Mateus 22

Bali -le 'fluba 'trɛ Zozi blamin pli Bali man 'e 'pee (YRENT) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 "Bɛ -sru ɛn Zozi -kɔnnɛn pee -fɔ "nyian -wlɛ. Yaa 'vɩ -wlɛ 'nan:
1 Jesus tornou a falar-lhes por meio de parábolas:
2 «Bali -le mingɔnnɛn -blɩdɩ min da bɛ, -nyrɛn 'gʋ. E ya "le mingɔnnɛn -tʋ 'bɛ "ta 'e 'pɩ -le lɩ 'pa "fɛdi dra.
2 The kingdom of the heavens has become like a king who made a wedding feast for his son,
3 Minnun nɛn e "fɛdi zɩɛ -a 'wɩ 'vɩ -wlɛ "bɛ, e 'e 'sunɔn 'pa 'sia 'nan 'o 'kʋ o laabʋ. 'Pian wa'a 'wɩlɛ "man -e 'o -ta "fɛdi da dɩ.
3 and sent his bondmen to call the persons invited to the wedding feast, and they would not come.
4 Ɛn e 'e 'sunɔn 'pee 'pa 'sia "nyian. E 'nan -wlɛ 'nan, 'o vɩ minnun zɩɛ -wlɛ 'nan: ‹An cɛɛn -a drɛdɩ man. An trinun tɛɛ, ɛn an 'blanun tɛɛ. -A pɛɛnɔn 'man, -yee "wɛan 'ka 'ta "fɛdi da!›
4 Again he sent other bondmen, saying, Say to the persons invited, Behold, I have prepared my dinner; my oxen and my fatted beasts are killed, and all things ready; come to the wedding feast.
5 'Pian o 'wɩ zɩɛ -a -fɔla 'o "trɔɛn -sru. O -mie -kʋ 'wee fei, ɛn o -mie -kʋ 'wee 'flɛ 'tanlɛ.
5 But they made light of it, and went, one to his own land, and another to his commerce.
6 Ɛn o -mienun -a 'sunɔn 'bɔ kuun, o o -sɔn, ɛn o o tɛɛ.
6 And the rest, laying hold of his bondmen, ill-treated and slew {them}.
7 'Bli 'fɔ mingɔnnɛn zɩɛ a ji -wlidɩ. E 'yee 'sounjanun 'pa 'sia 'nan 'o min -tɛnɔn zɩɛ o -tɛɛ, ɛn 'o -wee 'fla 'tɛ 'blɩ.
7 And {when} the king {heard of it he} was wroth, and having sent his forces, destroyed those murderers and burned their city.
8 "Bɛ -sru ɛn e 'nan 'e 'sunɔn lɛ 'nan: ‹An cɛɛn lɩ 'pa "fɛdi fɛnun drɛdɩ man. 'Pian minnun nɛn maan 'vɩ -wlɛ "bɛ, o 'ka "fɛdi zɩɛ -a da 'nɔn 'a dɩ.
8 Then he says to his bondmen, The wedding feast is ready, but those invited were not worthy;
9 -Yee "wɛan 'ka 'kʋ -si -plannun da. Minnun pɛɛnɔn nɛn ka bɔa "o man bɛ, 'ka vɩ -wlɛ 'nan 'o 'ta lɩ 'pa "fɛdi da.›
9 go therefore into the thoroughfares of the highways, and as many as ye shall find invite to the wedding feast.
10 Mingɔnnɛn 'sunɔn zɩɛ waa drɛla "da. Minnun pɛɛnɔn nɛn o 'bɔ o man bɛ, o -ta waa. Min -wlidɩ oo, min "yi oo, o pɛɛnɔn 'ta, ɛn o 'kɔn zɩɛ -a -ci 'fa.
10 And those bondmen went out into the highways, and brought together all as many as they found, both evil and good; and the wedding feast was furnished with guests.
11 Mingɔnnɛn wlala o va 'nan -e 'e minnun nɛn o -ta "fɛdi da bɛ o yɩ. E min -tʋ 'yɩ o yei te lɩ 'pa "fɛdi da sɔ 'ka "da "dɩ.
11 And the king, having gone in to see the guests, beheld there a man not clothed with a wedding garment.
12 Ɛn e 'nan -yrɛ 'nan: ‹'An bee, lɩ 'pa "fɛdi da sɔ 'ka 'i da dɩ. E drɛ 'kɔ, ɛn i ya 'gʋ?› Min zɩɛ ya'a -kɔlalɛ 'wɩ 'tʋ 'sidɩ -a "da "dɩ.
