Lucas 10
Deftera Lfiɗa Dzratawi (XED) vs VC
1 Tahula tsa ka zabəglaptá Mgham Yesu ta sanlaha ma duhwalha ndəfáŋ mbsak his mida, ka ghunaftá tsi ta həŋ his his his ta kəma ta kəma da inda vli ya má dzaʼa ɓhata tsatsi.
1 Depois disso, designou o Senhor ainda setenta e dois outros discípulos e mandou-os, dois a dois, adiante de si, por todas as cidades e lugares para onde ele tinha de ir.
2 Kaʼa nda həŋ mantsa: «Dagala skwiha ŋa tskay ta vwah, tsaw slaghwa a mnduha ŋa magay wa. Ndəɓawa dzvu da mnda vwah ka sganaghata tsi ta mnduha nda ndəgha ŋa tskanata.
2 Disse-lhes: Grande é a messe, mas poucos são os operários. Rogai ao Senhor da messe que mande operários para a sua messe.
3 Lawala, ta ghuna kaghuni yu manda zwana tuwak da taba kramtakha.
3 Ide; eis que vos envio como cordeiros entre lobos.
4 Yaha kuni klaftá tsedi, dər zlibi, dər ɓaɓah. Yaha kuni laghwi da gaga zgu ŋa mnduha.
4 Não leveis bolsa nem mochila, nem calçado e a ninguém saudeis pelo caminho.
5 «Dər da wa dzaʼa lagha kuni, “ka nza zɗakwa Lazglafta ta ghəŋa na həga na,” ka kuni dzaʼazlay karaku.
5 Em toda casa em que entrardes, dizei primeiro: Paz a esta casa!
6 Ka mamu mnda zɗaku ma tsa həga ya katsi, dzaʼa nzaku tsa zɗakwa ghuni ya nda tsi. Ka haɗ tsi wu dzaʼa vragaghuvra tsa zɗakwa ghuni ya da kaghuni.
6 Se ali houver algum homem pacífico, repousará sobre ele a vossa paz; mas, se não houver, ela tornará para vós.
7 Ka tsuʼaftsuʼa lu ta kaghuni, ka nzata kuni ma tsa həga ya, ka za kuni, ka sa kuni ta inda skwi dzaʼa vlaghunata lu, kabga nda ra ka tsuʼay mndu ta maga slna ta nisəlani. Yaha kuni dzaʼa da ra həga.
7 Permanecei na mesma casa, comei e bebei do que eles tiverem, pois o operário é digno do seu salário. Não andeis de casa em casa.
8 Ka lamla kuni da luwa ka tsuʼaftá lu ta kaghuni, tsuʼawatsuʼa ka za kuni ta skwi dzaʼa vlaghunata lu.
8 Em qualquer cidade em que entrardes e vos receberem, comei o que se vos servir.
9 Ka mbambanafta kuni ta gwal kul ɗughwanaku dzaʼa slanaghata kuni ma tsa luwa ya. “Ndana ná, ndusavaghuna ndusa ga mghama Lazglafta,” ka kuni dzaʼazlay nda həŋ,
9 Curai os enfermos que nela houver e dizei-lhes: O Reino de Deus está próximo.
10 Dər da wati ma luwa dzaʼa lama kuni, ka kwalaghutá lu ta tsuʼaftá kaghuni, lawala ta tvi ta tvi ma tsa luwa ya, ka kuni dzaʼazlay nda həŋ na:
10 Mas se entrardes nalguma cidade e não vos receberem, saindo pelas suas praças, dizei:
11 “Wana ŋni ta tukwaghunatá nduk nda rgitika na luwa ghuni ta ndiʼafta ta səla ŋni na, kada grafta kuni si ndusavaghuna ndusa ga mghama Lazglafta kəʼa.”
11 Até o pó que se nos pegou da vossa cidade, sacudimos contra vós; sabei, contudo, que o Reino de Deus está próximo.
12 Ka yu ta mnaghunata na: Baɗu tsa fitik dzaʼa tsə Lazglafta ta guma ta ghəŋa mnduha ya ná, ta ləŋləŋa ŋa luwa Suduma ka ŋa tsa luwa ya,» kaʼa nda həŋ.
