Tiago 2

Deftera Lfiɗa Dzratawi (XED) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Zwanama ɗa, yaha kuni da gala mndu nda gala ma nzakwa ghuni ma zlghay nda ŋuɗuf, ma glakwa Mgham Yesu Kristi.
1 Meus irmãos, como podem afirmar que têm fé em nosso glorioso Senhor Jesus Cristo se mostram favorecimento a algumas pessoas?
2 Grafta: Mbaɗaka mndu ka gadghəl ka lami da taba guyata ghəŋa ghuni, nda fata halagara dasu, nda suɗatá lgut nda bla ta vgha. Ta lamə sana mndu guli ka pɗu nda suɗatá gərzaŋani ta vgha guli.
2 Se, por exemplo, alguém chegar a uma de suas reuniões vestido com roupas elegantes e usando joias caras, e também entrar um pobre com roupas sujas,
3 Ka lagha ghuni ka laghwi da nghapta ka tsa mndu nda suɗatá lgut nda bla ya, ka kuni nda tsi mantsa: «Nzanza kagha ma ya vli ɗina ya,» ka kuni. Ka kuni nda tsa pɗu ya guli mantsa: «Slada slada kagha nda slada hada,» ka «nzanza hada ta haɗik» a ka kuni nda tsi.
3 e vocês derem atenção ao que está bem vestido, dizendo-lhe: “Sente-se aqui neste lugar especial”, mas disserem ao pobre: “Fique em pé ali ou sente-se aqui no chão”,
4 Ka si mantsa tsi, daganap a kuni ta vgha ma vgha ghuni nda tsa ra? Nza a kuni ka gwal tsa guma nda ghwaɗaka ndanu nda tsa guli ra?
4 essa discriminação não mostrará que agem como juízes guiados por motivos perversos?
5 Zwanama ɗa gwal ɗvu yu, fawafa ta sləməŋ. Lazglafta a ta zabaptá gwal ka pɗu ta wa ira gwal ma ghəŋa haɗik, ŋa nzaku ka Gadghəl ma zlghay nda ŋuɗuf, ŋa mutsay taŋ ta ga mgham ya tanaf tsi ta imi ta sləməŋ, ta gwal ta ɗvuta ra?
5 Ouçam, meus amados irmãos: não foi Deus que escolheu os pobres deste mundo para serem ricos na fé? Não são eles os herdeiros do reino prometido àqueles que o amam?
6 Ama kaghuni, ka hərtətatá kuni ta gwal ka pɗu. Tsaw sna a kaghuni kazlay: Tsa gwal ka gadghəl ya ta giri ŋa ghuni, ta tsəha kaghuni da vla guma kəʼa katək ra?
6 Mas vocês desprezam os pobres! Não são os ricos que oprimem vocês e os arrastam aos tribunais?
7 Hahəŋ a tsa gwal ta mbərsuʼa tsa ŋərma hgu mutsaf kuni ya guli ra?
7 Não são eles que difamam aquele cujo nome honroso vocês carregam?
8 Ka snasna kuni ta zlaha Lazglafta, manda ya nda vinda kazlay: Ɗvuɗva ta mnda səla manda va ghəŋa gha kəʼa ya ná, magamaga kuni ta skwi ɗina.
8 Sem dúvida vocês fazem bem quando obedecem à lei do reino conforme dizem as Escrituras: “Ame seu próximo como a si mesmo”.
9 Ama ka ta gala mndu kuni katsi ná, dmaku tsa ta gə kuni, ksafksa zlahu ta kaghuni, kabga sna a kuni ta ŋani wa.
9 Mas, se mostram favorecimento a algumas pessoas, cometem pecado e são culpados de transgredir a lei.
10 Dər wati ma mndu ta snatá inda zlahu, ka ɓlanaptá tsi ta ya turtuk ná, ɓlanapɓla ta indani demdem nda tsa.
10 Pois quem obedece a todas as leis, exceto uma, torna-se culpado de desobedecer a todas as outras.
11 Va tsa mndu ta mnay kazlay: Yaha ka da hliri kəʼa ya ná, va tsatsi guli ta mnay kazlay: Yaha ka da dzatá mndu kəʼa. Ala, tsa lagha gha ka kwal kul hlatiri, ka laghwa ka dzatá mndu katsi ná, nda nza ka ka mnda ɓlanaptá zlahu.
11 Pois aquele que disse: “Não cometa adultério”, também disse: “Não mate”. Logo, mesmo que não cometam adultério, se matarem alguém, transgredirão a lei.
12 Tsaya kəl yu ka mnay ŋa ghuni kazlay: Gwaɗawagwaɗa ta gwaɗa, ka ndana kuni ta ndanu, manda vərɗa mnduha dzaʼa tsanaghata lu ta guma ta həŋ nda ma zlahu ya ta vlamatá falaʼuwata vgha kəʼa ya.
12 Portanto, em tudo que disserem e fizerem, lembrem-se de que serão julgados pela lei que os liberta.
13 Baɗu fitika tsa guma ná, haɗ Lazglafta dzaʼa tawa hiɗahiɗa ta mndu ya kul haɗ ta tawa hiɗahiɗa ta sanlaha wa. Ama tawa hiɗahiɗa ta ga mgham ta ghəŋa guma.
