João 3

Godna Hundi (WOS) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Judana néma du nak dé re. Déka xi Nikodemus dé. Wun du Farisina du dé.
1 Havia um fariseu chamado Nicodemos, que era líder dos judeus.
2 Nak gan wun du Jisaska ye dé déré wa, “Wakwekwa du, God méniré wandéka méni ya, déka hundika naniré wakwenjoka. Nani wundé xékélakikwa. Baka du méni yamén maki hanja xéhafi yamben hambuk jémba yamba yakéndé. God méni wali téndéka méni wun hambuk jémba ya.”
2 Uma noite ele foi visitar Jesus e disse: — Rabi, nós sabemos que o senhor é um mestre que Deus enviou, pois ninguém pode fazer esses milagres se Deus não estiver com ele.
3 Dé wungi wandéka dé Jisas déré wa, “Mwi hundi wuni méniré we. Du takwa huli wambula xakuhafi yandat, dé God néma du reta diré jémba yamba hatikéndé. Hatihafi yandét, di Godna du takwa yamba rekéndi.”
3 Jesus respondeu:
4 Wungi wandéka dé wakwexéké, “Du takwa gwalefa ye yingi maki ye di huli wambula xakutandi? Wafewana, di yikama nyangwal maki re ayiwana biyakombu wulayindat ayiwa wambula hératalé, o yingi maki dé?”
4 Nicodemos perguntou: — Como é que um homem velho pode nascer de novo? Será que ele pode voltar para a barriga da sua mãe e nascer outra vez?
5 Dé wungi wandéka dé wa, “Mwi hundi wuni méniré we. Du takwa Godna hémémbu xakunjoka mawuli yata tale di hulingumbu akwi Godna Hamwinyambu akwi huli xakutandi. Wungi huruhafi ye di Godna hémémbu yamba xakukéndi.
5 Jesus disse:
6 Séfimbu xakundé joo, wu séfina dé. Godna Hamwinyambu xakundé joo, wu hamwinyana dé.
6 Quem nasce de pais humanos é um ser de natureza humana; quem nasce do Espírito é um ser de natureza espiritual.
7 Wungi wataka dé wambula wa, “Ménika wuni we, guni huli du takwa xakungute. Wun hundi xéka waréngénékéméni.
7 Por isso não fique admirado porque eu disse que todos vocês precisam nascer de novo.
8 Mur séta mawuli yandékangalambu dé yi. Yindéka méni déka hamré male méni xéké. Xékéta méni xékélakihambaméni. Yimbu dé ya? Yingiré yitandé? Murka xékélakihafi yaméka maki, méni Godna Hamwinya yandéka jémbaka yamba xékélakikéméni. Godna Hamwinya deka mawulimbu wulayindét di huli du takwa retendakaka yamba xékélakikéméni.”
8 O vento sopra onde quer, e ouve-se o barulho que ele faz, mas não se sabe de onde ele vem, nem para onde vai. A mesma coisa acontece com todos os que nascem do Espírito.
9 Wungi wandéka dé wa, “Wun joo yingi maki xakutandé?”
9 — Como pode ser isso? — perguntou Nicodemos.
10 Nikodemus wungi wandéka dé wa, “Méni Judana wakwekwa du méni. Métaka méni wun jooka xékélakihafi ye?
10 Jesus respondeu:
11 Mwi hundi wuni méniré we. Nani xékélakimben jooka nani ménika we. Xémben jooka akwi nani hundi we. Wambeka guni nana hundi xékénjoka hélék guni ye.
11 Pois eu afirmo ao senhor que isto é verdade: nós falamos daquilo que sabemos e contamos o que temos visto, mas vocês não querem aceitar a nossa mensagem.
12 Wuni ané héfana jonduka ménika wawuka méni wun jonduka jémba xékéhambaméni. Wuni Godna getéfana jonduka ménika wawut, yingi maki ye méni wun hundi xékétaméni?
12 Se vocês não creem quando falo das coisas deste mundo, como vão crer se eu falar das coisas do céu?
13 Du natafa male dé Godna getéfaré wari. Tale Duna Nyan Godna getéfambu re dé ané héfaré gaya. Gayandéka ané héfana du nak Godna getéfaré warihambandé.
