João 3
Godna Hundi (WOS) vs ARC
1 Judana néma du nak dé re. Déka xi Nikodemus dé. Wun du Farisina du dé.
1 E havia entre os fariseus um homem chamado Nicodemos, príncipe dos judeus.
2 Nak gan wun du Jisaska ye dé déré wa, “Wakwekwa du, God méniré wandéka méni ya, déka hundika naniré wakwenjoka. Nani wundé xékélakikwa. Baka du méni yamén maki hanja xéhafi yamben hambuk jémba yamba yakéndé. God méni wali téndéka méni wun hambuk jémba ya.”
2 Este foi ter de noite com Jesus e disse-lhe: Rabi, bem sabemos que és mestre vindo de Deus, porque ninguém pode fazer estes sinais que tu fazes, se Deus não for com ele.
3 Dé wungi wandéka dé Jisas déré wa, “Mwi hundi wuni méniré we. Du takwa huli wambula xakuhafi yandat, dé God néma du reta diré jémba yamba hatikéndé. Hatihafi yandét, di Godna du takwa yamba rekéndi.”
3 Jesus respondeu e disse-lhe: Na verdade, na verdade te digo que aquele que não nascer de novo não pode ver o Reino de Deus.
4 Wungi wandéka dé wakwexéké, “Du takwa gwalefa ye yingi maki ye di huli wambula xakutandi? Wafewana, di yikama nyangwal maki re ayiwana biyakombu wulayindat ayiwa wambula hératalé, o yingi maki dé?”
4 Disse-lhe Nicodemos: Como pode um homem nascer, sendo velho? Porventura, pode tornar a entrar no ventre de sua mãe e nascer?
5 Dé wungi wandéka dé wa, “Mwi hundi wuni méniré we. Du takwa Godna hémémbu xakunjoka mawuli yata tale di hulingumbu akwi Godna Hamwinyambu akwi huli xakutandi. Wungi huruhafi ye di Godna hémémbu yamba xakukéndi.
5 Jesus respondeu: Na verdade, na verdade te digo que aquele que não nascer da água e do Espírito não pode entrar no Reino de Deus.
6 Séfimbu xakundé joo, wu séfina dé. Godna Hamwinyambu xakundé joo, wu hamwinyana dé.
6 O que é nascido da carne é carne, e o que é nascido do Espírito é espírito.
7 Wungi wataka dé wambula wa, “Ménika wuni we, guni huli du takwa xakungute. Wun hundi xéka waréngénékéméni.
7 Não te maravilhes de te ter dito: Necessário vos é nascer de novo.
8 Mur séta mawuli yandékangalambu dé yi. Yindéka méni déka hamré male méni xéké. Xékéta méni xékélakihambaméni. Yimbu dé ya? Yingiré yitandé? Murka xékélakihafi yaméka maki, méni Godna Hamwinya yandéka jémbaka yamba xékélakikéméni. Godna Hamwinya deka mawulimbu wulayindét di huli du takwa retendakaka yamba xékélakikéméni.”
8 O vento assopra onde quer, e ouves a sua voz, mas não sabes donde vem, nem para onde vai; assim é todo aquele que é nascido do Espírito.
9 Wungi wandéka dé wa, “Wun joo yingi maki xakutandé?”
9 Nicodemos respondeu e disse-lhe: Como pode ser isso?
10 Nikodemus wungi wandéka dé wa, “Méni Judana wakwekwa du méni. Métaka méni wun jooka xékélakihafi ye?
10 Jesus respondeu e disse-lhe: Tu és mestre de Israel e não sabes isso?
11 Mwi hundi wuni méniré we. Nani xékélakimben jooka nani ménika we. Xémben jooka akwi nani hundi we. Wambeka guni nana hundi xékénjoka hélék guni ye.
11 Na verdade, na verdade te digo que nós dizemos o que sabemos e testificamos o que vimos, e não aceitais o nosso testemunho.
12 Wuni ané héfana jonduka ménika wawuka méni wun jonduka jémba xékéhambaméni. Wuni Godna getéfana jonduka ménika wawut, yingi maki ye méni wun hundi xékétaméni?
