Lucas 20
Deftera Lfiɗa Dzratawi (XED) vs NTLH
1 Ma sana fitik, ma tsa fitika tataghay Yesu ta skwi ŋa mnduha ma həga Lazglafta, ka mna Lfiɗa Gwaɗa ya, ka sliʼadaghatá la mali mali ta ghəŋa gwal dra skwi ŋa Lazglafta, nda gwal tagha zlahu, nda la galata mndu slanaghata.
1 Certo dia, Jesus estava no pátio do Templo ensinando o povo e anunciando o evangelho . Então chegaram ali alguns chefes dos sacerdotes e alguns mestres da Lei, junto com alguns líderes do povo,
2 Ka həŋ mantsa: «Mnaŋnamna, ka wa ta mnaghatá maga na skwiha na, ka wa ta vlaghatá mbrakwa magay?» ka həŋ nda tsi.
2 e perguntaram: — Diga para nós: com que autoridade você faz essas coisas? Quem lhe deu essa autoridade?
3 Ka Yesu mantsa: «Ka ɗawaghuna ɗawa iʼi guli.
3 Jesus respondeu:
4 Lazglafta ta ghunagatá Yuhwana da maga batem re, ari mnduha a na? mnihawa mna,» kaʼa nda həŋ.
4 Quem deu autoridade a João para batizar? Foi Deus ou foram pessoas?
5 Ka nzatá həŋ ka dzrəkay mataba taŋ. «“Ka Lazglafta ya ta ghunagata” ka mu, “nu kul zlghaftá kuni ta gwaɗani ɓa,” kaʼa dzaʼazlay nda amu.
5 Aí eles começaram a dizer uns aos outros: — O que é que vamos dizer? Se dissermos que foi Deus, ele vai perguntar: “Então por que vocês não creram em João?”
6 “Ka mnduha ya” ka mu guli, dzaʼa zlrətsaku mu nda pala da inda mnduha ŋa pslatá amu, kabga nda sna inda taŋ kazlay: Anabi Yuhwana kəʼa.»
6 Mas, se dissermos que foram pessoas, esta multidão vai nos apedrejar, pois eles acham que João era profeta .
7 «Sna a aŋni ka wa ta ghunagaghata wu,» ka həŋ nda tsi.
7 Por isso responderam: — Nós não sabemos quem deu autoridade a João para batizar.
8 Ka Yesu mantsa: «Ahaa! Iʼi guli ná, haɗ yu ta mnaghunata ka wa ta vlihatá mbrakwa maga tsa skwiha ya wu,» kaʼa nda həŋ.
8 Jesus disse:
9 Tahula tsa, ka zlraftá Yesu ta mna mahdihdi ŋa mnduha, kaʼa mantsa: «Lagha sana mndu ka ŋaɓatá fuha inabi ma vwahani. Ka sliʼaftá tsi ka laghwi distaluwa ŋa nzɗavata.
9 Depois Jesus contou esta parábola para o povo:
10 Magatá fitika ɗaga yakwa fwa inabi, ka ghunaftá tsa mndu ya ta kwalvani slanaghatá tsa gwal ta hva vwaha tsa inabi ya, ŋa hlanaftá mayaka ŋani ma yakwa fu. Ka mbəɗanatá tsa gwal ta hva tsa vwah ya ta tsa kwalva ya nda dzə kul klanafta.
10 Quando chegou o tempo da colheita, ele mandou um empregado para receber a sua parte. Mas os lavradores bateram nele e o mandaram de volta sem nada.
11 Ka ghunglaftá tsi ta sana kwalvani, ka rəhaptá həŋ ta tsaya guli, ka rarazata, ka vriŋta kul klanafta.
11 O dono mandou outro empregado, mas eles também bateram nele, depois o trataram de modo vergonhoso e o mandaram de volta sem nada.
