Mateus 26

I Fiyowe Uret (TIY) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Amun énggilid i Jesuse témoro bé de ni, ménbéréh dob de kuyugén mano,
1 — ausente —
2 “Gétiga kom amuk méifus i ruwowe gétérésangan, gégumah i gaiy kanduli tome do Judio féndawét ‘Témara.’ Bé béno, i Begéne sani Nga i Kéilawane, atéénu inok féléhué ro Begén dob kruse.”
2 Ye know that after two days the passover takes place, and the Son of man is delivered up to be crucified.
3 Bé béno so, i de odoroy de fadi brab de odoroy de Judio, ménlimud ro dob lawi i gérotore fadi féndawét Kayafas.
3 Then the chief priests and the elders of the people were gathered together to the palace of the high priest who was called Caiaphas,
4 Diyo ménséfagayun ro kéfoé roy Jesuse inok féléhuén. Endob bénantak ro rigonén ké énda i ségiyo étéw de gétigan.
4 and took counsel together in order that they might seize Jesus by subtlety and kill him;
5 Ménsébéréh ro maro, “Békén saén bé lala tome kémanduli, kinok wén i mérimbur bé de étéw.”
5 but they said, Not in the feast, that there be not a tumult among the people.
6 Atin diyo i Jesuse dob lawi i ségétéwe ménadi-adinén fémuteén féndawét Simon, dob ingéde Betania.
6 — ausente —
7 Atin bé lala Jesuse mama, énggumah i ségétéwe libun wén i fiyo katiyaén ménféno bé balilagae nor fégéféamut. Atin ménfégédét dob Jesuse, atin lénukaén dob uléw ne.
7 a woman, having an alabaster flask of very precious ointment, came to him and poured it out upon his head as he lay at table.
8 Endob i de kuyugén, amun énggito roy ni rénigoy libune ni, ménwaléy ro mékérit. Atin ménbéréh ro maro, “Sedek séninggula saén i nan fégéféamut?
8 But the disciples seeing it became indignant, saying, To what end {was} this waste?
9 Non amuk fénbéléy damén i nan nor, wén i médoo kurta gédotén de brab iray damén dob de méskinan.”
9 for this might have been sold for much and been given to the poor.
10 Endob i Jesuse énggétiga noy kébéréh ruwe, atin ménbéréh mano, “Kagom dowoyén i libune ni. Non toow fo fiyoy rénigo nuwe dob Begéne.
10 But Jesus knowing {it} said to them, Why do ye trouble the woman? for she has wrought a good work toward me.
11 I de méskinan taus ro bati dob begome sénga tékélid, éndob i Begéne énda démoyunu bati dob begome.
11 For ye have the poor always with you, but me ye have not always.
12 Bé kéluka ne bé fégéféamute dob Begéne, fégétafay bé lowoh guwe ké lébéngénu.
12 For in pouring out this ointment on my body, she has done it for my burying.
13 Atin béréhé ku begom i toowe, dob séngae gonon dob duniyae ni uretén i Fiyowe Uret, uretén soy kérigo nuwe Begén. Mélaw i de étéw gétédémo roy ni libun.”
13 Verily I say to you, Wheresoever these glad tidings may be preached in the whole world, that also which this {woman} has done shall be spoken of for a memorial of her.
14 Tidéw béno, i ségétéwe bé de folo bra ruwo kuyugén féndawét Judas Iskariot ménangéy dob de odoroy de fadi.
14 — ausente —
15 Atin ménénginsa dob berowe mano, “Firoy i iray gome begén ké fékéfo guy Jesuse dob begome?” Atin bénayada ro téléw folo félatah.
15 and said, What are ye willing to give me, and *I* will deliver him up to you? And they appointed to him thirty pieces of silver.
16 Tidéw bé no gai, sénléd Judasey fiyowe gai fékéfoén i Jesuse.
16 And from that time he sought a good opportunity that he might deliver him up.
17 Amun dob sunguwe fuweh bé kékanduli i de Judio féndawét “Fan énda i Fégéfééruk de” look “Témara”, i de kuyugén ménangéy ro dob Jesuse atin ménénginsa ro maro, “Hon i kétaya muwe gono key témafay bé amaé muwe bé ni kanduli?”