12 Digo-vos: naqueles dias haverá um tratamento menos rigoroso para Sodoma.
13 «Ɗaŋwa ŋa gha luwa Kuraziŋ! Ɗaŋwa ŋa gha luwa Betsayda! Ka má magamaga lu ta mndərga tsa mazəmzəm maga lu mataba kaghuni ya ma luwa Tir nda luwa Siduŋ katsi ná, má nda kɗa fitika mbəɗanaftá taŋ ta nzakwa taŋ, ka zlanavatá maga ghwaɗaka skwiha, ka pghavatá buhu ta vgha nda hutiɗif ma ghəŋ
13 Ai de ti, Corozaim! Ai de ti, Betsaida! Porque, se em Tiro e Sidônia tivessem sido feitos os prodígios que foram realizados em vosso meio, há muito tempo teriam feito penitência, cobrindo-se de saco e cinza.
14 Tsaya dzaʼa kəl tsi ka nzakway baɗu tsa fitika guma Lazglafta ya, dzaʼa malaghumala kafatá guma ta ghəŋa luwa Tir nda luwa Siduŋ ka ŋa ghuni.
14 Por isso haverá no dia do juízo menos rigor para Tiro e Sidônia do que para vós.
15 «Kagha luwa Kafarnahum, dzaʼa kapiɗif kapa lu ta luwa ka kagha ra? Siga! Dzaʼa vradaghavra lu ha da vla gwal nda rwa,» kaʼa.
15 E tu, Cafarnaum, que te elevas até o céu, serás precipitada até aos infernos.
16 Ka Yesu guli nda duhwalhani mantsa: «Mndu ta snatá gwaɗa ghuni, gwaɗa ɗa sna tsi. Ka kwalaghukwala mndu ta tsuʼaftá kaghuni, iʼi kwalaghu tsi ta tsuʼafta. Ka kwalaghukwala mndu ta tsuʼaftá iʼi, kwalaghukwala ta tsuʼaftá mndu ta ghunigihata,» kaʼa.
16 Quem vos ouve, a mim ouve; e quem vos rejeita, a mim rejeita; e quem me rejeita, rejeita aquele que me enviou.
17 Manda laghwa tsa gwal ndəfáŋ mbsak his mida ya, ka varaktá həŋ nda rfu katakata. «Mgham ɗa! Nduk nda duhwalha halaway tani ná, snasna həŋ ta gwaɗa davanaghar ŋni ta həŋ nda hga gha,» ka həŋ nda Yesu.
17 Voltaram alegres os setenta e dois, dizendo: Senhor, até os demônios se nos submetem em teu nome!
18 Ka Yesu nda həŋ mantsa: «Nda ngha yu ta halaway ta dəɗagata ta luwa manda wuɗakwa luwa.
18 Jesus disse-lhes: Vi Satanás cair do céu como um raio.
19 Snawa ɓa! Vlaghunavla yu ta mbrakwa diŋlanaptá nahaɗikha nda rdaha, nda ya ta ghəŋa inda mbrakwa ghuma, haɗ sana skwi dzaʼa balaghunata wa.
19 Eis que vos dei poder para pisar serpentes, escorpiões e todo o poder do inimigo.
20 Kulam nda tsa, ma rfu kuni ta rfu kabga snaghunata ghwaɗaka sulkumha ta gwaɗa, rfawa ta rfu ta ghəŋa vindatá hga ghuni ta luwa,» kaʼa nda həŋ.
20 Contudo, não vos alegreis porque os espíritos vos estão sujeitos, mas alegrai-vos de que os vossos nomes estejam escritos nos céus.
21 Ma va tsa fitik ya ka zɗanaftá Sulkum nda ghuɓa ta ŋuɗuf ta Yesu, kaʼa mantsa: «Əŋkaʼa Da, Mgham ta luwa nda ya ta haɗik, ta ghəŋa ɗifanata gha ta tsa skwiha ya da gwal nda ɗifil ma ghəŋa taŋ, nda ya da gwal nda mahizl ma ghəŋa taŋ, ka maranaŋtá ka ta gwal kul snaŋtá skwi. Kahwathwata mantsa nzakwani Da, ta rfa kagha yu ta ghəŋa ɗvafta gha mantsa, kaʼa.
