesu iyafutih eo, “Anababatun a tur ao’owen. Men erekasiy auman kwanasinafumih, baise kwanitumatum. Karam abis iti boun ai fafou isan asisinaf boro kwanasinaf namatar. Baise men iti akisin. Karam oyaw isan kwanao, kumisir kwen riy yan kubat boro namatar.
22 Amaʼt allohuen erraʼtsenchaʼ es senam̃ Yompor eʼñe semaʼyocheñot̃, ñerraʼm c̈ho senamueñ eʼñe seyemteñocmañen, ñeñt̃ñapaʼ sagap̃chaʼ.
22 Initumatum abisa isan kuyoyoban boro inab.”
23 Allempoña Jesúspaʼ oʼ alla c̈herrerr Jerusaléño, allñapaʼ beʼt̃osuerrerr Parets paʼpacllo. Allñapaʼ yec̈hatuerranerr acheñeneshaʼ. Att̃o yec̈hatenan acheñeneshaʼpaʼ allempoña huac̈haʼtoña ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar epuet puesheñaʼtets ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ. Ñetñapaʼ atet̃ otoset: —Ñehua, yapaʼ añecop yohuena yemneñ oʼch p̃otey ¿errot̃eʼt apuenpetña llesens? ¿Eseshaʼtña p̃apueneʼña llesens att̃ot̃ p̃orrtatyenña ñeñt̃ c̈hocma att̃ecma pep̃aʼyena?
23 Jesu matabir maiye Tafaror Baremaim run bat bi’obaibiyih. Basit Firis ukwarih naatu Jew hai orot ukwarih hina Jesu biyan hitit hibatiy hio, “O yait fair it iti sawar kusisinaf, naatu yait ibasit ina kubowabow?”
24 Jesúsñapaʼ atet̃ otapanet: —Ñehua, napaʼc̈hoʼña nemneñ oʼch naʼp̃t̃oʼtapas sam̃a amaʼt pat̃rra ñoñets. Ñerraʼm sanaposenchaʼpaʼ napaʼc̈hoʼña att̃ochña notapas nam̃a allot̃ apuennetña llesens ñeñt̃oʼmar atet̃ nepena.
24 Jesu iyafutih eo, “Ayu auman au baibat ta’imon kwa anibatiyi kwanao ananowar, imaibo ayu boro anao kwananowar, ayu fair menamaim abai abowabow.
25 Sapaʼc̈hoʼña oʼch sotosen, ahuañmoʼcha allempo apateʼt̃ Juanañ Yomporecop, ñapaʼ ¿eseshaʼtña llesenseʼ ñatoʼ Yompor amapaʼ acheñat̃eʼ apueʼña llesens? Nemnen oʼch sotosen ñeñt̃ atet̃ soct̃apeʼchen sa. Ñetñapaʼ eʼñe aʼnahua otannaʼtyeset: —Taʼm errot̃chaʼcaʼye yocht̃eʼ. Ñerraʼm c̈ha yoch Yomporeshot̃caʼye apetña llesens, ñapaʼ c̈hat̃eʼcaʼye otey: “Ñehua, sañapaʼ esoʼmareʼtña ama seʼm̃ñocheña ahuaña allempo serrpareʼtatosan acheñeneshaʼ.”
25 John ana fair menane bai sabuw bapataito itih Godane bai, ai orot maiyow biyahine bai?” Hai kasiy ra’at taiyuwih hibabatiyih hio, “Mi’itube tanao? Godane tanao’o i boro nao bo aisim John men kwaitumitum.
26 Elloña ñerraʼm c̈ha yoch acheñeshot̃a apet llesenspaʼ acheñeneshaʼñapaʼ c̈hat̃eʼ eʼmoñeʼtyet, t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe cohuen eñcheteʼt̃ Juanañ, c̈hocma otyeñet ñapaʼ ñeñt̃caʼyeña aʼm̃toseʼ Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ mechaʼteñet acheñeneshaʼ.
26 Baise it orot biyanane fair bain tanao, sabuw isah tabirubir anayabin sabuw etei tebitumatum John i God ana dinab orot ta.”
27 Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ atet̃ ochet Jesús: —Taʼm yapaʼ amacaʼyeña yeñoteñe; errot̃t̃eʼ huapaña Juanañ, errot̃t̃eʼ apetña ñam̃a llesens. Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: —Napaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ amach notaso sam̃a allot̃ aparet̃en nam̃a llesens att̃ot̃ atet̃ nep̃aʼyena.