12 Se vos falei de
13 Du natafa male dé Godna getéfaré wari. Tale Duna Nyan Godna getéfambu re dé ané héfaré gaya. Gayandéka ané héfana du nak Godna getéfaré warihambandé.
13 Ora, ninguém subiu ao céu, senão o que desceu do céu, o Filho do Homem, que está no céu.
14 “Hanja nana mandékangu du rehafi hafwambu yitaka yatakandaka dé Moses bras ainmbu nandan hambwe nak mimbu haréka dé hateka, di xéta yikafre yandate. Harékéndén maki, di Duna Nyanré wungi harékétandi.
14 E, como Moisés levantou a serpente no deserto, assim importa que o Filho do Homem seja levantado,
15 Harékéndat di wuniré xéta wunika jémba sarékéta wuna hundika ‘Mwi hundi dé’ nae di huli mawuli hérae God wali wungi re wungi re jémba retandi.” Wungi dé Jisas wa.
15 para que todo aquele que nele crê não pereça, mas tenha a vida eterna.
16 God ané héfambu rekwa du takwaka némafwimbu mawuli yata dé déka natafa male dunyaré wandéka dé gaya. God wungi dé wa, du takwa déka nyanka jémba sarékéta huli mawuli hérae dé wali jémba rendate, wungi re wungi re. Yamba hiyakéndi.
16 Porque Deus amou o mundo de tal maneira que deu o seu Filho unigênito, para que todo aquele que nele crê não pereça, mas tenha a vida eterna.
17 God déka nyanré wandéka dé ané héfaré gaya, du takwa hurundan haraki saraki sémbut hérekinjoka. Hurundan haraki saraki sémbut diré hasa hwendéte, God wahambandé.
17 Porque Deus enviou o seu Filho ao mundo não para que condenasse o mundo, mas para que o mundo fosse salvo por ele.
18 Déka nyanka jémba sarékékwa du takwaré God watandé, “Guni yikafre du takwa guni. Jémba retanguni.” Wataka dé déka nyanka jémba sarékéhafi yakwa du takwaré watandé, “Guni haraki saraki sémbut hurukwa du takwa guni. Wuna nyanka jémba sarékéhafi yanguka wuni hurungun haraki saraki sémbut hasa hwetawuni.” God wungi watandé.
18 Quem crê nele não é condenado; mas quem não crê já está condenado, porquanto não crê no nome do unigênito Filho de Deus.
19 Jisas yikafre ya maki hanyinjoka dé ané héfaré ya. Yandéka di du takwa haraki saraki sémbut huruta di halékingambu renjoka di mawuli ya. Wun yaka hélék yandat, God diré haraki hundi watandé.
19 E a condenação é esta: Que a luz veio ao mundo, e os homens amaram mais as trevas do que a luz, porque as suas obras eram más.
20 Haraki saraki sémbut hurukwa du takwa wun yaka hélék yata larékwa hafwaré yamba yikéndi. Ya xérékéta hanyindét, di nawulak du deka hurundan haraki saraki sémbut xéndamboka hélék yata, di larékwa hafwaré yamba yikéndi.
20 Porque todo aquele que faz o mal aborrece a luz e não vem para a luz para que as suas obras não sejam reprovadas.
21 Mwi hundi xékékwa du takwa wunde du takwa maki yingafwe. God dika hambuk hwendéka di yikafre jémba ye. Yata di larékwa hafwaré yindaka di nawulak du hurundan yikafre jémbaré xé. Xéndaka God dika hambuk hwendéka di xékélaki.
21 Mas quem pratica a verdade vem para a luz, a fim de que as suas obras sejam manifestas, porque são feitas em Deus.
22 Hukémbu Jisas déka du wali di Judiaré yi. Ye wun héfambu reta di Godna ximbu diré guré husanda.
22 Depois disso, foi Jesus com os seus discípulos para a terra da Judeia; e estava ali com eles e batizava.
23 Jon akwi dé Ainonmbu téta dé du takwaré guré husanda, séfélak xéri rekwambu. Wun getéfa Salim wali walémbambu dé té. Wun hafwambu séfélak du takwa yandaka dé Godna ximbu diré guré husanda.