12 And he says to him, {My} friend, how camest thou in here not having on a wedding garment? But he was speechless.
13 -A -nan nɛn mingɔnnɛn -a 'vɩ 'e 'sunɔn lɛ 'nan: ‹'Ka min 'labɛ -a 'kun, 'ka cɛin 'lee -a -pɛ -yrɩ, -e 'ka tuʋ klun va bei, fɛnan nɛn -wuɔdɩ 'lee 'shɛ da -blɩdɩ cɩ bɛ -a -nan.› »
13 Then said the king to the servants, Bind him feet and hands, and take him away, and cast him out into the outer darkness: there shall be the weeping and the gnashing of teeth.
14 Ɛn Zozi -a 'le 'sran -wlɛ 'nan: «Minnun nɛn Bali o laabʋ bɛ, o ya "kaga. 'Pian minnun nɛn Bali o "sia "va 'yee vɛ -a bɛ, o ya "wɛnnɔn.»
14 For many are called ones, but few chosen ones.
15 "Bɛ -sru ɛn Farizɛn 'nɔn 'kʋ 'o cin yɩlɛ. Waa 'pla "da 'nan 'o Zozi 'kun 'e wei man.
15 — ausente —
16 -A -nan nɛn o 'wee minnun 'lee Erodi -le minnun 'pa 'sia 'nan 'o 'wɩ laabʋ Zozi 'lɔ. Waa laabʋ -yrɔ 'nan: «Bali -le 'wɩ "paazan, kʋa -tɔa 'nan i ya 'wɩ tɩglɩ vɩzan -a, ɛn i Bali -sru 'ta wʋdɩ "paaman minnun ji 'e tɩglɩ da. Yi'a 'klanman min lɔ 'wɩ tɩglɩ 'ci 'sidɩ -a -yrɛ dɩ. Ɛn yi'a min bo "va "dɩ.
16 And they send out to him their disciples with the Herodians, saying, Teacher, we know that thou art true and teachest the way of God in truth, and carest not for any one, for thou regardest not men's person;
17 -Yee "wɛan kʋa laabo 'i 'lɔ 'nan: ‹-A -si a -kaa 'lɔ -e -kaa 'sukɔlɛ -pan wʋ Rɔm 'nɔn 'le mingɔnnɛn Seza lɛ, -baa te -ka'a drɛ dɩ? 'Wɩ nɛn "yie 'ji bɛ, 'i vɩ 'kʋɛ!› »
17 tell us therefore what thou thinkest: Is it lawful to give tribute to Caesar, or not?
18 'Pian 'wɩ nɛn -a -cin cɩ o ji bɛ Zozi -a -kɔnnɛn 'yɩ. Ɛn e 'nan -wlɛ 'nan: «Wei "flivli 'nɔn! Ka ya 'an 'man -wɛɛnan -wlidɩ!
18 But Jesus, knowing their wickedness, said, Why tempt ye me, hypocrites?
19 "Lala nɛn ka 'sukɔlɛ -pan wo -a bɛ, 'ka 'lein 'wlɛ -tʋ 'si "va -e 'ka -kɔɔn 'mɛn!» -A -nan nɛn o 'lein 'wlɛ -tʋ kɔɔn -yrɛ.
19 Shew me the money of the tribute. And they presented to him a denarius.
20 Ɛn Zozi -a laabʋ -wlɔ 'nan: «-Tɩ -wulo -fodo nɛn 'gʋ? Ɛn -tɩ 'tɔ 'crɛn nɛn 'gʋ?»
20 And he says to them, Whose {is} this image and superscription?
21 O 'nan -yrɛ 'nan: «Rɔm 'nɔn 'le mingɔnnɛn Seza nɛn.»
21 They say to him, Caesar's. Then he says to them, Pay then what is Caesar's to Caesar, and what is God's to God.
22 'Wɩ zɩɛ -a mandɩ o 'plo 'fɔ, -a -nan nɛn o 'si Zozi "srɔn, ɛn o -kʋ.