27 Imih sabuw Jesu isan hiya’afut hio, “Aki men aso’ob.” Naatu Jesu iuwih eo, “Ayu auman boro men anao kwananowar, baibasit menane abai iti sawar asisinaf.
28 Jesúsñapaʼ alla oterranerr judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ: —Ahuañmoʼcha allempo huapa Juanañ, ñapaʼ añecop huapa att̃och ñach seyc̈haterreʼ allohuen ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor. T̃arraña sañapaʼ ama sameʼñyo. Aña eʼñe cohuen ameʼñapaya ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshac̈hno atet̃ ñerraʼm añ ñeñt̃ poʼtaruas p̃aʼyeneʼ eʼñe pueshquëñot̃et cobraʼyeñet acheñeneshac̈hno quelle ñeñt̃ gobiernocop ñam̃a aña eʼñe cohuen ameʼñapayaña Juanañ ñeñt̃ atarr ecañoreshat̃ec̈hno. Allempo sentanet att̃o ñetpaʼ cot̃apeʼcherret ello cohuen Yomporecop, sañapaʼ amaña eseshas cot̃apeʼcherrayeña cohuen Yomporecop att̃och oʼch sameʼñera sam̃a. Ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼch netmaʼntacha. Ñehua, puesheñarr yacma eñall epsheña puechemer. Ñañapaʼ atet̃ otenanaʼ puesheñarr puechemer: “T̃eʼpaʼ nechemere, oʼch ahuaʼmuenep̃ yaʼmro allchaʼ petaruasaʼmuen.”Ñañapaʼ ellont̃a otapan pompor: “Amacaʼye nemno, amachcaʼye neto.” T̃arraña elloñapaʼ cot̃apeʼcherran cohuen allempoñapaʼ ahuoʼ pompor paʼmro taruasats. Allempoña pomporpaʼ ahuoʼ ñam̃a poʼpsheñeñ puechemeresho, ñapaʼc̈hoʼña atet̃ otos atet̃ otuan poʼpsheñeñ puechemer: “T̃eʼ nechemere, oʼch ahuaʼmuenep̃ yaʼmro allchaʼ petaruasaʼmuen p̃am̃a.” Ñañapaʼ eʼñe cohuen otapan pompor: “Ñehua, apachaʼ oʼch ahuen oʼch netaruasaʼmuen yaʼmro.” T̃arraña ñañapaʼ amaʼt atet̃ otañpaʼ ama to. Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —T̃eʼpaʼ oʼch naʼp̃t̃oʼtas sa, ñeñt̃ epsheña puechemer, ¿erraʼtsenaʼt sentenña sa ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ petsa ñeñt̃ atet̃ muenen pompor? Judioneshaʼña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼpaʼ ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Añcaʼye ñeñt̃ ñanom, ñeñt̃ otapueʼ ñapaʼ añoʼch to taruasats t̃arraña elloñapaʼ allent̃a ahuoʼ taruasats paʼmro. Ñeñt̃caʼyeña etsoteneʼña ñeñt̃ atet̃ muenen pompor. Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas: Ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobraʼyeneʼ acheñeneshac̈hno ñam̃a ñeñt̃ atarr ecañoreshat̃ec̈hno, ñetñapaʼ poʼñoc̈h allent̃a aguërret Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña. Sañapaʼ amaña allent̃ayeʼ saguëreña sam̃a t̃arroʼmar sapaʼ c̈haña atarr seʼcharrtatenña seyoc̈her.
28 “Kwa mi’itube kwanotanot? Ana veya ta orot natunatun bairi hima’am basit orot natun ain isan eo, ‘Aro ayu akokok boun inan grape ana masaw inabow.’
29 — ausente —
29 “Naatu kek tamah iya’afut eo, ‘Ayu men akokok.’ Baise ma kafai ana not botabir re in masaw bow.
30 — ausente —
30 “Naatu orot na maiye natun uf isan tit tur i ta’imonaban eo, naatu kek rufut eo, ‘Basit, Regah boro anan.’ Baise kwahir bar ma men in masaw bowamih.