17 — ausente —
18 Atin séménumbul i Jesuse mano, “Angéy gom Jerusalem atin béréh gom dob étéwe diyo makom, ‘Enggumahén kun i uras i Maistérowe. Mélaw mamung bé kékandulie “Témara” begey i de kuyugén dob lawi me.’ ”
18 And he said, Go into the city unto such a one, and say to him, The Teacher says, My time is near, I will keep the passover in thy house with my disciples.
19 Mélaw i de kuyugén nodoro roy kébéréh Jesuse, atin ténafay roy amaé ruwe kay kandulie féndawét “Témara” dob no lawi.
19 And the disciples did as Jesus had directed them, and they prepared the passover.
20 Amun kélungononén, i Jesuse ménsar mama séréngan bé de folo bra ruwo gétéw kuyugén.
20 And when the evening was come he lay down at table with the twelve.
21 Bé lala ruwe mama, bénréh Jesuse mano, “Béréhé ku begom i toowe, wén sékoy ségétéwe begom émfékéfo Begén.”
21 And as they were eating he said, Verily I say to you, that one of you shall deliver me up.
22 Tidéw béno, toow fo méntete i de fédéw i de kuyugén, atin ménénginsa i séngae ségétéw bero dob Jesuse maro, “Kadnan, békén begén, hay?”
22 And being exceedingly grieved they began to say to him, each of them, Is it *I*, Lord?
23 Séménumbul i Jesuse mano, “I ségétéwe séréngan Begén mérém fan, beeney émfékéfoe séko Begén.
23 But he answering said, He that dips his hand with me in the dish, *he* it is who shall deliver me up.
24 I Nga i Kéilawane, sani Begéne, méléhuu loo bé kébéréh i Ménsulate Kébéréh i Tuluse. Endob toow fo mékégédaw-gédaw i émfékéfoe Begén. Mas na fiyo dob beene ké énda damén ménumah i ni étéw, non mékukum fo toow.”
24 The Son of man goes indeed, according as it is written concerning him, but woe to that man by whom the Son of man is delivered up; it were good for that man if he had not been born.
25 Tidéw béno, ménbéréh i Judase sani ménfékéfoe de mano, “Maistéro, békén begén, hay?”
25 And Judas, who delivered him up, answering said, Is it *I*, Rabbi? He says to him, *Thou* hast said.
26 I lala ruwe mama, éndot Jesusey fane brab ménfésalamat dob Tuluse. Tidéw béno, sénkébeng-kébengén, brab sénaarén dob de kuyugén. Atin ménbéréh mano, “Ay niy lowoh guwe. Dot gom brab ama gom.”
26 — ausente —
27 Tidéw béno, éndot Jesusey tabue wén i arak de atin ménfésalamat dob Tuluse. Atin nirayén dob berowe mano, “Iném gom de, kéluhana kom.
27 And having taken {the} cup and given thanks, he gave {it} to them, saying, Drink ye all of it.
28 Non been i niy dara guwe, sani tandae bé fasad i Tuluse, réménanas inok méfésagadan i de sala i de médoo do étéw.
28 For this is my blood, that of the {new} covenant, that shed for many for remission of sins.
29 Béréhé ku begom, éndaén minému arak taman dob gaiwe minému mantu arak séréngan begom amuk méguléw i Abay guwe Tulus dob de étéwén.”
29 But I say to you, that I will not at all drink henceforth of this fruit of the vine, until that day when I drink it new with you in the kingdom of my Father.
