Provérbios 6
Yi Antiw Bible / Yi Ac'aj Testament (AGUBL) vs NTLH
1 I bin jalu', ax wok jun c'oloj witz'un, quil tzicujij tan itoque'n tetz pyador jun itamiw, nka alchok scyetz yi qui itajske'n wutz.
1 Filho, você é fiador de alguém?
2 Na ko ya'tz tziban, axte'n wok na cxtzan tan cu'se'n tramp tziwutz, nin axte'n wok tzijope' itib pres tan yi iyol yi na isuk.
2 Deu a sua palavra e ficou preso na promessa que fez?
3 Ej nin tan tele'n jun yaj liwr tk'ab yi jun ila'tz, tajwe'n tan bnol yi xtxolbile'j: Ba'n ltocsaj tib juy, nin ba'n lben lajke'l tan joyle'n puntil tan jakle'n pawor tetz yi tamiwa'tz, tan joyol junt puntil, nka tan joyol junt pyador tetz xel.
3 Então, meu filho, agora você está nas mãos dessa pessoa. Mas há um jeito de sair disso: vá logo e peça que ela livre você dessa obrigação.
4 Ko ya'tz tziban, ba'n tcu'n quil tzich'iw cu'n junt rat, ma na quibene'nk lajke'l tan joyle'n puntil tan itele'n liwr tk'ab yi jun aj tx'ok'be'na'tz.
4 Não durma, nem descanse;
5 Quitele'nk bin ojk, chi na ban jun masat nka jun ch'u'l yi na el ojk ẍchiwutz yi e' aj txuquinl.
5 saia dessa armadilha, como um passarinho ou uma gazela escapa do caçador.
6 Ma ax wok itetz yi ax wok cy'aj, jaxlen quen wok tan chixmaye'n yi e' tal snicy. Tunlen quen wok tan chixmaye'n nin a'woken yi chichusu'n ita'n yi ẍe'n na chiban cyetz.
6 Preguiçoso, aprenda uma lição com as formigas!
7 Na yi e' cyetz qui'c jun ajcaw squibaj tan chicawe'n yi mbi i' il tajwe'n tan chibnol.
7 Elas não têm líder, nem chefe, nem governador,
8 Poro yi e' cyetz chin list nin e', na yi na opon tiempil tetz e'chk cosech, na cho'c tan molche'n, nin tan colche'n cyen chiwa'. Ej, nin tul yi tiemp tetz cresum qui na chiquim tan we'j.
8 mas guardam comida no verão, preparando-se para o inverno.
9 Cha'stzun te, yi ax wok yi chin cy'aj nin ax wok, elk iwatl nin qui't cxuje' mas. Ma na c'asoken yi itajtza'kl.
9 Preguiçoso, até quando você vai ficar deitado? Quando vai se levantar?
10 Na ko ntin na cxwit, nin ko tu na xnakca'p tu' wok tan watl, nin yi ko nternin na inuc' cu'n itib tan watl,
10 Então o preguiçoso diz: “Eu vou dormir somente um pouquinho, vou cruzar os braços e descansar mais um pouco.”
11 tz'ul yi me'ba'il tziwutz, nin tz'ocpon tan iwi'tze'n cu'n, chi na ban jun alk'om yi cy'a'n ma'cl ta'n.
11 Mas, enquanto ele dorme, a pobreza o atacará como um ladrão armado.
12 I bin jalu', yi e' mal wunak scyuch' yi e' yi jalcunin na ben chiwi' te e'chk takle'n cachi', ya'stzun yi e' yi ntin xtxole'n e'chk xtxolbil cya'n yi nk'e'tz bintzi.
12 Os homens maus e sem valor vivem dizendo mentiras.
13 Na yi e'a'tz na chiyut'luj chiwutz tetz junt tan talche'n yi apart chitxumu'n swutz yi na chitzan tan talche'n. Ej, nin ncha'tz na xcon quikan cya'n tu chik'ab tan ẍchajle'n junt wunak ewun cu'n.
13 Piscam e fazem gestos para enganar os outros.
14 Yi cyetz cyajtza'kl chin ploj nin. Na ntin na chitzan tan xtxumle'n e'chk takle'n cachi', nin ntin oyintzi' na chitxum.
14 As suas mentes perversas estão sempre planejando o mal, e eles espalham confusão por toda parte.
15 Cha'stzun te, qui cunin tz'icy' scyetz yil tz'opon oril yi tajwe'n tan chixite'n junawes. Jalt cuntunin chinach yil tz'ul tzaj yi sotzaj c'u'lal ẍchiwutz. Na cho'n cu'n sbne' yil tz'ul tzaj chi yi na lit'ne' yi kawutz. Ej, nin qui'ct cuybil chipaj yi e'a'tz sbne'.
15 Por isso a desgraça cairá de repente sobre eles, e não poderão escapar. o olhar orgulhoso, a língua mentirosa, mãos que matam gente inocente, a mente que faz planos perversos, pés que se apressam para fazer o mal, a testemunha falsa que diz mentiras e a pessoa que provoca brigas entre amigos.
