Tiago 1
Nauəuə Asim Rəha Uhgɨn Nəmtətiən Vi (TNP) vs NAA
1 Iəu Jemɨs, iəu slef rəha Uhgɨn mɨne Iesu Krɨsto, Iərmənɨg rəhatah. Iətəni təuvɨr kəm təmah nəuanɨləuɨs mɨn rəha Isrel u tueləf nətəm nəutəhatətə e Iesu, nətəm nəmohiet məutatɨg ikɨn mɨn rəfin e nəhue nɨftəni.
1 Tiago, servo de Deus e do Senhor Jesus Cristo, às doze tribos que se encontram na Diáspora. Saudações.
2 Piak mɨn mɨne nəuvɨnɨk mɨn. Nian nərahiən pɨsɨn pɨsɨn mɨn kəhuva e rəhatəmah nəmiəgəhiən, kəni oteh natimnati mɨn əha təhmen e natimnati iətəm nɨkitəmah tətagiən pɨk əmə lan.
2 Meus irmãos, tenham por motivo de grande alegria o fato de passarem por várias provações,
3 Kəni nɨkitəmah tətagiən əmə mətəu-inu, itəmah nəkotəhrun məmə nian nərahiən mɨn kautələs pɨkɨn rəhatəmah nəhatətəiən e Uhgɨn, kəni nian nautol win lan, ilah okotol məmə nəkotəhrun nəhtul əskasɨkiən nəuvetɨn mɨn.
3 sabendo que a provação da fé que vocês têm produz perseverança.
4 Kəni nian onəkotəhtul əskasɨk e nərahiən mɨn əha, kəni onəkəhuva motəskasɨk e nəhatətəiən, kəni nɨkitəmah tɨməhtə, noliən mɨn mɨne nətəlɨgiən mɨn rəfin rəhatəmah okotəhruahru motəsanən, kəni nəkotaskəlɨm noliən təuvɨr mɨn rəfin.
4 Ora, a perseverança deve ter ação completa, para que vocês sejam perfeitos e íntegros, sem que lhes falte nada.
5 Nəmə itəmah kəti, rəhan neinatɨgiən təsəhmeniən, kəni tolkeikei məmə in otəhrun natimnati mɨn iətəm Uhgɨn tolkeikei məmə otol, pəh in tətapuəh lan o Uhgɨn, kəni Uhgɨn otəfən kəm in e nɨkin agiən. Uhgɨn tətəfən natimnati mɨn kəm nətəmimi rəfin e nɨkin agiən, kəni məsagət rəkɨsiən e lah o nati kəutətapuəh ohni.
5 Se, porém, algum de vocês necessita de sabedoria, peça a Deus, que a todos dá com generosidade e sem reprovações, e ela lhe será concedida.
6 Nian iətəmi kəti in tətapuəh o Uhgɨn lanəha, in otəkeikei məhatətə lan, kəni rəhan nətəlɨgiən otəsoliən keiu. Mətəu iətəmi rəhan nətəlɨgiən keiu, rəhan nətəlɨgiən tətan əpnapɨn əmə, in təhmen e peau-peau mɨn əpəha itəhi nɨmətagi tatos ilah.
6 Peça-a, porém, com fé, em nada duvidando, pois o que duvida é semelhante à onda do mar, impelida e agitada pelo vento.
7 Nəmə təhro nɨkin tətəhti məmə Iərmənɨg otəfən nati kəti kəm in, mətəu kəpə, otəsosiən.
7 Que uma pessoa dessas não pense que alcançará do Senhor alguma coisa,
8 Iətəmimi iətəm tatos nətəlɨgiən keiu lanəha, ko təsəhtul əskasɨkiən e nati kəti iətəm nɨkin tətəhti məmə otol.
8 sendo indecisa e inconstante em todos os seus caminhos.
9 Piatah kəti uəha in tanpən-tanpən əmə, kəni rəhan nautə tɨkə, nɨkin otəkeikei magiən mətəu-inu in iətəmi asoli e nəhmtɨ Uhgɨn.
9 O irmão de condição humilde glorie-se na sua exaltação,
10 Kəni pəh iətəmi u rəhan nautə tepət, nɨkin tagiən mɨn o nati u in təhrun məmə in nɨpəhriəniən, məmə Uhgɨn otosiahu, mətəu-inu in təhmen e nəugɨnɨgi iətəm otəpanɨkə.