22 And when they heard {him}, they wondered, and left him, and went away.
23 Yi 'bɔ 'lein zɩɛ -a da bɛ, Saduze 'nɔn -mie pli Zozi man. Saduze 'nɔn "o "ve 'nan -te min -ka bɛ, ya'a 'wuanla -kanɔn 'va dɩ. Zɩ o pli "man "bɛ, ɛn waa laabʋ -yrɔ 'nan:
23 — ausente —
24 «Bali -le 'wɩ "paazan, Moizi "e 'nan: ‹-Te min lɩ 'pa, ɛn -a san zɩɛ e -ka, te wa'a tian 'nɛn 'yalɛ 'o 'vale 'e nan 'bɔ 'a dɩɛ, -yee -cale zɩɛ -a "bʋɩ 'e 'pa, -e 'e "bʋɩ klu bɔla!›
24 saying, Teacher, Moses said, If any one die, not having children, his brother shall marry his wife and shall raise up seed to his brother.
25 Bali -le 'wɩ "paazan, min -tʋ a 'li 'kʋ 'va bɛ 'yee 'nɛn 'klɔnmɔn a 'sɔravli. -A tɛdɛ lɩ 'pa. Wa'a tian 'nɛn 'yalɛ 'e nan zɩɛ -a dɩ, ɛn e -ka. -A klu 'ka 'fʋlɛ dɩ, -yee "wɛan -a -suannɛn 'e "bʋɩ -cale zɩɛ -a 'pa.
25 Now there were with us seven brethren; and the first having married died, and not having seed, left his wife to his brother.
26 'Wɩ 'tʋwli zɩɛ -yɛɛ 'bɔ "nyian -yee "man, ɛn -yɛɛ 'bɔ -a yaagazan man. E drɛ zɩɛ -trilii, ɛn o 'sɔravli cɛɛn -kaadɩ man.
26 In like manner also the second and the third, unto the seven.
27 "Bɛ -sru ɛn lɩ 'bɔ -ka.
27 And last of all the woman also died.
28 Tʋ nɛn minnun wuanla -kanɔn 'va bɛ, lɩ zɩɛ e -kɔan -tɩ nan -a? Kɔɔ o 'sɔravli 'bɔ -a 'pa lɩ -a.»
28 In the resurrection therefore of which of the seven shall she be wife, for all had her?
29 Ɛn Zozi "e 'nan -wlɛ 'nan: «Ka'a tian 'wɩ 'tʋ -ci manlɛ "fo "dɩ. 'Wɩ nɛn 'e 'crɛn -tɛdɩ Bali -le 'fluba 'ji bɛ, ka'a -ci maan dɩ, ɛn Bali -le 'plɛblɛ bɛ, ka'a tɔa dɩ.
29 And Jesus answering said to them, Ye err, not knowing the scriptures nor the power of God.
30 Kɔɔ tʋ nɛn minnun wuanla -kanɔn 'va bɛ, -klɔnmɔnnun 'ka lɩ paa dɩ, ɛn lɩmɔnnun 'ka -kɔnnɛn paa dɩ. O -kɔan "le Bali -le 'pasianɔn nɛn laji bɛ -wee 'wɩ 'zʋ.
30 For in the resurrection they neither marry nor are given in marriage, but are as angels of God in heaven.
31 -Te -a -cin a 'ka 'ji 'nan, minnun nɛn o kaa bɛ wa'a 'wuanla -kanɔn 'va dɩɛ, te ka ya 'ka 'fli see "paanan. 'Wɩ 'nɛn Bali -a 'vɩ 'yee 'fluba 'ji bɛ, ka'a tian -a ta vɩlɛ dʋʋ?
31 Quanto à ressurreição dos mortos, não lestes o que Deus vos disse:
32 Kɔɔ yaa 'vɩ 'nan: ‹An ya Abraam -le Bali -a, ɛn an ya Izak -le Bali -a, ɛn an ya Zago 'le Bali -a.› Tʋ nɛn Bali 'wɩ zɩɛ -a ve bɛ, te -kaa tranun zɩɛ o kaa -a -nan 'mɔn. 'Pian Bali "le 'va bɛ, o yiɛ a "man tian, kɔɔ Bali a minnun nɛn o yiɛ cɩ "man "bɛ -wee Bali -a, e 'ka minnun nɛn o kaa bɛ -wee Bali -a dɩ.»
32 Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaac e o Deus de Jacó {Ex 3,6}? Ora, ele não é Deus dos mortos, mas Deus dos vivos.