31 — ausente —
31 Naatu kek menatan i tamah fanan bai?”
32 — ausente —
32 Anayabin John Baptist na ef gewasin bai’ufnunin isan bi’obaiyi, kwa men kwaitumitumimih, baise kabay o’onayah, naatu sagasagadiy hitumitum, sawar i kwa’itin, baise men kafa’imo a not uf kwabotabir kwaitumitumimih.”
33 Jesúsñapaʼ alla oterranerr judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ: —T̃eʼñapaʼ seʼm̃ñotenchaʼ, napaʼ oʼch netmaʼntatasa poʼpoñ. Eñall puesheñarr aneʼtañ, ñañapaʼ nareʼtanatatnoman shonteʼ uvach; paʼmuerñapaʼ eʼñe ora uvachmatatue. Eʼñe conc̈haʼtam̃pesue allot̃ñapaʼ eñan ñam̃a allchaʼ aʼpechoʼtoñet uvas poʼñer. Allñapaʼ t̃omatatnoman torrepoʼ allot̃chaʼ cohuam̃p̃soñet paʼmuer. ’T̃omatuepaʼ naʼnman ñeñt̃chaʼ taruasatats ñeñt̃chaʼ coyerrahuet allpon ñerraʼm esempoch t̃oteñet. Oʼña nareʼtanatatuepaʼ oʼ ahuoʼ poʼpoñ anetso b̃ac̈hayo.
33 Jesu eo maiye, “Oroubon tabo kwananowar. Orot me matuwan ana veya ta masaw bo grape tanum, fur ear ituwafut naatu Wine bunubunuw ana hub bai naatu ana masaw sabuw bowayah uwih hima’uh hima i tafaram afa bai nanawanamih in.
34 C̈hap allempo yen uvachllom̃paʼ ñañapaʼ mueñerran poʼpsheññec̈hno paʼtaruasañer ñetchaʼ enamuerrtsetaʼ uvachllom̃ poʼpsheñeñ paʼtaruasañresho ñeñt̃ cohuam̃peneʼ uvachmaʼ.
34 Naatu grape hiyamur bairuhin ana veya kakabom, basit orot ana akir wairafih iyafarih hina bowayah biyah ibo au nowahine ai ro’oh bairut isan.
35 Allempoña c̈henet allpaʼ enamosan ñeñt̃ allpon oʼpatena pamoʼmteʼ, arepaʼtchaʼña es apapuenayeña uvachllom̃, elloña ñeñt̃apaʼ c̈ha rremapoñet paʼtaruasañer, c̈ha nalleʼtapueñet puesheñarr, c̈ha muetsapet poʼpsheñeñ, poʼpsheñeñpaʼc̈hoʼña c̈ha rrolleʼtapoñet.
35 “Baise bowayah himisir orot ana akir wairafih hibow, ta hibai hirab, ta hi’asabun morob, naatu ta kabayamaim hirab.
36 Allempoña ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen uvachmaʼpaʼ oʼ alla mueñerranerr poʼpsheññec̈hno paʼtaruasañer shonteʼ. Allempo c̈hapuet ñamet allpaʼ att̃ecma errot̃uanen ap̃aret̃tapuet ñamet.
36 Orot ana akir wairafih afa’abo iyafarih hina, moumurihika men marasika biyafarih na’atube’emih, baise bowayah himisir akir wairafih hibow, wan hinan isah hisisinaf na’atube hisinaf hibow hirouw.
37 ’Allempoña ñeñt̃ pamoʼmteʼ penetpaʼ ñañapaʼ atet̃ ot: “T̃eʼpaʼ oʼch nemñe all ñeñt̃ eʼñe na nechemer. Ñatoʼrraña ñeñt̃paʼ mechaʼnaʼtapetchaʼ.”
37 Uftoro’ot i natun iyun na bowayah isah, not eo, ‘Sabuw boro natu hinakakafiy.’
38 Ñeñt̃paʼc̈hoʼña amaʼt mameshapaʼ arepaʼtchaʼña mechaʼnaʼtapeto. Allempo entapoñet puechemer ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset: “Añmapaʼ ñeñt̃caʼyeña puechemer ñeñt̃chaʼ oʼpaterraya pompor puenarem̃ esempo. Ñapaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ oʼchcaʼye yemtsap̃ allochñapaʼ yachcaʼyeña eʼñe oʼpaterrayaña pompor puenarem̃. T̃eʼpaʼ oʼch ahuey oʼch yemtsap̃ ñam̃a.”