30 Tidéw béno, kéménanta ro sébaan kanta démayéw bé Tuluse. Tidéw béno, ménagéw ro mangéy dob tuduke féndawét Olibo.
30 Depois do canto dos Salmos, dirigiram-se eles para o monte das Oliveiras.
31 Atin ménbéréh i Jesuse dob de kuyugén mano, “Kino séko bé ni kélungonon méraréy gom kéluhanan tagaké kom Begén non wén i Ménsulate Kébéréh i Tuluse mano, ‘Féléhué kuy témalimae bé de bili-bili, atin i de bili-bili no émbéragar ro.’ ”
31 Disse-lhes então Jesus: Esta noite serei para todos vós uma ocasião de queda; porque está escrito: Ferirei o pastor, e as ovelhas do rebanho serão dispersadas {Zc 13,7}.
32 Atin féntaus Jesusey kébéréh me mano, “Endob amuk tébuleu, magéwu métah begom mangéy Galilea.”
32 Mas, depois da minha Ressurreição, eu vos precederei na Galiléia.
33 Tidéw béno, ménbéréh i Pedrowe dob Jesuse mano, “I begéne, énda fo tagaké ku Beem, fiyon fo ké méraréy i kéluhanay de dumo gu.”
33 Pedro interveio: Mesmo que sejas para todos uma ocasião de queda, para mim jamais o serás.
34 Endob ménbéréh man i Jesuse mano, “Béréhé ku beem i toowe, bé énda séna ukoro i férufete bé ni kélungonon, dirungé mo Begén téléw gule bé énda gélolo mo Begén.”
34 Disse-lhe Jesus: Em verdade te digo: nesta noite mesma, antes que o galo cante, três vezes me negarás.
35 Ménbéréh man i Pedrowe mano, “Enda fo dirungé ku Beem, fiyon fo ké méléhuu séréngan Beem.”
35 Respondeu-lhe Pedro: Mesmo que seja necessário morrer contigo, jamais te negarei! E todos os outros discípulos diziam-lhe o mesmo.
36 Tidéw béno, ménagéw i Jesuse beroy de kuyugén dob gonone féndawét Getsemani. Amun énggumah ro diyo, ménbéréh i Jesuse dob berowe mano, “Sar gom dob ni bé lala guwe mangéy démasal dob diyoo.”
36 Retirou-se Jesus com eles para um lugar chamado Getsêmani e disse-lhes: Assentai-vos aqui, enquanto eu vou ali orar.
37 Atin nuwitén i Pedrowe brab de ruwo gétéw lagéy nga Sebedeowe, sani Santiagowe brab Juane. Atin méntete i fédéw Jesuse brab ménbuku fo toow.
37 E, tomando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu, começou a entristecer-se e a angustiar-se.
38 Atin ménbéréh dob de ni téléw gétéw kuyugén mano, “I fédéw guwe toow fo ménbuku taman toow fo démawét. Bati gom dini, brab tulik gom.”
38 Disse-lhes, então: Minha alma está triste até a morte. Ficai aqui e vigiai comigo.
39 Tidéw béno, ménagéw i Jesuse gumaha témabar. Atin méntéléngkéb méntédunsum brab déménasal mano, “Abay, amuk fakay saén, kago fédayaén Begén mérasay. Endob i kaame saén kétayan i mérigowe damén, békén kagén kétayan.”
39 Adiantou-se um pouco e, prostrando-se com a face por terra, assim rezou: Meu Pai, se é possível, afasta de mim este cálice! Todavia não se faça o que eu quero, mas sim o que tu queres.
40 Tidéw béno, ménséfule dob de téléw ni gétéw kuyugén. Atin énggito no bero énggéfidong. Ménbéréh dob Pedrowe mano, “Aw énda wayo gétulik go fiyon ségéuras saén?”
40 Foi ter então com os discípulos e os encontrou dormindo. E disse a Pedro: Então não pudestes vigiar uma hora comigo...
41 Atin ménbéréh dob berowe téléw gétéw mano, “Tulik gom, atin dasal gom inok énda métukawan gom. Méuyot gom rémigo bé kétaya kuwe, éndob i de lowoh gom mélubay brab magad géfélis bé de sugu gu.”
