Lucas 16
Alap mo Ol Ëse, zëre mo zi niban de ol ziaha-en gu hup dena (URY) vs NTLH
1 Yesus ki zep zëre hon de ang ta gwen wenyaka gubiridaka, “Zini ki, zëno te-alana beya tanganna. Zëno irgwa taha nakore zini hen ki. Zen zen zëno kire-kirena kara ta gwibir-blika. Hwëna te-ala beya zini insa man aha zi anakan nenblak, ‘Eno irgwa taha nakore zini in man eno te-alana twen gweblaꞌara.’
1 Jesus disse aos seus discípulos:
2 Dekam zep kwang taka, zao zep gubluka, ‘Zini man eno karekna asa don gweblanan. Em mensa ano kire-kirena kara ta gweꞌara, bukuna men zao aïtbinkim ale gul gwenda, desa em ap golblan. Em molye etan kara ta gweka. Em esa syala in kon wet sola.’
2 Por isso ele o chamou e disse: “Eu andei ouvindo umas coisas a respeito de você. Agora preste contas da sua administração porque você não pode mais continuar como meu administrador.”
3 “Kim nama bon aït gwibin bukuna insa golbla srëm gweꞌanka, ki zep enlala gweka, ‘Ëe an banakan asa gwër? Ëe asa ëre mo syal dawemna an kon wet sol. Hwëna ëe soson naka hom– dekam de kamasa lwi gwen hapye. Hen wagam hap de hakalasen gwenna, zen saherak asa kim ënaka drëne gwer.
3 — Aí o administrador pensou: “O patrão está me despedindo. E, agora, o que é que eu vou fazer? Não tenho forças para cavar a terra e tenho vergonha de pedir esmola.
4 O ëe mesë dam gulsunun! Ëe asa aha te-ala beya zi niban golëdokot gwer. Ëe de wet sonkam, zen sa asa zëre mae mo gola kon kwang da gwer.’
4 Ah! Já sei o que vou fazer… Assim, quando for mandado embora, terei amigos que me receberão nas suas casas.”
5 “Dekam zep irgwa taha nakore zi ahak-ahakna in sowëkam kwang guluda gweka– zini men zen te-ala beya zini in hon ëbon gwekke. Nonol zen hata zaka, ki zep desa takensïblïka, ‘Em banakaꞌene bon gweka– ano mam mo kire-kirena kim kap takaye?’
5 — Então ele chamou todos os devedores do patrão e perguntou para o primeiro: “Quanto é que você está devendo para o meu patrão?”
6 “Ki zep ding gulbluka, ‘Tembane taïblïn gïn hïp de minyak dremna dua-pulu enkam.’
6 — “Cem barris de azeite!” — respondeu ele.
7 “Ki zep etan aha zini hata zaka, desa ki zep takensïblïka, ‘Em banakaꞌene bon gweka– ano mam mo gandumnu kim lop takaye?’
7 — Para o outro ele perguntou: “E você, quanto está devendo?”
8 “Aumwa hap kim te-ala beya zini in tame gulku, ‘O zen man etan asa sërkam ahak-ahak taka,’ dekam zep guku, ‘Eiwa, zen nwe hleng gwen tanganna.’”
8 — E o patrão desse administrador desonesto o elogiou pela sua esperteza. E Jesus continuou:
9 Zep Ëe ama emsa gubiridaꞌan: Auhu-kamanak de te-alakam diki Alap han em zerdokot gwen. Eno auhu-kamanak de te-alana insa kime tïnkïm hli taꞌanka, Alap Zen Zen sa emsa kwang tala– hëndep de gwën hap de gola kon.
9 Por isso eu digo a vocês: usem as riquezas deste mundo para conseguir amigos a fim de que, quando as riquezas faltarem, eles recebam vocês no lar eterno.
10 “Teipsïn zi de babu zikhip banakare beteksa bohë gulblunna– zen de jek-jak gun srëmkam, ki hen yawal kire-kirena maka zëbe hap bohë gulbluꞌara. Dekam mes taïblïblaka, ‘Zen aïrïs.’ Hwëna zen de banakare betek maesa jek-jak guꞌunam, ki yawal kire-kirena maka hen jek-jak guꞌura.
