Atos 23
Yanesha' NT (AME_TBL) vs AAI
1 Pabloñapaʼ oʼ cohuaʼyesan allohuen ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets. Allempoñapaʼ atet̃ otanet: —Masheñneshachaʼ, napaʼ c̈hocma nocrrena cohuen Yomporecop, amaʼt ahuat̃ot̃eñ amaʼt ñam̃a t̃emeʼttsen. Yomporpaʼ entennant̃eʼ eʼñe cohuen neyoc̈her.
1 Paul nuw Kaniser itihkikin naatu eo, “Taituwau ayu au yawas tutufin etei God matanamaim men kafa’imo erekasiy auman ama na iti boun titamih.” Paul Jerusalem kanisel nahimaimbat tibibabatiy|alt="Paul speaking to council in Jerusalem" src="cn01975B.tif" size="col" loc="Act 23.1" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="23.1-6"
2 Añña corneshaʼ Ananías ñeñt̃ara ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃paʼ atet̃ otan ñeñt̃ t̃ets eʼñe allameʼtets Pablesho, atet̃ otanet: —C̈hosañacaʼye asnamaʼteʼ.
2 Iti na’at eo basit Firis Gagamin wabin Ananias orot iyab Paul sisibinamaim hibatabat awan roufoforamih iuwih.
3 Allempoña Pablopaʼ otan am̃chaʼtaret̃, atet̃ och: —Yomporpaʼ tsaʼtatuerrpepaʼch, t̃arroʼmar amaʼt p̃orrtenañ eʼñe cohuenpaʼ peyoc̈hropaʼ ama masosyape. Ñam̃a ñeñt̃oʼmarña anaret̃ep̃ p̃a arr att̃och p̃apaʼ peñotaten ñatoʼ c̈hat̃eʼ nepena ñeñt̃ ama pocteyaye ñeñt̃ atet̃ oteney ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. T̃arraña p̃añapaʼ oʼ att̃a pasnamaʼtaten. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama pocteyaye ñeñt̃ atet̃ oteney ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃.
3 Baise Paul iu, “God o awa boro narufofoforen, yumat rah ana sis! O baibabatiyenayan orot wai, aisim o taiyuw ofafar ibai awau roufoforenamih sabuw kubiyunih!”
4 Añña ñeñt̃ t̃omc̈haʼtets allameʼtetspaʼ oʼ cheʼptareʼchet Pablopaʼ atet̃ ochet: —P̃apaʼ atarroʼt cohuen penteñña oʼch pesochatseʼch corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ nen Yompor.
4 Orot Paul sisibin hibatabat hio, “O God ana Firis Gagamin isan men tur kakafih inao’omih!”
5 Pabloñapaʼ anapanetpaʼ atet̃ otanet: —Napaʼ ama masheñneshachaʼ neñoteñe añmapaʼ ñeñt̃t̃eʼ corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃. Ñerraʼm neñoteñeñpaʼ amach nochñe atet̃, t̃arroʼmar anaret̃ Yompor poʼñoño atet̃: “Ama asochatseʼtpahuo acheñ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa socop.”
5 Paul iyafutih eo, “Teutuwau ayu men aso’ob i Firis Gagamin. Buk Atamaninamaim eo, ‘O men tur kakafin a sabuw hai bonawiyenayan isan inao’omih.’”
6 Allempoñapaʼ oʼ cot̃apeʼch Pablo. Añña ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets patantarrñapaʼ saduceoneshaʼ, poʼpotantaññapaʼ fariseoneshaʼ. Allempoña Pablopaʼ oʼ eñoch atet̃paʼ allempoñapaʼ oʼ eños huomencpaʼ, atet̃ otanet: —Masheñneshachaʼ, napaʼc̈hoʼña fariseoneshan. Natañneshañpaʼc̈hoʼña fariseoneshet. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ otteñeʼchennet t̃arroʼmar napaʼ nameʼñena att̃o ñerraʼm yerroma, Yomporpaʼ tantaterreychaʼ esempohuañen.