21 Naquele mesma hora, Jesus exultou de alegria no Espírito Santo e disse: Pai, Senhor do céu e da terra, eu te dou graças porque escondeste estas coisas aos sábios e inteligentes e as revelaste aos pequeninos. Sim, Pai, bendigo-te porque assim foi do teu agrado.
22 «Inda skwiha vlihavla Da ɗa, haɗ mndu nda sna ta tsa Zwaŋ ya wa, Da yeya nda sna. Haɗ mndu nda sna ta tsa Da ya guli wa, Zwaŋ yeya nda sna nda mndu ya ta kumə zwaŋ ta maranaŋta,» kaʼa.
22 Todas as coisas me foram entregues por meu Pai. Ninguém conhece quem é o Filho senão o Pai, nem quem é o Pai senão o Filho, e aquele a quem o Filho o quiser revelar.
23 Ka mbəɗavatá Yesu tvə duhwalhani, ka mnay ŋa taŋ nda ghəŋa taŋ kazlay: Rfu ŋa ghuni, kaghuni gwal ta nghaŋtá skwi ya nghaŋ kuni kəʼa.
23 E voltou-se para os seus discípulos, e disse: Ditosos os olhos que vêem o que vós vedes,
24 Ka yu ta mnaghunata na: «Nda ndəgha la anabiha nda mghamha si ta kuma nghaŋtá skwi ya nghaŋ kaghuni, triɗ ngha a həŋ wa. Si ta kumay həŋ ta snaŋta, sew, sna a həŋ wa,» kaʼa nda həŋ.
24 pois vos digo que muitos profetas e reis desejaram ver o que vós vedes, e não o viram; e ouvir o que vós ouvis, e não o ouviram.
25 Lagha sana mnda tagha zlahu ŋa mnduha ka sliʼafta kabga ŋa dzəghaŋtá Yesu, kaʼa mantsa: «Maləma ɗa, nu dzaʼa yu magata ŋa mutsafta ɗa ta hafu ŋa kɗekedzeŋ na?» kaʼa nda Yesu.
25 Levantou-se um doutor da lei e, para pô-lo à prova, perguntou: Mestre, que devo fazer para possuir a vida eterna?
26 Ka Yesu nda tsi mantsa: «Waka lu vindafta ma deftera zlahu na? Nu dzaŋaf ka mida na?» kaʼa.
26 Disse-lhe Jesus: Que está escrito na lei? Como é que lês?
27 «Ka ɗvuta ka ta Mgham Lazglafta gha nda kɗavakta ŋuɗufa gha, nda kɗavakta hafa gha, nda kɗavakta mbrakwa gha, nda kɗavakta ndana gha guli, ka ɗvuta ka ta sləvda gha manda va ghəŋa gha kəʼa,» kaʼa nda tsi.
27 Respondeu ele: Amarás o Senhor teu Deus de todo o teu coração, de toda a tua alma, de todas as tuas forças e de todo o teu pensamento {Dt 6,5}; e a teu próximo como a ti mesmo {Lv 19,18}.
28 «Mantsa ya nzakwani, la magay mantsa dzaʼa mutsay ka ta hafu,» ka Yesu nda tsi.
28 Falou-lhe Jesus: Respondeste bem; faze isto e viverás.
29 Kaʼa nda Yesu mantsa: «Wa ya ta nzakway ka sləvda ɗa na?» Ka tsa mnda tagha zlahu ya kabga ta kumay ta nzakwa gwaɗa ta ŋani.
29 Mas ele, querendo justificar-se, perguntou a Jesus: E quem é o meu próximo?
30 Ka Yesu mantsa: «Mbaɗa sana mndu ka sliʼafta ma Ursalima ka valu da Yeriku. Ta laha tsi, ka dəɗamtá tsi mataba la gənda, ka zluʼatá həŋ ta tsa mndu ya ka ɗgata ka pɗanamtá hafu hafu, ka laghwa taŋ.
30 Jesus então contou: Um homem descia de Jerusalém a Jericó, e caiu nas mãos de ladrões, que o despojaram; e depois de o terem maltratado com muitos ferimentos, retiraram-se, deixando-o meio morto.