13 Ninguém subiu ao céu, a não ser o
14 “Hanja nana mandékangu du rehafi hafwambu yitaka yatakandaka dé Moses bras ainmbu nandan hambwe nak mimbu haréka dé hateka, di xéta yikafre yandate. Harékéndén maki, di Duna Nyanré wungi harékétandi.
14 — Assim como Moisés, no deserto, levantou a cobra de bronze numa estaca, assim também o Filho do Homem tem de ser levantado,
15 Harékéndat di wuniré xéta wunika jémba sarékéta wuna hundika ‘Mwi hundi dé’ nae di huli mawuli hérae God wali wungi re wungi re jémba retandi.” Wungi dé Jisas wa.
15 para que todos os que crerem nele tenham a vida eterna.
16 God ané héfambu rekwa du takwaka némafwimbu mawuli yata dé déka natafa male dunyaré wandéka dé gaya. God wungi dé wa, du takwa déka nyanka jémba sarékéta huli mawuli hérae dé wali jémba rendate, wungi re wungi re. Yamba hiyakéndi.
16 Porque Deus amou o mundo tanto, que deu o seu único Filho, para que todo aquele que nele crer não morra, mas tenha a vida eterna.
17 God déka nyanré wandéka dé ané héfaré gaya, du takwa hurundan haraki saraki sémbut hérekinjoka. Hurundan haraki saraki sémbut diré hasa hwendéte, God wahambandé.
17 Pois Deus mandou o seu Filho para salvar o mundo e não para julgá-lo.
18 Déka nyanka jémba sarékékwa du takwaré God watandé, “Guni yikafre du takwa guni. Jémba retanguni.” Wataka dé déka nyanka jémba sarékéhafi yakwa du takwaré watandé, “Guni haraki saraki sémbut hurukwa du takwa guni. Wuna nyanka jémba sarékéhafi yanguka wuni hurungun haraki saraki sémbut hasa hwetawuni.” God wungi watandé.
18 — Aquele que crê no Filho não é julgado; mas quem não crê já está julgado porque não crê no Filho único de Deus.
19 Jisas yikafre ya maki hanyinjoka dé ané héfaré ya. Yandéka di du takwa haraki saraki sémbut huruta di halékingambu renjoka di mawuli ya. Wun yaka hélék yandat, God diré haraki hundi watandé.
19 E é assim que o julgamento é feito: Deus mandou a luz ao mundo, mas as pessoas preferiram a escuridão porque fazem o que é mau.
20 Haraki saraki sémbut hurukwa du takwa wun yaka hélék yata larékwa hafwaré yamba yikéndi. Ya xérékéta hanyindét, di nawulak du deka hurundan haraki saraki sémbut xéndamboka hélék yata, di larékwa hafwaré yamba yikéndi.
20 Pois todos os que fazem o mal odeiam a luz e fogem dela, para que ninguém veja as coisas más que eles fazem.
21 Mwi hundi xékékwa du takwa wunde du takwa maki yingafwe. God dika hambuk hwendéka di yikafre jémba ye. Yata di larékwa hafwaré yindaka di nawulak du hurundan yikafre jémbaré xé. Xéndaka God dika hambuk hwendéka di xékélaki.
21 Mas os que vivem de acordo com a verdade procuram a luz, a fim de que possa ser visto claramente que as suas ações são feitas de acordo com a vontade de Deus.
22 Hukémbu Jisas déka du wali di Judiaré yi. Ye wun héfambu reta di Godna ximbu diré guré husanda.
22 Depois disso, Jesus e os seus discípulos foram para a região da Judeia. Ele ficou algum tempo com eles ali e batizava as pessoas.
23 Jon akwi dé Ainonmbu téta dé du takwaré guré husanda, séfélak xéri rekwambu. Wun getéfa Salim wali walémbambu dé té. Wun hafwambu séfélak du takwa yandaka dé Godna ximbu diré guré husanda.
23 João também estava batizando em Enom, perto de Salim, porque lá havia muita água.
24 Wun nukwa néma du Herot Jonré séndé gembu takahambandé. Dé baka téta dé jémba ya.
24 (João ainda não tinha sido preso.)