13 Não haverá misericórdia para quem não tiver demonstrado misericórdia. Mas, se forem misericordiosos, haverá misericórdia quando forem julgados.
14 Zwanama ɗa, nu katanaf mnay mndu kazlay: Mamu yu nda zlghay nda ŋuɗuf kəʼa, ka haɗ tsi ta maga slnani na? Dzaʼa mbanafmba tsa zlghay nda ŋuɗufani ya nda tsa ra?
14 De que adianta, meus irmãos, dizerem que têm fé se não a demonstram por meio de suas ações? Acaso esse tipo de fé pode salvar alguém?
15 Ka waya ka skwi, mamu sana zwaŋama, ka sana mukuma a tsi, ka fərdiʼu, haɗ sana skwi ŋa zaŋta taŋ inda fitik guli wu katsi.
15 Se um irmão ou uma irmã necessitar de alimento ou de roupa,
16 Ka sani mataba ghuni nda həŋ mantsa: «Lawala nda vghata zɗaku, ka vlaghunavla Lazglafta ta skwi ŋa bukwa ghuni, nda skwi ŋa zay ghuni,» kaʼa, mataba tsa, ta vlaŋ a kaghuni ta skwi ŋa kataŋtá həŋ ya kay wu, nu kataf tsaya na?
16 e vocês disserem: “Até logo e tenha um bom dia; aqueça-se e coma bem”, mas não lhe derem alimento nem roupa, em que isso ajuda?
17 Manda va tsaya nzakwa zlghay nda ŋuɗuf guli. Ka haɗ slnani ta maravata wu katsi, nda mta ma vghani.
17 Como veem, a fé por si mesma, a menos que produza boas obras, está morta.
18 Ama ka waya ka skwi dzaʼa mnay sana mndu kazlay: Zlghay nda ŋuɗuf ŋa kagha ta ŋanata, maga slna ŋa iʼi kəʼa. Ala, «mariha mara kagha ta zlghay nda ŋuɗuf kul haɗ slnani, ta maraghatá iʼi ta zlghay nda ŋuɗuf nda ma slnaha ɗa.»
18 Mas alguém pode argumentar: “Uns têm fé; outros têm obras”. Mostre-me sua fé sem obras e eu, pelas minhas obras, lhe mostrarei minha fé!
19 Zlghafzlgha kagha kazlay: Turtuktuk Lazglafta kəʼa, mantsa nzakwani, ta ŋa gha tsa. Ama ɗina ka snaŋta kagha guli kazlay: Zlghafzlgha ghwaɗaka sulkumha guli manda va tsaya kəʼa, ta ghudzaku həŋ da zləŋ.
19 Você diz crer que há um único Deus. Muito bem! Até os demônios creem nisso e tremem de medo.
20 Rghargha vgha na. Ta kumay ka kulam gita ta mnaghaŋta kazlay: Zlghay nda ŋuɗuf kul haɗ slnani ná, haɗ hayhayani wu kəʼa ra?
20 Quanta insensatez! Vocês não entendem que a fé sem as obras é inútil?
21 Ma fitika vlata dzidza mu Abraham ta zwaŋani Izak ta gwir ná, ka mndu tɗukwa a hga lu nda ma tsa slnani ya ra?
21 Não lembram que nosso antepassado Abraão foi declarado justo por suas ações quando ofereceu seu filho Isaque sobre o altar?
22 Hada ná, nda ngha ka ká zlghay nda ŋuɗufani ta dzaʼa kawadaga nda slnani. Slna ta hɗanaghatá ghəŋa zlghay nda ŋuɗuf.
22 Como veem, sua fé e suas ações atuaram juntas e, assim, as ações tornaram a fé completa.
23 Mantsa ya dzatá ghəŋa skwi ya vindam lu ma defteri kazlay: Zlghafzlgha Abraham ta Lazglafta, kəl Lazglafta ka klafta ka mndu tɗukwa. Tsaya kəl lu ka hga Abraham ka gra Lazglafta kəʼa.
23 E aconteceu exatamente como as Escrituras dizem: “Abraão creu em Deus, e assim foi considerado justo”. Ele até foi chamado amigo de Deus!
24 Nda ngha kuni tama ká mndu nzakway ka mndu tɗukwa ta wa ira Lazglafta nda ma slnaha, nda ma zlghay nda ŋuɗuf kweŋkweŋ yeya a wa.
24 Vejam que somos declarados justos pelo que fazemos, e não apenas pela fé.
25 Manda va tsaya nzakwa sana marakw ta hliri, Rahab hgani. Ka marakw tɗukwa ta wa ira Lazglafta nda ma slnaha, ma tsuʼaftani ta gwal vitsa tsa luwa ya, ka kataftá tsi ta həŋ, ka kɗikiŋtá həŋ nda ta sana tvi.
25 Raabe, a prostituta, é outro exemplo. Ela foi declarada justa por causa de suas ações quando escondeu os mensageiros e os fez sair em segurança por um caminho diferente.
26 Tsaya tama, ka haɗ hafu ma sluʼuvgha ná, nda mta nzakwani, manda va tsaya zlghay nda ŋuɗuf guli, ka haɗ slnani wu ná, nda mta nzakwani guli.
26 Assim como o corpo sem fôlego está morto, também a fé sem obras está morta.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Tiago 2, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.