12 Ka ghungladaptá tsi ta mahkəna kwalvani, ka balanatá həŋ ta tsaya guli ka vzidiŋta.
12 Então ele enviou um terceiro empregado, mas os lavradores também bateram nele e o expulsaram.
13 Ka dani ma tsa vwaha inabi ya mantsa: “Waka yu dzaʼa magay? dzaʼa ghuna zwaŋa ɗa ɗvu yu, yu. Tsatsi yeya dzaʼa vlə həŋ ta glaku ŋani,” kaʼa.
13 Aí o dono da plantação pensou: “O que vou fazer? Já sei: vou mandar o meu filho querido. Tenho certeza de que vão respeitá-lo.”
14 Na ghur nghay tsa gwal ta hva vwaha tsa inabi ya ta lagha tsa zwaŋ ya, gi ka həŋ mantsa: “Ya wana tsa mndu dzaʼa za həga ya tane, dzamadza, ka nzakwa na fuha inabi na ka ŋa mu,” ka həŋ.
14 — Mas, quando os lavradores viram o filho, disseram: “Este é o filho do dono; ele vai herdar a plantação. Vamos matá-lo, e a plantação será nossa.”
15 Ka tsəhaghatá həŋ diʼiŋ nda tsa vwaha inabi ya, ka dzata.» Ka Yesu mantsa: «Mantsa tama ní, nu dzaʼa maganata dani ma vwaha inabi ta həŋ?
15 — Então eles jogaram o filho para fora da plantação e o mataram. Aí Jesus perguntou:
16 Dzaʼa laghala slanaghatá tsa gwal ta hva tsa vwaha inabi ya, ka pslatá həŋ. Ŋa klaftani ta tsa fwa inabi ya, ka fanamta ma dzvu ta sanlaha ma mnduha,» kaʼa nda həŋ. «Haɗ tsaya dzaʼa magaku mantsa wu,» ka tsa mnduha ta sna gwaɗa Yesu ya hlaftawi.
16 Ele virá, matará aqueles homens e dará a plantação a outros lavradores. Então as pessoas que estavam ouvindo disseram: — Que Deus não permita que isso aconteça!
17 Ka naghadamtá Yesu da kuma taŋ, kaʼa mantsa: «Nu klatá ghəŋa tsa gwaɗa vindaf lu ma deftera Lazglafta kazlay:
17 Mas Jesus olhou bem para eles e disse:
18 Inda mndu dzaʼa nzeghwafta ta tsa pala ya, dzaʼa huruɓu huruɓa. Ka tsa pala ya ta dəɗanaghatá tsa mndu ya katsi guli, dzaʼa huʼanap huʼa ŋərɗək,» kaʼa.
18 Quem cair em cima dessa pedra ficará em pedaços. E, se a pedra cair sobre alguém, essa pessoa vai virar pó.
19 Ma va tsa fitik ya, ka zbə la mali ta ghəŋa gwal dra skwi ŋa Lazglafta, nda gwal tagha zlahu, ta tva ksaftá Yesu, kabga nda sna həŋ kazlay: Ta ghəŋa taŋ ta mna Yesu ta tsa mahdihdi ya kəʼa, ama ka zləŋaftá həŋ ta mnduha.
19 Os mestres da Lei e os chefes dos sacerdotes sabiam que era contra eles que Jesus havia contado essa parábola e queriam prendê-lo ali mesmo, porém tinham medo do povo.
20 Ka va ɗakwats həŋ ta Yesu, ka ghunadaghatá həŋ ta sana mnduha ta nzakway manda va ya ŋərma mnduha ya, da ɗawa gwaɗa da Yesu, ŋa ɗakwatsa gwaɗa da tsi, ŋa ksafta ka vlaŋtá ŋumna.
20 Então começaram a vigiar Jesus. Pagaram alguns homens para fazerem perguntas a ele. Eles deviam fingir que eram sinceros e procurar conseguir alguma prova contra Jesus. Assim os mestres da Lei e os chefes dos sacerdotes teriam uma desculpa para o prender e entregar nas mãos do Governador romano.
21 Ka ɗawaŋtá həŋ da tsi: «Mghama ɗa! Nda sna ŋni ta gwaɗa ta gwaɗə ka, nda skwi ta taghə ka tɗukwa nzakwani kəʼa. Haɗ ka ta gala mndu wu, tva nzaku kahwathwata manda ya ta kumə Lazglafta ta taghə ka,» ka həŋ.