10 Quem é fiel nas coisas pequenas também será nas grandes; e quem é desonesto nas coisas pequenas também será nas grandes.
11 Zep emsa de auhu-kamanak de kire-kire hap taïblïblan srëmkam, ki hen molya Alap wakuwe emsa taïblïblaka– dakal hap de ëlwa gwen kire-kire hapye.
11 Pois, se vocês não forem honestos com as riquezas deste mundo, quem vai pôr vocês para tomar conta das riquezas verdadeiras?
12 Hen bohë gulblun kire-kire hap de emsa taïblïblan srëmkam, ki hen Alap molya wakuwe ebe hap lop tablaka– dakal hap de ëlwa gwen kire-kire naye, mensa sap menkam ebe hap hamal gulblukaye.”
12 E, se não forem honestos com o que é dos outros, quem lhes dará o que é de vocês?
13 Ki zep ola gulk sun blaonzimki, “Zini bëjen dare teipsïn zisi dawemkam babu gwizimdin. Zen hwëna aha-en naka sa dawemkam kwasang gwe-gweblala hen blikip gwesïk gweblala. Aha zini insa molya. Zep em hen kirekam: Em bëjen em syala dan son– Alap mo syala ban, te-ala beya gwen hap de syala banye.”
13 — Um escravo não pode servir a dois donos ao mesmo tempo, pois vai rejeitar um e preferir o outro; ou será fiel a um e desprezará o outro. Vocês não podem servir a Deus e também servir ao dinheiro.
14 Farisikam de zini in kim Yesussu kirekam sane daꞌak, dekam zep swrë daꞌak, sap zen te-alasa ensa nola gweblak.
14 Os fariseus ouviram isso e zombaram de Jesus porque amavam o dinheiro.
15 Yesus ki zep gubiridaka, “Em in zene ere mae mo bosena teip ulsuk gwenan– aha zi dikim emsa kïl tïbin hip, ‘An eiwa Alap mo nwenak dawem-dawemna.’ Hwëna Alap tawana eno mae mo enhona. Men desa auhu-kama zini teip nulsuk gwenan, zen Alap mo nwenak san de blë nabare kire-kirena kiye.”
15 Então Jesus disse a eles:
16 Yesus hen dekam anakan tawa tabirki, “Musa mo tïtï tabin ola, hen hamal hap de ola mensa Alap mo ol ayang gul gwen zini ale nul gwek, desan en de ang ta gwen hap dena, zen mes Yohanis hon zausuk. Hwëna angkam Ëe an desaë Ëre hon de ang ta gwen wenya ban zigol halada gweꞌan, zen Alap Zën de ïrïk gïn hïp de ol dawem saye. Zep Ëe ama emsa gubiridaꞌan: Zen desan em kïtak ang tan.
16 — A
17 Nglï naban kama naban zen maka jek-jak nëꞌan, hwëna Musa mo tïtï tabin ola, sap aha-ere huruf mae, molya jek-jak gwek.
17 — É mais fácil o céu e a terra desaparecerem do que ser tirado um simples acento de qualquer palavra da Lei.
18 Zi de wesya baes gwibinni, hwëna ahanaka de etan gonkam, zen kahalo. Hen kirekam, zi de gonna zi mo we baes gwibinsi, zen hen kahalo.”
18 — Se um homem se divorciar e casar com outra mulher, comete adultério. E quem casar com a mulher divorciada também comete adultério.
19 Yesus anakarekam ola gulk sun blaonzimki, “Orep ki zini, zëno kire-kirena beya tanganna. Zëno pakeanna sërkam de dawem-dawem tanganna, hen mwin-mwankam tembane dërek-dëreksa twin gwibirki.
19 Jesus continuou:
20 Zëwe hen ki zini, bosena Lazarus. Zen tahalha tanganna, hen kwatyal-kwatyala man timni sul soneblak. Desa man te-ala beya zini in mo te so kïnï gwennak dëra guk gwezak–
20 Havia também um homem pobre, chamado Lázaro, que tinha o corpo coberto de feridas, e que costumavam largar perto da casa do rico.