6 Imaibo nati ana maramain Kaniser sabuw Paul inanih, sabuw nati’imaim hiruru’ay afa i Sadducee afa i Pharisee, naatu Paul Kaniser sabuw isah fanan aumetawat eaf eo, “Teituwou! Ayu i Pharisee, naatu Pharisee orot natun. Ayu iti baibatiyen efanamaim abatabat anayabin abitumatum morobone misir maiye ana nuhufot abai ama’am isan!”
7 Ñeñt̃a otua Pablopaʼ allempoñapaʼ ama pat̃rrayeʼ cot̃apeʼcheto ñeñt̃ act̃apeʼchatañneshaʼ. Añña ñeñt̃ fariseoneshaʼ ñetpaʼc̈hoʼña cot̃apeʼchet pat̃err, poʼpotantañña ñeñt̃ saduceoneshaʼpaʼ, ñetpaʼc̈hoʼña oʼ cot̃apeʼchet poʼpoñ. Amaña pat̃rrayeʼ cot̃apeʼcheto.
7 Iti na’atube eo ana maramaim, Pharisee naatu Sadducee bairi hitarayouw higam naatu kou’ay hikusib.
8 Ama pat̃rrayeʼ cot̃apeʼcheto t̃arroʼmar saduceoneshaʼ ñetpaʼ cot̃apeʼchenet ñerraʼm yerromapaʼ amach yetanterro. Ñam̃a ñetpaʼ otenet ama eñalle Yompor poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ huetsa entot̃, ñam̃a ñetpaʼ otenet ama eñalle yecamquëñ. T̃arraña fariseoneshaʼ ñetpaʼ cot̃apeʼcheñet poʼñoc̈h ñerraʼm yerromapaʼ yetanterrach. Ñam̃a ñetpaʼ otenet poʼñoc̈h eñall Yompor poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ huetsa entot̃, ñam̃a poʼñoc̈h eñall yecamquëñ.
8 Anayabin Sadducee tibitumatum sabuw moroboyah boro men hinamisir maiye, naatu tounamatar men tema’am naatu afiy auman en. Baise Pharisee it sawar tounu etei isah tibitumatum.
9 Allempoñapaʼ ñetañeñoʼ nanac amaʼtoc̈htet. Att̃eñapaʼ puesheñaʼtets fariseoneshaʼ ñeñt̃ nanac etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ oʼ t̃omosetpaʼ eñososet Pablocop, atet̃ otet: —Añ acheñer yapaʼ ama yenteññañe erraʼtsent̃eʼña poʼchñar. Poʼñoc̈hpaʼ ñatoʼ orrtoña Yompor poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ huetsa entot̃ amapaʼ ñatoʼ es ñeñt̃ camquëñets ñatoʼ ñeñt̃ orrtenoya. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ amachña c̈ha yepatareʼtatsche Yompor ñerraʼm ñat̃eʼ atet̃ muenateneʼ.
9 Naatu gamin gagamin na’in matar, Ofafar bai’obaiyenayah iyab Pharisee ana kou’ay himisir fanah sib higam hio, “Paul i men abisa ta kakafin sinafumih, men taso’ob afiy o tounamatar ta na hairi hio.”
10 Allempo nanac amaʼtoc̈htenetpaʼ añña solltarneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ oʼ cot̃apeʼch, atet̃ ot: —Ñatoʼ oʼch rraquët Pablo. Ñeñt̃oʼmar oʼ c̈horeʼtan poʼpoñ solltarneshaʼ oʼch huapuet oʼch cheteretaʼ Pablo allot̃paʼ oʼch aneret pocollo all shontena solltarneshaʼ.
10 Gamin ra’at sasa, naatu baiyowayah hai orot ukwarin bir eo, Paul boro hinarab hinatensisib, naatu baiyowayah iuwih hire hin kou’ay wanawanan hirun Paul umahine hiba’aruwih hibai hina hai bar hiyari’ay.
11 Tsapat̃ña tsapopaʼ oʼ alla orrteññañerr Pablo Yepartseshar, atet̃ otos: —Amach pellcatsto, t̃arroʼmar Romopaʼc̈hoʼña all palltena oʼch p̃aʼpot̃on neñoñ atet̃ oʼ p̃aʼpot̃uon arr Jerusaléño.
11 Nati gugumin Regah na Paul sisibinamaim bat eo “Koufair inab! Jerusalemamaim ayu isou i’orereb na’atube inan Rome imaim ef ta’imon inasinaf inaorerereb.”