38 “Baise bowayah orot natun nan hi’itin hio, ‘Iti orot masaw matuwan natun enan kwanatabai tarab emorob, saise iti sawar etei boro it ata sawaramih tanabow.’
39 Allempoñapaʼ oʼ rromapet oʼ chetareʼtnomet narmetsmot̃ aʼyenet̃, allña muetsapetña ñam̃a. Arrpaʼ allohua atet̃ tomaʼntata Jesús eʼñe ñañeña.
39 Hina kek hibai fur ufunane hirouw re hitit hibai hi’asabun morob.”
40 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: —Ñehua, ñerraʼm esempoch huerra ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen ataruasañec̈hnopaʼ ¿señoteñeʼtña ñetpaʼ atet̃chaʼ ap̃aret̃terret?
40 Naatu Jesu ibatiyih eo, “Masaw matuwan namatabir nanan iti sabuw bowayah isah boro mi’itube nasinaf?”
41 Judioneshaʼña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼpaʼ atet̃ oterreterr: —Ñerraʼm huerrachpaʼ ñeñt̃ña ama matsrreʼmñopaʼ eʼñech aʼcllatuerranet pamoʼmteʼ, nanacchaʼ coñchatuerranet; narmetsmoñapaʼ elloch nerranerr poʼpotantañ ñeñt̃chaʼ taruaserrtserr all uvachmo. Nerranerrchaʼ ñeñt̃chaʼ eʼñe poʼñoc̈h apuerreʼ pueʼmer ñerraʼm esempoch yen.
41 Hiya’afut hio, “Nati orot bowayah etei boro narauw hinamorob, naatu masaw boro nab sabuw afa nitih hinama hinakaif, saise ai ro’oh hinabiyamur bowayah boro hinirut ibo au nowan hinitin.”
42 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: —Sapaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amaʼtña selleyareña ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ot̃eñ. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ oten nocop, na atmaʼntataret̃ mapueʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ oten:
42 Imaibo Jesu iuwih eo, “Buk Atamaninamaim hikirum inu’in kwaiyab kwa’itin.
43 Ñeñt̃oʼmarña sa ñeñt̃es judioneshaspaʼ t̃eʼña Yomporpaʼ puerratam̃perreschaʼ poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña. Añchaʼña apuerr ellonet̃ poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃chaʼ poʼñoc̈h orrtaterreʼ eʼñe ña poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña.
43 “Isan imih a tur ao’owen. Mar ana aiwob kwa biyamaim tema’am boro nabosairen sabuw iyab ub gewasih hitanum teyey boro i nitih.
44 Allohuen erraʼtsenchaʼ atetsa añ mapyo ñeñt̃ña mapueʼpaʼ eʼñech aʼyosatseʼtuanet. Ñam̃a ñerraʼm eseshesho shoraʼnom ñeñt̃ mapyerpaʼ eʼñech aʼpep̃tseʼtuosanet. Att̃oña Jesúspaʼ tomaʼntatanet ñerraʼm ama eseshaʼ pocteyeʼ entenaye Cristo ñerraʼm erraʼtsenchaʼ ama aguërraye, ñeñt̃ña acheñerpaʼ c̈hocmach huapoña ñeñt̃chaʼ atarr mueroc̈htaterrahuet.
44 “Orot yait iti agim afe’en nare narabirab i boro natarsisib, baise agim nare orot babin narabirab boro mutufor nifofob.”
45 Allempo atet̃ eʼmyes ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a fariseoneshaʼ, ñeñt̃ atet̃ tomaʼntatenanet Jesús, ñetña allempopaʼ c̈hapanet pueyoc̈hreto ñocpuetepaʼt serrpareʼtenña Jesús.
45 Firis hai ukwarih naatu Ofafar Bai’obaiyenayah Jesu ana oroubon eo hinowar hitatam.
46 Ñetñapaʼ mueneñetañ oʼch rremuetañ t̃arraña ama eseshaʼ rromaye t̃arroʼmar ñetpaʼ c̈ha mechaʼteñet acheñeneshaʼ. Ñehua, acheñeneshaʼ eʼñecaʼye cohuen enteñet Jesús ñapaʼ poʼñoc̈h ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ.
46 Imih bain fatuminamih himisir, baise sabuw rou’ay hina hima’ama isah hibir. Anayabin sabuw etei Jesu hi’i’itin i God ana dinab orot ta.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 21, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.