10 e o rico, na sua humilhação, porque ele passará como a flor do campo.
11 Nian mɨtɨgar tətəri, nəpiapeiən rəhan tepət pɨk, kəni təhgi nəugɨnɨgi taukei məmei, kəni rəhan nəuvɨriən təmɨkə. Təhmen əmə e nətəmimi rəhalah nautə tepət. Nian kautol rəhalah uək mɨn mautos nautə tepət lan, kəni ilah mɨn okəpanohkə.
11 Porque o sol se levanta com seu calor ardente, a planta seca, a sua flor cai e a formosura do seu aspecto desaparece. Assim também o rico murchará em seus caminhos.
12 Iətəmimi iətəm tətəhtul əskasɨk nian nərahiən tətuva e rəhan nəmiəgəhiən, in tətatɨg e nəuvɨriən pəhriən, mətəu-inu, nian tɨnol win e nərahiən mɨn əha, kəni Uhgɨn otəfən rəhan nətəouiən kəm in, inu nəmiəgəhiən itulɨn. Uhgɨn təməni əskasɨk rəkɨs məmə nəmiəgəhiən itulɨn u, in rəha nətəmimi nətəm kotolkeikei in.
12 Bem-aventurado é aquele que suporta com perseverança a provação. Porque, depois de ter sido aprovado, receberá a coroa da vida, a qual o Senhor prometeu aos que o amam.
13 Nian nati kəti tatiuvi=pən iətəmi kəti məmə in otol təfagə tərah, ko in təsəniən məmə Uhgɨn tətəfən-əfən kəm in o noliən təfagə tərah mɨn, mətəu-inu ko nati kəti təsiuvi-pəniən nətəlɨgiən rəha Uhgɨn məmə in otol təfagə tərah, kəni Uhgɨn təsəfən-əfəniən təfagə tərah kəm iətəmimi.
13 Ninguém, ao ser tentado, diga: “Sou tentado por Deus.” Porque Deus não pode ser tentado pelo mal e ele mesmo não tenta ninguém.
14 Mətəu nətəlɨgiən tərah rəha iətəmimi aru əmə, in tətəfən-əfən kəm in, kəni matiuvi=pən in məmə in otatətəlɨg lan.
14 Ao contrário, cada um é tentado pela sua própria cobiça, quando esta o atrai e seduz.
15 Nətəlɨgiən tərah tətəuə e təfagə tərah, kəni nian təfagə tərah tɨnuva mɨnepət, kəni tətəuə e nɨmɨsiən.
15 Então a cobiça, depois de haver concebido, dá à luz o pecado; e o pecado, uma vez consumado, gera a morte.
16 Piak mɨn mɨne nəuvɨnɨk mɨn nətəm iəkolkeikei pɨk itəmah. Sotegəhaniən məmə iətəmi kəti oteiuə e təmah məmə Uhgɨn in iətəmi rəha nəfən-əfəniən kəm nətəmimi o noliən təfagə tərah.
16 Não se enganem, meus amados irmãos.
17 Natimnati təuvɨr mɨn rəfin mɨne natimnati rəfin iətəm kotəhruahru, kautsɨpən əmə o Uhgɨn. In təsol pɨsɨniən kəti. Nian rəfin tatol təuvɨr kəm tah. In təsəhmeniən e nəhagəhagiən mɨn iətəm in təmol əpəha ilɨs e neai. Ilah kəutaliuək e neai, kəni nian kəti kotasiə, nian kəti kəsotasiəiən. Mətəu Uhgɨn təhmen əmə nian rəfin.
17 Toda boa dádiva e todo dom perfeito vêm lá do alto, descendo do Pai das luzes, em quem não pode existir variação ou sombra de mudança.
18 Kəni e rəhan əmə nətəlɨgiən, Uhgɨn təmɨtəpɨn itah məmə kəməhuva nenətɨn mɨn nian kəmotəhatətə e nəghatiən pəhriən rəhan. In təmol lanəha məmə e nətəmimi rəfin nətəm təmol, kitah kəmotaupən məhuva rəhan pɨsɨn əmə.
18 Pois, segundo o seu querer, ele nos gerou pela palavra da verdade, para que fôssemos como que primícias das suas criaturas.