12 Tsapat̃ña puetarenpaʼ añña judioneshaʼpaʼ atarr oʼpachet Pablo ahuoʼch muetset. Ñetpaʼ oʼ aʼpoctachet, atet̃ otet: —Yapaʼ amach yerrerroñaʼ ñerraʼm amach oʼ yemtso Pablo ñam̃a amach es yorrerro. Att̃eña ñerraʼm amach att̃etopaʼ amaʼtpaʼ esepaʼ yetantoya.
12 Marto, marauman Jew sabuw afa hina hita’imon hiyakitifuw naatu omatanen hiwa’an harew o bay men hinaa hinatom hinama’am Paul hinarab namorobabo.
13 Ñeñt̃ña oʼpatenayapaʼ ñatoʼ metent̃eʼ paʼtatsot̃ c̈harrasheña.
13 Sabuw iyab Paul asabunin isan hiyayakitifuw nah etei i 40 na’atube tafanamaim auman.
14 Allempoña oʼ aʼpoctatuetpaʼ ahuanmuet ñam̃a alloʼtsaʼyen cornaneshaʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ pomporneshaʼ penet. Oʼ c̈hapuet allpaʼ atet̃ otoset: —Yapaʼ oʼ yaʼpoctatue atet̃: Yapaʼ yoten ñerraʼm amach oʼ yemtso Pablopaʼ amach yerrerro. Oʼ yaʼpoctat ñam̃a atet̃: Att̃eña ñerraʼm amach att̃etopaʼ amaʼtpaʼ esepaʼ yetantoya.
14 Imaibo hin firis ukwarih naatu regaregah ai’in biyah hitit hio, “Aki etei omatanen fokarin a’obaifaro bay boro men anaa anama nan Paul ana’asabun imaibo boro bay anaa.
15 Alla oterreterr: —Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch yotas ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. Oʼch soteñaʼ ñam̃a ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets allot̃paʼ eʼñe parrocmapaʼ oʼch semña ñoñets alloʼtsen solltarneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er, oʼch soch huapachetepaʼ Pablo sesho att̃och oʼch señotoñ est̃eʼ oʼ p̃ohua. T̃arraña amaʼtchaʼ atet̃ seshcanetpaʼ yañapaʼ alloʼtsaʼyeneychaʼ t̃oño att̃och yapaʼ oʼch yerrmap̃.
15 Isan imih boun aki akokok kwa naatu Kaniser bairi tur kwaniyafar Rome Baiyowayan isan Paul nab kwa isa nare nan. Kwanifuw taiyuwin biyanamaim nuwet gewas kwanarouw kwanao nare nan. Baise aki boro efamaim anawa’ir anama’am nanan ana’asabun.”
16 Añña Pablo paʼñachorpaʼ oʼ eʼmareʼch c̈ha oʼpateññañet paʼgoʼpaʼ oʼ ahuoʼ solltarneshaʼ paʼpacllopaʼ oʼ otenanaʼ paʼgoʼ Pablo.
16 Baise Paul rubin babin natun hiyayanuw nowar basit na barik bar tit run Paul ana tur eowen.
17 Allot̃ña Pablopaʼ oʼ c̈horeʼtan puesheñarr capitán, atet̃ och: —Añ huepueshaʼpaʼ oʼch p̃anem̃ alloʼtsen p̃aʼm̃chaʼtaret̃er t̃arroʼmar ñapaʼ atarr mueneñ oʼch es aʼmet̃enaʼ.
17 Naatu Paul sorodiy orot ta isan eaf na iu, “Iti monokai kwabai kwan baiyowayan ukwarin biyan, i tur ta boro ana tur na’owen.”
18 Capitánñapaʼ oʼc̈hoʼña anman huepueshaʼ alloʼtsen paʼm̃chaʼtaret̃er. Allempoña c̈happaʼ atet̃ otosan paʼm̃chaʼtaret̃er: —Añ Pablo ñeñt̃ ehuancaret̃paʼ ahuoʼt c̈horeʼten allot̃paʼ oten ahuoʼch nanem̃ añ huepueshaʼ pesho t̃arroʼmar ñapaʼ nanac mueneñ oʼch es aʼmet̃enaʼ pesho.