31 Ta lala sana mnda dra skwi ŋa Lazglafta ta va tsa tvi ya, ka dukwaftá tsi ta tsa mndu ya, ka tsaghutá tsi ta warawara ka laghwani.
31 Por acaso desceu pelo mesmo caminho um sacerdote, viu-o e passou adiante.
32 Ka lagha sana mnda la Levi dukwafta tida guli, ka tsaghutá tsaya ta warawara guli ka laghwani.
32 Igualmente um levita, chegando àquele lugar, viu-o e passou também adiante.
33 Mataba tsa ka lagha sana mnda la Samari ta dzaʼa wawakwani dukwafta tida. Ghur kəʼa ná, ka ksaŋtá tsi ka hiɗahiɗa.
33 Mas um samaritano que viajava, chegando àquele lugar, viu-o e moveu-se de compaixão.
34 Ka gavadaghatá tsi, ka maganaftá tsi ta rɗi nda ghwani ta lkuhani, ka habanafta. Ka tsukwaftá tsi ka fafta ta kɗihani. Ka klaghata da həga tsuʼa matbay, ka zughulay hada.
34 Aproximando-se, atou-lhe as feridas, deitando nelas azeite e vinho; colocou-o sobre a sua própria montaria e levou-o a uma hospedaria e tratou dele.
35 Gamahtsimani, ka klaftá tsi ta tseda vagha mndu his ta maga slna ka vlaŋtá mndu nda tsa həga ya, kaʼa nda tsi mantsa: “Aʼa, ka nghapta ka ka na mndu na, ka kidaghi dzaʼa sgavaghata ta ghəŋani ya, ŋa mnihata gha vragaghar yu, ŋa plaghata ɗa,”» kaʼa nda tsi.
35 No dia seguinte, tirou dois denários e deu-os ao hospedeiro, dizendo-lhe: Trata dele e, quanto gastares a mais, na volta to pagarei.
36 «Wati mataba tsa duhwalha hkən ya, ta nzakway ka sləvda tsa mndu ta dəɗamta mataba la gənda ya, ka kagha ta gray na?» kaʼa nda tsi.
36 Qual destes três parece ter sido o próximo daquele que caiu nas mãos dos ladrões?
37 «Tsa mndu ta tawatá hiɗahiɗa tida ya ya,» ka tsa mnda tagha zlahu ya. «La, ka maga kagha mantsa,» ka Yesu nda tsi.
37 Respondeu o doutor: Aquele que usou de misericórdia para com ele. Então Jesus lhe disse: Vai, e faze tu o mesmo.
38 Tata mbaɗa i Yesu nda duhwalhani, ka ɓhadaghatá həŋ da sana luwa. Ka tsuʼaftá sana marakw ta hgə lu ka Marta ta Yesu ga taŋ.
38 Estando Jesus em viagem, entrou numa aldeia, onde uma mulher, chamada Marta, o recebeu em sua casa.
39 Mamu mukumani ta hgə lu ka Mari guli, ka nzatá tsi tavata Yesu, ka sna skwiha ta gwaɗə tsi,
39 Tinha ela uma irmã por nome Maria, que se assentou aos pés do Senhor para ouvi-lo falar.
40 ta ksaghutá slna rmba ta Marta. Ka sap tsi mnay ŋa Yesu, kaʼa mantsa: «Mghama ɗa! Tha a kagha ta na zliɗiŋta mukuma ɗa ta slna na katək ra? mnanamna ɓa ka katihata tsi,» kaʼa.
40 Marta, toda preocupada na lida da casa, veio a Jesus e disse: Senhor, não te importas que minha irmã me deixe só a servir? Dize-lhe que me ajude.
41 Ka Yesu nda tsi mantsa: «Marta! Marta! Ma ghuyə ka ta ghəŋa gha, ma laghu ka da ndandanaku ta ghəŋa ndəghata skwiha.
41 Respondeu-lhe o Senhor: Marta, Marta, andas muito inquieta e te preocupas com muitas coisas;
42 Turtuk skwi ta raku. Ka zbaptá Mari ta vərɗani ya dzaʼa kwal lu klugudunusta ɗekɗek,» ka Mgham Yesu nda tsi.
42 no entanto, uma só coisa é necessária; Maria escolheu a boa parte, que lhe não será tirada.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.