16 Ma jalu', at kak nka juk xtxolbil yi wi'nin na chi'ch c'u'l Ryos te'j. Ej nin i'tz yi je'j:
16 — ausente —
17 Yi e' yi na cyocsaj quib nim,
17 — ausente —
18 yi e' yi na cho'c tan xtxumle'n tan banle'n e'chk takle'n cachi',
18 — ausente —
19 yi e' yi na cyak' quib tetz stiw te jun xtxolbil yi nk'e'tz bintzi,
19 — ausente —
20 I bin jalu', ax wok jun c'oloj witz'un, ulk tx'akx tic'u'l yi ca'wl tu yi chusu'n yi cyalnak itaj itxu' tzitetz.
20 Filho, faça o que o seu pai diz e nunca esqueça o que a sua mãe ensinou.
21 Chin tajwe'n cunin yil tz'a'tij yi e'chk balaj xtxolbila'tz te italma', nin quil tzitzakplen.
21 Guarde sempre as suas palavras bem-gravadas no coração.
22 Na ko ya'tz tziban wok, xcyek yi e'chk balaj ajtza'kla'tz tan icolche'n yil cxe'l wok tan pyaj. Ncha'tz yil cxwit wok tz'ocpon tan iq'uicy'le'n. Ej, nin chin tzatzin cunin ltz'elt iwatl na ntin e'chk balaj chusu'na'tz na itxum wok.
22 Os seus ensinamentos o guiarão quando você viajar, protegerão você de noite e aconselharão de dia.
23 Jun cu'n yol, yi e'chk ca'wla'tz tu yi e'chk balaj chusu'na'tz ni'cu'n tane'n chi jun txekbil yi na txekun. Na yi e'chk makbil kawutza'tz tu yi e'chk balaj ajtza'kla'tz, i'tz yi puntil tan kacambal jun balaj kutz'ajbil tzone'j wuxtx'otx'.
23 As suas instruções são uma luz brilhante, e a sua correção ensina a viver.
24 Xcyek yi xtxolbila'tz tan icolche'n ẍchik'ab yi e' xna'n yi ntin na chijoy puntil tan ipo'tze'n. Na xcyek yi balaj ajtza'kla'tz tan icolche'n tan qui bene'n iwi' te ẍchi'alil chijilon yi e' xna'n yi e' wi'tz bnol tetz.
24 Elas livrarão você da mulher imoral e das suas palavras sedutoras.
25 Ncha'tz or tzitil, quil tz'el nin italma' te yi yubil yi jun xna'na'tz. Ej, nin or tzitil, quil tzitak' itib ẍchik'ab tan tu' yi na tze'en chiwutz.
25 Não seja tentado pela sua beleza, nem caia na armadilha dos seus olhos tentadores.
26 Jun xna'n yi wi'tz bnol tetz ntin na joy yi tetz wa', ma yi xna'n yi jopol wutzaj na joy cyakil yi me'bi'l jun yaj yi ric.
26 Qualquer homem pode ter uma prostituta por pouco dinheiro, mas o adultério custará a ele a sua própria vida.
27 Alchok scyetz yil sk'ale'n jun txob xtxak'ak', jun cu'n stz'e'ok yi be'ch tetz.
27 Será que você pode carregar fogo no colo sem queimar a roupa?
28 Ej nin alchok scyetz yil xon wi xtxak'ak', jun cu'n stz'e'ok yi tkan.
28 Será que você pode andar em cima de brasas sem queimar os pés?
29 Ncha'tz alchok scyetz yil switbej tib tuch' jun xna'n yi at chmil, jun cu'n tz'ul caws.
29 O homem que dorme com a mulher de outro corre esse mesmo perigo. Quem fizer isso terá de sofrer muito.
30 ¿Qui pe' na bajij chi'ch c'u'lal te'j jun alk'om yi ntin na alk'ij tan paj yi na quim tan we'j?
30 Quem rouba comida para matar a fome não é desprezado.
31 Jun cu'n yol na bajij chi'ch c'u'lal te'j. Poro kol tx'amxij yi jun alk'oma'tz, chin tajwe'n cunin yil ẍchoj juk tir yi e'chk takle'n yi ntalk'aj. Ej nin ko qui'c pu'k, chin tajwe'n cunin yil sc'ay nin cyakil yi at tuch' tan ẍchojle'n yi e'chk takle'n yi ntalk'aj.
31 Porém, se é apanhado, tem de pagar sete vezes mais: ele precisa entregar tudo o que tem.
32 Chin yab nin chitxumu'n yi e' aj yajinl tu yi e' aj xna'ninl, na cyakil yi e'a'tz, e' te'n na chipo'tzaj quib squibil quib.
32 No entanto o homem que comete adultério não tem juízo; ele está se destruindo a si mesmo.
33 Ncha'tz yi e'a'tz ẍchitije' wi'nin buchbil cyetz, nin ẍchijislok. Nin qui'c rmeril yi nink chixcye' tan xite'n yi yolbil cyetz, tu chitx'ix.
33 Passará vergonha, levará uma surra e ficará desmoralizado para sempre.
34 Na jun yaj yi wi'nin na chi'ch c'u'l tan paj yi ja tak' tib yi txkel tetz junt, ni'cu'n i' tu k'ak'. Na yil tz'opon oril tan ticy'sal c'u'l te'j, quil scuy i' paj yi yaj yi mmo'c tan xconse'n yi txkel.
34 Porque o ciúme faz o marido ficar furioso, e a sua vingança não tem limites.
35 Quil scuy paj jun, mpe nink cu' wutz tetz. Quil tz'aj cun tzaj yi xtxumu'n, mpe nink tz'oylij wi'nin takle'n tetz.
35 Ele não aceitará nenhum pagamento; e mesmo uma porção de presentes não acabará com a sua raiva.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Provérbios 6, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.