18 Baiyowayah hai orot gagamin monokai bai in baiyowayan ukwarin biyan tit eo, “Dibur orot Paul eaf arun orot iti abai o isa anan anayabin i boro tur ta nao inanowar.”
19 Añña am̃chaʼtaret̃paʼ oʼ echaʼnman huepueshaʼ potot̃paʼ oʼ anem̃ aʼyenet̃paʼ atet̃ otos: —Ñehua, oʼch p̃oten est̃eʼ pemnen oʼch p̃oten.
19 Baiyow hai ukwarin orot uman bai nawiy nabin akisihimo hin naatu ibatiy, “O abisa kukokok boro inao ananowar?”
20 Huepueshaʼñapaʼ atet̃ och: —Añña judioneshaʼpaʼ oʼ aʼpoctachet att̃och oʼch enamapet oʼch pemñe Pablo tsapat̃ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets. Ñam̃a oʼch otapet añecpoʼch pemñe att̃oʼch eñochet eʼñe poʼñoc̈h est̃eʼ oʼ p̃ohua.
20 Orot iya’afut eo, “Jew orot gagagamih etei hibasit maras boro o hinifefeyani Paul inab inare Kaniser hai kou’ayomaim ana yare hinanuwetamih, baise nati i hai baifuwen.
21 T̃arraña amach p̃ameʼñatstaneto errot̃enchaʼ otospet t̃arroʼmar metent̃eʼ paʼtatsot̃ c̈harrasheña judioneshaʼ ñeñt̃chaʼ camroya t̃oño ñeñt̃chaʼ rromapueʼ goʼ. Ñetpaʼ oʼ aʼpoctachet amach rrerreto ñam̃a amach es orreto ñerraʼm amoʼch muetseto goʼ. Ñam̃a oʼ aʼpoctachet ñerraʼm amoʼch att̃etopaʼ amaʼtpaʼ esepaʼtoʼ tantahuet. T̃eʼpaʼ aña palltetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃otanet.
21 Imih hai tur men inanowar, anayabin orot etei 40 tafanamaim auman boro efamaim hinawa’ir hinama hinakaif. Iti oro’orot i omatanen fokarin hio baifaro bay harew hairi boro men hinaa, hinama’am Paul hina’asabunibo bay hinaa harew hinatom. Etei i sinafumih hiyabuna sawar o anot abisa inao’o i hima tekakaif.”
22 Am̃chaʼtaret̃ñapaʼ atet̃ otan huepueshaʼ: —T̃arraña amach eseshaʼ p̃otatsto p̃apaʼ oʼ p̃otuennaʼ. Ñeñt̃a otuepaʼ allempoñapaʼ oʼ mueñer.
22 Baiyowayan ukwarin eo, “Men yait ta ana tur ina’owen abisa io anonowar.” Naatu orot iyafar tit in.
23 Allempoña am̃chaʼtaret̃paʼ agotatan epsheña poʼcap̃táner. Allempoña oʼ c̈hapuetpaʼ atet̃ otapanet: —Cherraʼch a las nueve tsappaʼ oʼch secamrat doscientos solltarneshaʼ ñam̃a setenta ñeñt̃ montenaya cahuall, allot̃paʼ ñam̃a doscientos ñeñt̃ orreneʼ muetsamets alloch quellaret. Allot̃paʼ oʼch sanem pat̃err cahuall amapaʼ epa alloch montaʼnma Pablo. Allot̃ñapaʼ oʼch sahuanma Cesareo att̃och sec̈hapach cohuen Pablo alloʼtsen gobernador Félix.
23 Baiyowayah hai orot gagamih rou’ab eafih hina iuwih eo, “Baiyowayah 200 kwanabow, horse ana orot etei 70, naatu 200 ahay bowayah, kwanabobuna boun gugumin nine korok iti tafaram kwanihamiy kwanan Caesarea kwanatit.
24 — ausente —
24 Horse ta Paul kwanitin afe’en namare naatu kwanatafafar gewas kwanab kwanan Gawan Felix biyan kwanatit kwanitubar.”
25 Allot̃paʼ quellcan ñam̃a carta ñeñt̃paʼ atet̃ ot:
25 Imaibo baiyowayah hai ukwarin mare fef kirum eo.
26 “Gobernador Félix ñeñt̃ep̃ nanac cohuenep̃ am̃chaʼtaret̃, na Claudio Lisiaspaʼ oʼch nehuom̃chaʼtap̃ añ necartot̃.