41 Vigiai e orai para que não entreis em tentação. O espírito está pronto, mas a carne é fraca.
42 Tidéw béno, ténagak Jesuse man bero, atin déménasal mano, “Abay, amuk énda fakayén ké géséliyahu bé ni kérasay, mérigo damén i kétaya muwe.”
42 Afastou-se pela segunda vez e orou, dizendo: Meu Pai, se não é possível que este cálice passe sem que eu o beba, faça-se a tua vontade!
43 Tidéw béno, ménséfule man i Jesuse mangéy dob de téléw ni gétéw kuyugén. Atin énggito no bero énggéfidong non toow ro fo manat.
43 Voltou ainda e os encontrou novamente dormindo, porque seus olhos estavam pesados.
44 Tidéw béno, ténagak Jesuse man bero bé gétéléwe gule inok démasal. Atin déménasal ségiléw so bé énggéétahe de.
44 Deixou-os e foi orar pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Tidéw béno, ménséfule man mangéy dob de téléw ni gétéw kuyugén atin ménbéréh dob berowe mano, “Aw tafay gom so fidong brab témérén? Téngténg gom! Enggumahén i urase fékéfo i Nga i Kéilawane, sani Begéne, atin atéénu dob de ménsala étéw.
45 Voltou então para os seus discípulos e disse-lhes: Dormi agora e repousai! Chegou a hora: o Filho do Homem vai ser entregue nas mãos dos pecadores...
46 Na, tek gom, magéw tomén. Téngténg gom, ay nan nén gégumah i émfékéfoe Begén!”
46 Levantai-vos, vamos! Aquele que me trai está perto daqui.
47 Amun émbéréh sénay Jesuse, énggumah i Judase sani ségétéwe bé de folo bra ruwo gétéw kuyugén. Atin wén i dakéle ménlimud étéw dob beene énggumah. Non sénugu i de odoroy de fadi brab de odoroy de Judio bero. Atin ménuwit ro do sundang brab do bastun.
47 Jesus ainda falava, quando veio Judas, um dos Doze, e com ele uma multidão de gente armada de espadas e cacetes, enviada pelos príncipes dos sacerdotes e pelos anciãos do povo.
48 Atin énggétiga roy ati fégélolono ruwe bé Jesuse, non amun énda séna gégumah ro diyo, bénréh Judase bero mano, “I étéwe aréké ku, kéfo gom non Been.”
48 O traidor combinara com eles este sinal: Aquele que eu beijar, é ele. Prendei-o!
49 Mélaw sonom so bé kégumah Judase, ménfégédét dob Jesuse brab ménbéréh mano, “Fiyo kélungonon, Maistéro.” Tidéw béno, narék Judasey Jesuse.
49 Aproximou-se imediatamente de Jesus e disse: Salve, Mestre. E beijou-o.
50 Tidéw béno, ménbéréh i Jesuse dob Judase mano, “Adih, fétausém i kérigo muwe bé rigoné muwe.”
50 Disse-lhe Jesus: É, então, para isso que vens aqui? Em seguida, adiantaram-se eles e lançaram mão em Jesus para prendê-lo.
51 Atin wén i ségétéwe kuyug Jesuse bénindasén i sundang ne atin ténibohén i ségétéwe riféy gérotore fadi brab ménsilaf i ségébalae bé kélingo ne.
51 Mas um dos companheiros de Jesus desembainhou a espada e feriu um servo do sumo sacerdote, decepando-lhe a orelha.
52 Endob ménbéréh i Jesuse mano, “Rumaém i sundang ma nan. Non i kéluhanay de témiboh, méléhu ro so bé sundange.
52 Jesus, no entanto, lhe disse: Embainha tua espada, porque todos aqueles que usarem da espada, pela espada morrerão.
53 Aw énda ba gétiga mo de? Amuk kétaya ku, gétawagu mongot tabang dob Abay guwe Tulus, atin sugué noy laksaéne do télaki no témabang Begén matuhon bé de ni étéw.