21 Esses homens perguntaram: — Mestre, sabemos que aquilo que o senhor diz e ensina é certo. Sabemos também que o senhor não julga pela aparência e ensina a verdade sobre a maneira de viver que Deus exige.
22 «Mnaŋnamna, nda ra re ra a wa a ka play mu ta dzumna ŋa mgham Sezar na?» ka ga ŋni.
22 Diga: é ou não é contra a nossa Lei pagar impostos ao Imperador romano?
23 Tsatsafta Yesu ta tsa maɗgwirmaɗgwira taŋ ya, kaʼa nda həŋ mantsa:
23 Mas Jesus percebeu a má intenção deles e disse:
24 «Yahawa ka nghanata yu ta tsa kwaɓu ya. Fuwata wa nda hga wa na thaf lu tida na na?» kaʼa. «Ŋa mgham Sezar ya,» ka həŋ.
24 — Tragam aqui uma moeda. De quem são o nome e a cara que estão gravados nela? — São do Imperador! — responderam eles.
25 «Ala plawa ŋa mgham Sezar ta ya ta nghanatá mgham Sezar. Plawa ŋa Lazglafta ta ya ta nghanatá Lazglafta,» kaʼa.
25 Então Jesus disse:
26 Triɗ traptra həŋ ta ksaftá krughuvani ma skwi ya ta mnə tsi ta kəma mnduha. Tsa zlghawani yeya ta vlaŋtá ndərmimay ta həŋ katək, ka nzatá həŋ faflara.
26 Eles não puderam conseguir nenhuma prova contra Jesus diante do povo. Por isso ficaram calados, admirados com a resposta dele.
27 Ka gavadaghatá sanlaha ma la Sadukiya guli tavatá Yesu. Tsa la Sadukiya ya gwal ta mnay kazlay: Haɗ sliʼagapta ma mtaku nda hafu wu kəʼa ya. Ka ɗawaŋtá həŋ da Yesu.
27 Alguns saduceus , os quais afirmam que ninguém ressuscita, chegaram perto de Jesus
28 «Mghama ɗa! Ka Musa vindaŋnafta na: “Ka mamu sana mndu nda zwaŋamani ta klaftá marakw ka mtuta kul yatá zwaŋ katsi, ka kla tsa mndu ta ndiri ya ta tsa wadgani ya, ŋa yanatani ta zivir ta zwaŋamani,” kaʼa.
28 e disseram: — Mestre, Moisés escreveu para nós a seguinte
29 Tsaw mamu la zwanama ndəfáŋ həŋ. Ka klaftá zumali ta marakw ka mtuta kul yatá zwaŋ.
29 Acontece que havia sete irmãos. O mais velho casou e morreu sem deixar filhos.
30 Ka klutá mahis ta tsa wadgu ya,
30 Então o segundo casou com a viúva,
31 mantsa ya mahkən, ka raftá həŋ ndəfáŋ ndəfáŋ tida ka rwuta həŋ, haɗ ya ta yatá zwaŋ nda tsi wa.
31 e depois, o terceiro. E assim a mesma coisa aconteceu com os sete irmãos, isto é, todos morreram sem deixar filhos.
32 Mantsa ya guli ka mtanaghatá tsa marakw ya.
32 Depois a mulher também morreu.
33 Mantsa tama ní, ŋa wa ŋa wa dzaʼa nzakwa tsa marakw ya baɗu sliʼagapta ma mtaku nda hafu, ya wya klukla tsa mnduha ya ndəfáŋ ndəfáŋ ka markwa taŋ na?» ka həŋ nda tsi.