19 Piak mɨn mɨne nəuvɨnɨk mɨn nətəm iəkolkeikei pɨk itəmah. Nɨkitəmah otəkeikei mətəhti nəghatiən u. Pəh itəmah kətiəh kətiəh onəkotəkeikei motətəlɨg vi nian nətəmimi kəutəghati, mətəu onəsotauɨt-auɨt pɨkiən o nəghatiən, sotoliən məmə niəməha tatol uəhai əmə itəmah,
19 Vocês sabem estas coisas, meus amados irmãos. Cada um esteja pronto para ouvir, mas seja tardio para falar e tardio para ficar irado.
20 mətəu-inu nian niəməha tatol iətəmi kəti, niəməha u, təsəuəiən e nəuan iətəm təhruahru Uhgɨn tolkeikei.
20 Porque a ira humana não produz a justiça de Deus.
21 Otərəkɨn rəkɨs noliən mɨn rəfin iətəm tamɨkmɨk, mɨne təfagə tərah mɨn u kotepət e nəmiəgəhiən rəhatəmah. Uhgɨn təmələhu=pən rəhan nəghatiən e nɨkitəmah, kəni nəghatiən əha rəhan təhrun nosmiəgəhiən itəmah. Kəni təuvɨr məmə nəkotosiahu rəhatəmah nətəlɨgiən, kəni motətəlɨg vivi e nəghatiən u.
21 Portanto, deixando toda impureza e acúmulo de maldade, acolham com mansidão a palavra implantada em vocês, a qual é poderosa para salvá-los.
22 Sotətəlɨgiən əmə e nəghatiən rəha Uhgɨn, mətəu otətəlɨg lan kəni motol nati nak iətəm tətəni. Okəmə nautətəlɨg məsotoliən nəghatiən u, kəni nauteiuə aru əmə e təmah məmə nəutəfaki pəhriən.
22 Sejam praticantes da palavra e não somente ouvintes, enganando a vocês mesmos.
23 Iətəm tətətəu kəni məsoliən nəghatiən u, in təhmen=pən e iətəmimi iətəm tətəsal=pən vivi e kɨlas materuh narmɨn,
23 Porque, se alguém é ouvinte da palavra e não praticante, assemelha-se àquele que contempla o seu rosto natural num espelho;
24 kəni nian tɨneruh rəkɨs magɨm, malu mɨn uəhai əmə məmə nəhmtɨn təhro lanu.
24 pois contempla a si mesmo, se retira e logo esquece como era a sua aparência.
25 Mətəu iətəmimi iətəm tətəsal=pən əskasɨk e lou iətəm təhruahru agɨn u tatɨtɨs nətəmimi, matol e nian mɨn rəfin, məsaluiən nati iətəm təmətəu, mətəu in tatol, in otətatɨg e nəuvɨriən pəhriən nian in tatol lanəha.
25 Mas aquele que atenta bem para a lei perfeita, lei da liberdade, e nela persevera, não sendo ouvinte que logo se esquece, mas operoso praticante, esse será bem-aventurado no que realizar.
26 Nəmə iətəmi kəti nɨkin təhti məmə in tatɨtəu=pən vivi noliən mɨn rəha nəfakiən, mətəu tətəghati=pən əmə, təruru naskəlɨmiən rəhan nəghatiən, kəni rəhan noliən mɨn rəha nəfakiən in nati əpnapɨn əmə. In təteiuə aru əmə lan məmə rəhan noliən rəha nəfakiən in təuvɨr agɨn.
26 Se alguém supõe ser religioso, mas não refreia a sua língua, está enganando a si mesmo; a sua religião é vã.
27 Noliən mɨn rəha nəfakiən iətəm rəhatah Tatə Uhgɨn tateruh məmə in təhruahru vivi kəni nərahiən tɨkə lanko lanu: iəfaki kəti təkeikei materuh vivi kəlkələh mɨn u kəmɨmɨs ərin mɨne pətalɨmɨs mɨn e nərahiən rəhalah. Kəni mətəkeikei mateh vivi nəmiəgəhiən rəhan məmə noliən tərah mɨn rəha nəhue nɨftəni otəsoliən məmə in otamɨkmɨk lan.
27 A religião pura e sem mácula para com o nosso Deus e Pai é esta: visitar os órfãos e as viúvas nas suas aflições e guardar-se incontaminado do mundo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Tiago 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.