53 Crês tu que não posso invocar meu Pai e ele não me enviaria imediatamente mais de doze legiões de anjos?
54 Endob amuk rigoné kuy nan, énda métuman i de Ménsulat Kébéréh i Tuluse fantag bé ati mérigowe dob Begéne.”
54 Mas como se cumpririam então as Escrituras, segundo as quais é preciso que seja assim?
55 Tidéw béno, ménbéréh i Jesuse dob de ménlimud do étéw mano, “Sedek ménuwit gom do sundang brab do bastun, inok kéfoé kom Begén maak ségétéwu tulisan kéfoé kom? Sénga fuweh diyou dob lawi i Tuluse témoro, éndob énda kénéfo gom Begén.
55 Depois, voltando-se para a turba, falou: Saístes armados de espadas e porretes para prender-me, como se eu fosse um malfeitor. Entretanto, todos os dias estava eu sentado entre vós ensinando no templo e não me prendestes.
56 Endob ménrigoy kéluhanay de ni inok métuman i Ménsulate Kébéréh i Tuluse sénulat i de sénarigo no.”
56 Mas tudo isto aconteceu porque era necessário que se cumprissem os oráculos dos profetas. Então os discípulos o abandonaram e fugiram.
57 Atin i de étéw kéménéfo bé Jesuse nuwit ro dob lawi i gérotore fadi féndawét Kayafas. Diyo ménlimud i de témoro bé kitabé brab de odoroy de Judio.
57 Os que haviam prendido Jesus levaram-no à casa do sumo sacerdote Caifás, onde estavam reunidos os escribas e os anciãos do povo.
58 Atin i Pedrowe ménfuray ro bero éndob énda ménfégédétén, méntaman saén dob fésayaway lawi i gérotore ni fadi. Atin ménahur dob fésayawane ni brab ménsar diyo beroy de guwardiya inok gétiga noy ati mérigowe dob Jesuse.
58 Pedro seguia-o de longe, até o pátio do sumo sacerdote. Entrou e sentou-se junto aos criados para ver como terminaria aquilo.
59 Atin i odoroy de fadi brab kéluhanay de ménlimud do odoron séménléd ro do tugi kétébo bé Jesuse inok kukumé ro méléhu.
59 Enquanto isso, os príncipes dos sacerdotes e todo o conselho procuravam um falso testemunho contra Jesus, a fim de o levarem à morte.
60 Endob énda i énggélingoo ro funa ro de méméléhu, fiyon fo ké médooy de téménindég brab ménbéréh do tugién kétébo bé Jesuse. Tidéw béno, wén i ruwowe gétéw lagéy téménindég brab ténébo roy Jesuse.
60 Mas não o conseguiram, embora se apresentassem muitas falsas testemunhas.
61 Ménbéréh ro maro, “Ménbéréh i ni étéw mano, ‘Gébinasana kuy lawi i Tuluse atin fétindégé ku man bé téléwe gétérésangan.’ ”
61 Por fim, apresentaram-se duas testemunhas, que disseram: Este homem disse: Posso destruir o templo de Deus e reedificá-lo em três dias.
62 Tidéw béno, i gérotore fadi téménindég brab ménbéréh dob Jesuse mano, “Ati késumbul me bé ni kétébo ro Beem?”
62 Levantou-se o sumo sacerdote e lhe perguntou: Nada tens a responder ao que essa gente depõe contra ti?
63 Endob ménantés i Jesuse. Tidéw béno, ménbéréh man i gérotore ni fadi mano, “Sugué ku Beem sémafa dob adafay méuyage Tulus, aw Beeme bay Kristowe Nga i Tuluse?”
63 Jesus, no entanto, permanecia calado. Disse-lhe o sumo sacerdote: Por Deus vivo, conjuro-te que nos digas se és o Cristo, o Filho de Deus?
64 Atin séménumbul i Jesuse mano, “Toow i nan bénréhém bé Nga i Tuluse Begén. Atin béréhé ku begom i toowe, gito gom i Nga i Kéilawane, sani Begéne, mésar moso dob kuwonoy barakatane Tulus brab gito gom Begén dob de rawén séfuleu tidéw dob lawayo.”