23 Ora, João batizava também em Enom, junto a Salim, porque havia ali muitas águas; e vinham ali e eram batizados.
24 Wun nukwa néma du Herot Jonré séndé gembu takahambandé. Dé baka téta dé jémba ya.
24 Porque ainda João não tinha sido lançado na prisão.
25 Jonéna du di du nak wali waru. Juda deka hambuk hundi xékéta di gu yakéndakaka di waru.
25 Houve, então, uma questão entre os discípulos de João e um judeu, acerca da purificação.
26 Warutaka Jonéna du déka ye di déré wa, “Wakwekwa du, hanja du nak méni wali jordan xéri angé sakumbu dé té. Hanja déka jémbaka méni naniré wa. Wun du yae téta Godna ximbu dé du takwaré guré husandandéka di atéfék du takwa naniré yatakataka di déka yi. Di atéfék déka male yindamboka hélék me ye.”
26 E foram ter com João e disseram-lhe: Rabi, aquele que estava contigo além do Jordão, do qual tu deste testemunho, ei-lo batizando, e todos vão ter com ele.
27 Wungi wandaka dé Jon diré wa, “God du nakéka nak jémba hwehafi yandét, wun du wun jémba yamba yakéndé.
27 João respondeu e disse: O homem não pode receber coisa alguma, se lhe não for dada do céu.
28 Guni hafu wuna hundi xéka wawun hundika guni wa. Tale wuni angi wa, ‘Wuni God wasékendén du Krais yingafwe. God wandéka wuni wun duna yambu hurunjoka wuni tale ya. Dé wuna hukémbu yatandé.’ Wungi wata wuni wun jémba ye, atéfék du takwa wun duna hundi xékéndate.
28 Vós mesmos me sois testemunhas de que disse: eu não sou o Cristo, mas sou enviado adiante dele.
29 Du nak takwa hési héranjoka mawuli yandét déka nyayika téta xéndét wun du wule takwa hérandét dé wali mawuli sawuli yatandé. Wuni wun takwa héraakwa duna nyayika maki wuni. Séfélak du takwa Jisaska yita déka hundi xékéndaka wuni xéta yikafre mawuli yata mawuli sawuli wuni ye.
29 Aquele que tem a esposa é o esposo; mas o amigo do esposo, que lhe assiste e o ouve, alegra-se muito com a voz do esposo. Assim, pois, já essa minha alegria está cumprida.
30 Déka jémba métaka némafwi yandé, wuna jémba yikama yandé.” Wungi dé Jon wa.
30 É necessário que ele cresça e que eu diminua.
31 Anwarmbu re gayandé du dé atéfék du takwana néma du dé. Ané héfambu rekwa du héfana jonduka male di xékélaki. Anwarmbu gayandé du atéfék jonduka xékélakita dé diré sarékéngwandé.
31 Aquele que vem de cima é sobre todos, aquele que vem da terra é da terra e fala da terra. Aquele que vem do céu é sobre todos.
32 Dé xéndén jonduka akwi xékéndén hundika akwi dé diré wa. Wandéka di déka hundi xékénjoka hélék di ya.
32 E aquilo que ele viu e ouviu, isso testifica; e ninguém aceita o seu testemunho.
33 Du nak déka hundi xékéta dé wun hundika angi watandé, “God mwi hundi male dé we.” Wungi watandé.
33 Aquele que aceitou o seu testemunho, esse confirmou que Deus é verdadeiro.
34 God wandéka yandé du dé Godna hundi wa. God déka Hamwinya atéfék dé hwe, wun duka. Hwendéka dé Godna hundi wa.
34 Porque aquele que Deus enviou fala as palavras de Deus, pois não lhe dá Deus o Espírito por medida.
35 Yafa God déka nyanka dé némafwimbu mawuli ye. Némafwimbu mawuli yata dé déka atéfék jondu hwe, dé wun jonduka jémba hatindéte.
35 O Pai ama o Filho e todas as coisas entregou nas suas mãos.
36 Godna nyanka jémba sarékékwa du takwa huli mawuli hérae wungi re wungi re jémba retandi. Déka hundi xékéhafi yakwa du takwa huli mawuli yamba hérakéndi. Godna mawuli wi dimbu dé té, wungi té wungi té.
36 Aquele que crê no Filho tem a vida eterna, mas aquele que não crê no Filho não verá a vida, mas a ira de Deus sobre ele permanece.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.