21 tembane lausa de dekon twenblanda gwen hap, in zen te-ala beya zini in mo meja nakon altïl gwekke. Hen lwana man yaïng gwe-gwezak– dekam de zëno kwatyal sussu kwlem gul gweblan hap.
21 Lázaro ficava ali, procurando matar a fome com as migalhas que caíam da mesa do homem rico. E até os cachorros vinham lamber as suas feridas.
22 Tahalha zini in ki zep tol tïlkï, dekam zep Alap mo dam taha nakore zini neir inehak– Abraham Bak mo dang gwën nakon de hëꞌho gwibinnik drënen hap.
22 O pobre morreu e foi levado pelos anjos para junto de Abraão, na festa do céu. O rico também morreu e foi sepultado.
23 Zen hwëna syauk bla sal-salak karekkam de sang-sangsa golgwë onka. Dekon zep Abrahamsa langa ennak kara ta seꞌanka. Lazarus zëno alp nakon nikinꞌinka.
23 Ele sofria muito no
24 Ki zep hërhe seblaka, ‘Auyan Abraham, asa kwasang gwebla. Lazarussu gublu– zen deka honak taha bolsa os taka, dekam de ano mahalsa blëble tazan hap. Sap ëe an syauk bla sal-sal kareknakë gwëꞌan.’
24 Então gritou: “Pai Abraão, tenha pena de mim! Mande que Lázaro molhe o dedo na água e venha refrescar a minha língua porque estou sofrendo muito neste fogo!”
25 “Hwëna Abraham man ding gulbluka, ‘Ano walas, emki enlala gwen: Em kime auhu-kamanak gwëka, em dawem ensae goltowe gweka. Hwëna Lazarus an karek ensa goltowe gweka. Zep zen mes angkam awe sam gwesïlï, hwëna em sang-sang nabane kareknak gwë gweꞌara.
25 — Mas Abraão respondeu: “Meu filho, lembre que você recebeu na sua vida todas as coisas boas, porém Lázaro só recebeu o que era mau. E agora ele está feliz aqui, enquanto você está sofrendo.
26 Zen toton molya hata zaka, sap ngïrïnnïk dwrakna mam tanganna. An kon bëjen in san dep ati gwe inezan, hen in kon bëjen an san dep ta gwe sezan.’
26 Além disso, há um grande abismo entre nós, de modo que os que querem atravessar daqui até vocês não podem, como também os daí não podem passar para cá.”
27 “Te-ala beya zini in ki zep gubluka, ‘Auyan Abraham, ki emki Lazarussu ano bian mo gol san dep zer sonen.
27 — O rico disse: “Nesse caso, Pai Abraão, peço que mande Lázaro até a casa do meu pai
28 Ano oso walya zao aha-ere taha-tapkam lowe heꞌan– zen deka zëbe mae hap ol zïm-zïmsï golzimki. Zen mana hen sang-sang kareksa awe ëre mo kim hla nul inzak.’
28 porque eu tenho cinco irmãos. Deixe que ele vá e os avise para que assim não venham para este lugar de sofrimento.”
29 “Hwëna Abraham ki zep ding gulbluka, ‘Zëbon mae onak ki– Musa mo ol ale gunnu, hen Alap mo ol ayang gul gwen zi mo alena. Zen dikire desan ang tak.’
29 — Mas Abraão respondeu: “Os seus irmãos têm a
30 “Hwëna ki zep ding gulbluka, ‘Auyan Abraham, kirekam hom sowe heꞌan. Diki zi zen tïn nïkon ngaya gwen– zen de zëbon mae hatan hap. Dekam maka ëhaleꞌan– zëre mae mo karek-karek nakonye.’
30 — “Só isso não basta, Pai Abraão!”, respondeu o rico. “Porém, se alguém ressuscitar e for falar com eles, aí eles se arrependerão dos seus pecados.”
31 “Hwëna ki zep ding gulbluka, ‘Zen de Musa mo olsa hen Alap mo ol ayang gul gwen hap de zi mo olsa i-san i-san gwe-gwibin srëmkam, zen hen molya ëtaïblïk– zi de tïn nïkon ngaya gwen maekamye.’”
31 — Mas Abraão respondeu: “Se eles não escutarem Moisés nem os profetas, não crerão, mesmo que alguém ressuscite.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.