64 Jesus respondeu: Sim. Além disso, eu vos declaro que vereis doravante o Filho do Homem sentar-se à direita do Todo-poderoso, e voltar sobre as nuvens do céu.
65 Sonom béno, i gérotore ni fadi amun énggélingoo noy ni kébéréh Jesuse, kénusién i kégal ne inok fégito noy kékérit ne de. Atin ménbéréh mano, “Mékémurka fo toow i kébéréh ne non réféngé noy Tuluse! Endaén kailanga tom i téméboe de dob betome. Non énggélingoo tomén i mékémurkae kébéréhén béleewe ni.
65 A estas palavras, o sumo sacerdote rasgou suas vestes, exclamando: Que necessidade temos ainda de testemunhas? Acabastes de ouvir a blasfêmia!
66 Ati karang gome de fatut rigoné tom?”
66 Qual o vosso parecer? Eles responderam: Merece a morte!
67 Tidéw béno, dénuraa roy rangih Jesuse atin lénubag ro. Atin wén soy do téménamfiling bé Jesuse.
67 Cuspiram-lhe então na face, bateram-lhe com os punhos e deram-lhe tapas,
68 Atin ténléb roy de moto no bé munsalawe brab ménbéréh ro maro, “Amuk Beem i Kristowe, antukém ké ati téménamfilinge Beem.”
68 dizendo: Adivinha, ó Cristo: quem te bateu?
69 I lala i de ni mérigo, i Pedrowe diyo ménsar dob fésayawane. Atin ménfégédét i ségétéwe kénogon sugu-suguéy gérotore fadi. Atin ménbéréh dob Pedrowe mano, “Beem soy dumo Jesuse tidéw Galilea.”
69 Enquanto isso, Pedro estava sentado no pátio. Aproximou-se dele uma das servas, dizendo: Também tu estavas com Jesus, o Galileu.
70 Endob dénirung Pedrowe dob téngaangay de étéw diyo mano, “Enda gétiga kuy nan béréhé mo.”
70 Mas ele negou publicamente, nestes termos: Não sei o que dizes.
71 Tidéw béno, ménangéy i Pedrowe dob béngaway fésayawane. Diyo wén i ségiyowe kénogon sugu-suguén énggito noy Pedrowe. Atin ménbéréh dob de lagéy diyo mano, “Ay niy ségétéwe dumo Jesuse tidéw Nasaret.”
71 Dirigia-se ele para a porta, a fim de sair, quando outra criada o viu e disse aos que lá estavam: Este homem também estava com Jesus de Nazaré.
72 Atin dénirung Pedrowe man mano, “Méléhuu so dob ni, énda gélolo guy nan lagéy.”
72 Pedro, pela segunda vez, negou com juramento: Eu nem conheço tal homem.
73 Enda ménrugayén tidéw béno, i de lagéy téménindég diyo ménfégédét ro dob Pedrowe. Atin ménbéréh ro maro, “Tintu fo beem i ségétéwe bero. Non dob kébéréh me énggélolo gey beem ségétéw go so tidéw Galilea.”
73 Pouco depois, os que ali estavam aproximaram-se de Pedro e disseram: Sim, tu és daqueles; teu modo de falar te dá a conhecer.
74 Tidéw béno, séménafa foy Pedrowe dob berowe mano, “Amuk tugio ku begom, kukuméy Tuluse begén. Enda gélolo guy nan étéw!”
74 Pedro então começou a fazer imprecações, jurando que nem sequer conhecia tal homem. E, neste momento, cantou o galo.
75 Atin énggétédémo Pedrowey kébéréh Jesuse mano, “Bé énda séna ukoro i férufete, dirungé mo Begén téléw gule bé énda gélolo mo Begén.” Mélaw i Pedrowe, ménsut tidéw diyo atin kéménrew fo toow.
75 Pedro recordou-se do que Jesus lhe dissera: Antes que o galo cante, negar-me-ás três vezes. E saindo, chorou amargamente.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.