33 Portanto, no dia da ressurreição, de qual dos sete a mulher vai ser esposa? Pois todos eles casaram com ela!
34 Ka Yesu nda həŋ mantsa: «Ta kluvustá vgha zgwana nda miʼaha ma na ghəŋa haɗik na,
34 Jesus respondeu:
35 ama zgwana nda miʼaha gwal nghadap Lazglafta kazlay: Nda ra həŋ ka vragapta ma mtaku nda hafu, ŋa nzaku nda hafu ma mbəɗakwa luwa dazlay kəʼa ya, haɗ həŋ dzaʼa kluvustá vgha wa.
35 Mas as pessoas que merecem alcançar a ressurreição e a vida futura não vão casar lá,
36 Haɗ həŋ dzaʼa mtəgəltá mtaku wu, kabga nda nza həŋ manda duhwalha Lazglafta. Nda nza həŋ ka zwana Lazglafta, kabga sliʼagapsliʼa həŋ ma mtaku, ka nzata nda hafu.
36 pois serão como os anjos e não poderão morrer. Serão filhos de Deus porque ressuscitaram.
37 Kɗiŋkɗa Musa ta mnata kazlay: Dzaʼa sliʼagapsliʼa gwal nda rwa ŋa nzaku nda hafu kəʼa. Ma vla gwaɗa ta ghəŋa mubukw ta zlghaku, ka hgə tsi ta Mgham, “ka Lazglafta Abraham, ka Lazglafta Izak, ka Lazglafta Yakubu.”
37 E Moisés mostra claramente que os mortos serão ressuscitados. Quando fala do espinheiro que estava em fogo, ele escreve que o Senhor é “o Deus de Abraão, o Deus de Isaque e o Deus de Jacó.”
38 Lazglafta ná, Lazglafta gwal nda rwa a wa, Lazglafta gwal ndiri ya, kabga inda taŋ demdem ŋani ta nzakwa həŋ nda hafu.»
38 Isso mostra que Deus é Deus dos vivos e não dos mortos, pois para ele todos estão vivos.
39 Rkauʼ tsuʼuwaghu tsuʼa sanlaha ma gwal tagha zlahu ta gwaɗa, ka həŋ mantsa: «Zɗa tsa gwaɗa gha ya Mghama ɗa,» ka həŋ,
39 Aí alguns mestres da Lei disseram: — Boa resposta, Mestre!
40 Walglaŋ a həŋ ta ɗawglaŋtá sana skwi da tsi wa.
40 E não tinham coragem de lhe fazer mais perguntas.
41 Ka Yesu mantsa: «Kura ki lu ta mnay kazlay: Kristi ná, zwaŋa Dawuda ya kəʼa na?
41 Em seguida Jesus perguntou a eles:
42 Wya mnamna vərɗa Dawuda ma deftera Zabura kazlay:
42 Pois o próprio Davi diz assim no livro de Salmos:
43 ta nanaftá yu ta ghumaha gha ka skwa ta diŋlay səla gha” kəʼa.
43 até que eu ponha os seus inimigos
44 Waka Kristi dzaʼa nzaku ka zwaŋa Dawuda, ya wya “Mgham” ka Dawuda ta hgay?» kaʼa.
44 Se Davi chama o Messias de Senhor, como é que o Messias pode ser descendente de Davi?
45 Tata sna tsa gwaɗa ta mnə tsi ya mnduha, ka Yesu nda duhwalhani mantsa:
45 O povo todo estava escutando, e Jesus disse aos discípulos:
46 «Ɗaswa ka kuni nda gwal tagha zlahu zɗəgana wawaku ta həŋ nda lgut zutututa ta kuma gagay lu ta zgu ŋa taŋ ta dawadawa ya. Vla nzaku ta kəma ŋa taŋ ta zbay ma həga tagha skwa la Yahuda nda ya ma vla za skwa zay.
46 — Cuidado com os
47 Hahəŋ gwal ta tskugudunustá skwa miʼa wadgu. Ta slriŋslra həŋ ta maga duʼa ŋa ghubu. Dzaʼa tsanaghatsa lu ta guma ta həŋ katakata,» kaʼa.
47 Exploram as viúvas e roubam os seus bens; e, para disfarçar, fazem orações compridas. Portanto, o castigo que eles vão sofrer será pior ainda!
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 20, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.