26 “Ayu Claudius Lysias, O Felix gawan orot gewas
27 Añ yacmapaʼ ahuoʼt rromueʼ judioneshaʼ oʼch muetsetañpaʼ nañapaʼ oʼ neñoch ñapaʼ romanonaʼtar. Nañapaʼ nehuapa epan nesolltarnesharpaʼ oʼ naʼrroyatatos.
27 Iti orot i Jew sabuw hibai kafa’imo
28 Napaʼ nemneñ oʼch neñoch esocopt̃eʼ nanac otteñeʼcheñet, ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼ nanem̃ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ yec̈henet ñet.
28 Ayu akok i ataso’ob yabin
29 T̃arraña napaʼ neñotoñ ñeñt̃ecop otteñeʼcheñet, t̃arroʼmar ñetpaʼ otenet ama att̃eyeʼ peno atet̃ anaret̃et ñocpuet. Ñeñt̃ecpaña otteñeʼcheñet t̃arraña ama añecpayaye att̃och oʼch yemtsach amapaʼ oʼch yeyottam̃p̃sach.
29 Anunuwet men abisa kakafin iwa’an
30 Allempoña napaʼ oʼ neʼmareʼch judioneshaʼpaʼ c̈ha oʼpateña oʼch muetset. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch nemñe pesho t̃ayecma. Ñam̃a oʼ notueña ñeñt̃ otteñeʼcheneʼ arrpaʼ, t̃eʼpaʼ aʼmet̃eñetepaʼ pesho esocopt̃eʼ otteñeʼcheñet. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach notap̃.” Allohua huañ poʼcarta.
30 Naatu
31 Allempo atet̃ otanet paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ añña solltarneshaʼpaʼ eʼñe aʼnahua anmet Pablo tsapocma. Allot̃ñapaʼ oʼ c̈hapuet all anetso paʼsoʼcheñ Antípatris.
31 Baiyowayah hai bowabow hibitih na’atube hisinaf, Paul hibai gugumin wanawanan hinawiy hin kakafih hai wawa’ir ana sou Antipatris imaim hitubar.
32 Tsapat̃ña añña solltarneshaʼ ñeñt̃ chopeʼchets paʼtcopaʼ allot̃a puerrac̈herret Antípatrisot̃. Allot̃paʼ aña anmueʼña Pablo Cesareohua ñeñt̃ montetsa cahuallo.
32 Naatu marto baiyowayah ahiwat himatabir maiye hina yarir bar hitit, baise horse hai orot i Paul hinawiy bairi hin.
33 Allempoña c̈hapuet Cesareopaʼ oʼ aposet gobernador carta. Ñam̃a oʼ c̈hapachet Pablo eʼñe ñesho.
33 Hinawiy hina Caesarea hitit fef gawan hitin naatu Paul auman hibai hirun umanamaim hiyai.
34 Allempoña gobernadorpaʼ oʼ lleyaʼhuan cartapaʼ aʼp̃t̃oʼtan Pablo: —¿Erraʼtsenaʼtña anetsrot̃ pehuapa? Ñañapaʼ atet̃ och: —Arrot̃ nehuapa Ciliciot̃. Allempoña gobernadorpaʼ oʼ eñoch allot̃ huapa
34 Gawan fef iyab naatu Paul ibatiy ana tafaram menane na, naatu Paul ana tafaram Silisia’ane rouw eo nonowar ana maramaim
35 allempoñapaʼ otan Pablo: —T̃eʼpaʼ allach yaʼpoctachñaʼ atoʼt huac̈haʼtaʼ ñeñt̃ p̃otteñeʼcheneʼ. Allempoñapaʼ oʼ mueñan poʼsolltarneshar cohuam̃p̃setepaʼ Pablo allara am̃chaʼtaret̃ Herodes poʼpalaciopahuo.
35 eo, “Ayu boro a kamabiy sabuw hinanabo inao anowar.” Imaibo iuwih hibai hin gawan ana bar gagaminamaim dibur bar hiyari’y.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.