33 Minnun nɛn o cɩ 'wɩ zɩɛ -a mannan bɛ, Zozi 'le 'wɩ "paadɩ o 'plo 'fɔ.
33 E, ouvindo esta doutrina, as turbas se enchiam de grande admiração.
34 Farizɛn 'nɔn -a 'man 'nan Zozi Saduze 'nɔn klɩ 'wɩ 'a. -A -nan nɛn o -ta 'o cin yɩlɛ Zozi man.
34 Sabendo os fariseus que Jesus reduzira ao silêncio os saduceus, reuniram-se
35 Ɛn o va min -tʋ nɛn e Bali -le -pei -tɔ wɩnun -tɔa 'kpa tɩglɩ bɛ, e 'wɩ laabʋ Zozi 'lɔ 'nan -e 'e wei man.
35 e um deles, doutor da lei, fez-lhe esta pergunta para pô-lo à prova:
36 Yaa laabʋ -yrɔ 'nan: «Bali -le 'wɩ "paazan, Bali -le -pei -tɔ wɩ pɛɛnɔn bɛ, -a "cɛn 'bɛ cɩ "va -dan?»
36 Mestre, qual é o maior mandamento da lei?
37 Ɛn Zozi "e 'nan -yrɛ 'nan:
37 Respondeu Jesus: Amarás o Senhor teu Deus de todo teu coração, de toda tua alma e de todo teu espírito {Dt 6,5}.
38 'Wɩ zɩɛ -yɛɛ cɩ Bali -le -pei -tɔ wɩ tɛdɛ -a, ɛn -yɛɛ cɩ "va -a -dan a.
38 Este é o maior e o primeiro mandamento.
39 Ɛn -a "flizan nɛn o cin 'sia 'a bɛ, -nyrɛn 'gʋ:
39 E o segundo, semelhante a este, é: Amarás teu próximo como a ti mesmo {Lv 19,18}.
40 'Wɩ "fli zɩɛ, -wɛɛ cɩ 'wɩ pɛɛnɔn nɛn Bali -le -pei -tɔ wɩnun -a 'vɩ bɛ -a -wulo -a, ɛn -wɛɛ cɩ 'wɩ pɛɛnɔn nɛn Bali 'lewei vɩnɔn -a 'vɩ bɛ -a -wulo -a.»
40 Nesses dois mandamentos se resumem toda a lei e os profetas.
41 "Bɛ -sru ɛn Zozi -a laabʋ Farizɛn 'nɔn pɛɛnɔn nɛn 'o cin 'yɩ bɛ -wlɔ 'nan:
41 Como os fariseus se agrupassem, Jesus interrogou-os:
42 «Crizi nɛn Bali -a 'si "va -e 'e min 'si 'wɩ 'ji bɛ, -tɩ -pɩ nɛn? "Cee 'ji min nɛn e cɩ -a bɛ, 'ka vɩ 'mɛn!»
42 Que pensais vós de Cristo? De quem é filho? Responderam: De Davi!
43 Ɛn Zozi -a laabʋ -wlɔ 'nan: «-Te Crizi a David -pɩ -a bɛ, -mɛ "le "wɛan nɛn zɩ Bali lei 'saun 'ta 'tɔ David man bɛ, yaa laabʋ 'e 'san? Kɔɔ David -a 'vɩ 'nan:
43 Como então, prosseguiu Jesus, Davi, falando sob inspiração do Espírito, chama-o Senhor, dizendo:
44 ‹Minsan Bali -a 'vɩ 'an 'san lɛ 'nan:
44 O Senhor disse a meu Senhor: Senta-te à minha direita, até que eu ponha teus inimigos por escabelo dos teus pés {Sl 109,1}?
45 -Te David 'bɔ Crizi laabo 'e 'san bɛ, e drɛ 'kɔ ɛn 'bɛ -kɔan David kluda min -a?»
45 Se, pois, Davi o chama Senhor, como é ele seu filho?
46 Min -tʋ 'ka -kɔlalɛ 'wɩ 'tʋ 'sidɩ -a "da -yrɛ "dɩ. "Bɛ -sru min -tʋ 'ka "nyian 'wɩ laabʋlɛ Zozi 'lɔ 'nan -e 'e wei 'kun dɩ.
46 Ninguém pôde responder-lhe nada. E, depois daquele dia, ninguém mais ousou interrogá-lo.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.