25 Jonéna du di du nak wali waru. Juda deka hambuk hundi xékéta di gu yakéndakaka di waru.
25 Alguns discípulos de João tiveram uma discussão com um judeu sobre a cerimônia de purificação .
26 Warutaka Jonéna du déka ye di déré wa, “Wakwekwa du, hanja du nak méni wali jordan xéri angé sakumbu dé té. Hanja déka jémbaka méni naniré wa. Wun du yae téta Godna ximbu dé du takwaré guré husandandéka di atéfék du takwa naniré yatakataka di déka yi. Di atéfék déka male yindamboka hélék me ye.”
26 Eles foram dizer a João: — Mestre, aquele homem que estava com o senhor no outro lado do rio Jordão está batizando as pessoas. O senhor falou sobre ele, lembra? E todos estão indo atrás dele.
27 Wungi wandaka dé Jon diré wa, “God du nakéka nak jémba hwehafi yandét, wun du wun jémba yamba yakéndé.
27 João respondeu: — Ninguém pode ter alguma coisa se ela não for dada por Deus.
28 Guni hafu wuna hundi xéka wawun hundika guni wa. Tale wuni angi wa, ‘Wuni God wasékendén du Krais yingafwe. God wandéka wuni wun duna yambu hurunjoka wuni tale ya. Dé wuna hukémbu yatandé.’ Wungi wata wuni wun jémba ye, atéfék du takwa wun duna hundi xékéndate.
28 Vocês são testemunhas de que eu disse: “Eu não sou o Messias , mas fui enviado adiante dele.”
29 Du nak takwa hési héranjoka mawuli yandét déka nyayika téta xéndét wun du wule takwa hérandét dé wali mawuli sawuli yatandé. Wuni wun takwa héraakwa duna nyayika maki wuni. Séfélak du takwa Jisaska yita déka hundi xékéndaka wuni xéta yikafre mawuli yata mawuli sawuli wuni ye.
29 Num casamento, o noivo é aquele a quem a noiva pertence. O amigo do noivo está ali, e o escuta, e se alegra quando ouve a voz dele. Assim também o que está acontecendo com Jesus me faz ficar completamente alegre.
30 Déka jémba métaka némafwi yandé, wuna jémba yikama yandé.” Wungi dé Jon wa.
30 Ele tem de ficar cada vez mais importante, e eu, menos importante.
31 Anwarmbu re gayandé du dé atéfék du takwana néma du dé. Ané héfambu rekwa du héfana jonduka male di xékélaki. Anwarmbu gayandé du atéfék jonduka xékélakita dé diré sarékéngwandé.
31 Aquele que vem de cima é o mais importante de todos, e quem vem da terra é da terra e fala das coisas terrenas. Quem vem do céu é o mais importante de todos.
32 Dé xéndén jonduka akwi xékéndén hundika akwi dé diré wa. Wandéka di déka hundi xékénjoka hélék di ya.
32 Ele fala daquilo que viu e ouviu, mas ninguém aceita a sua mensagem.
33 Du nak déka hundi xékéta dé wun hundika angi watandé, “God mwi hundi male dé we.” Wungi watandé.
33 Quem aceita a sua mensagem dá prova de que o que Deus diz é verdade.
34 God wandéka yandé du dé Godna hundi wa. God déka Hamwinya atéfék dé hwe, wun duka. Hwendéka dé Godna hundi wa.
34 Aquele que Deus enviou diz as palavras de Deus porque Deus dá do seu Espírito sem medida.
35 Yafa God déka nyanka dé némafwimbu mawuli ye. Némafwimbu mawuli yata dé déka atéfék jondu hwe, dé wun jonduka jémba hatindéte.
35 O Pai ama o Filho e pôs tudo nas mãos dele.
36 Godna nyanka jémba sarékékwa du takwa huli mawuli hérae wungi re wungi re jémba retandi. Déka hundi xékéhafi yakwa du takwa huli mawuli yamba hérakéndi. Godna mawuli wi dimbu dé té, wungi té wungi té.
36 Por isso quem crê no Filho tem a vida eterna; porém quem desobedece ao Filho nunca terá a vida eterna, mas sofrerá para sempre o castigo de Deus.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.