Atos 17
Toto Thovuye Loi Ghalɨŋae (TGO) vs VC
1 Pol na Sailas thɨ wa Ampipolis na Apoloniya, na vethɨ vutha Tesalonaika. E ghembako iyako Jiu lenji ŋgolo kururu inawe.
1 Passaram por Anfípolis e Apolônia e chegaram a Tessalônica, onde havia uma sinagoga de judeus.
2 Ŋgoreiya i vakavakathama, Pol i wa ve ru e ŋgolo kururuko tɨne. Sabat thegheto e tɨne Pol i vavaona Buk Boboma e tɨne na weiyaŋgiya gharɨgharɨ thɨ veutu weŋgi bukuko le utuutu kaiwae.
2 Paulo dirigiu-se a eles, segundo o seu costume, e por três sábados disputou com eles.
3 Na i vamanjamanjalaŋa Buk Boboma le utuutu weŋgi na i vaemunjoruŋa Mesaiya i vaidiya vuyowo na i mare, na tembe i thuweiruva mare e tɨne. Na tembe iŋava, “Jisas, iya utuniya ya utuŋake weŋga, iye Mesaiya.”
3 Explicava e demonstrava, à base das Escrituras, que era necessário que Cristo padecesse e ressurgisse dos mortos. E este Cristo é Jesus que eu vos anuncio.
4 Jiu vavana thɨ wovaemuemunjoruŋa Pol le utuko na thɨ tabona raloŋweloŋweghathɨ, na tembe ŋgoreiyeva thiye Grik ghɨmoghɨmoru lemoyo iya thavala thɨ kururu weya Loi, weinjiyaŋgiya wanakau lemoyo idanji laghɨye.
4 Alguns deles creram e associaram-se a Paulo e Silas, como também uma grande multidão de prosélitos gentios, e não poucas mulheres de destaque.
5 Ko iyemaeŋge Jiu ghanjigiyagiya thɨ yamwanja iya kaiwae thɨ raka e kamwathɨko maramaranji, vethɨ vaŋguŋgiya randebwagabwaga na ghanjithanavu raraitharɨ vavana, thɨ wabwi na regha weinjiyaŋgi na thɨ vakatha returetu e ghembako tɨne. Thiya ruku na vethɨ tagaraka Jeison le ŋgolo ghathɨnɨmba, thɨ munjeva Pol na Sailas inanji e ŋgolo tɨne. Thɨ munje vethɨ yalaweŋgi na thɨ vaŋgu raŋgiyaŋgi wabwiko laghɨye e maranji.
5 Os judeus, tomados de inveja, ajuntaram alguns homens da plebe e com esta gente amotinaram a cidade. Assaltaram a casa de Jasão, procurando-os para os entregar ao povo.
6 Ko iyemaeŋge mbaŋa thɨ ghao Pol na Sailas ma inanji gheko, iwaeŋge thɨ laweŋgiya Jeison na raloŋweloŋweghathɨ vavana thɨ yovaŋguŋgi weŋgiya ghembako gharambarombaro. Amba thɨ layo kulakula thɨŋa, “Gharɨgharɨke thiyake thɨ varetuŋa ghembaghembake wolaghɨye ma thiyavake!”
6 Mas como não os achassem, arrastaram Jasão e alguns irmãos à presença dos magistrados, clamando: Estes homens amotinam todo o mundo. Estão agora aqui! E Jasão os acolheu!
7 “Na Jeison i kula ruwoŋgi ele ŋgolo tɨne. Thiye thɨ kivwala Sisa le mbaro, kaiwae thɨŋava kiŋ regha mbe inaweva, idae Jisas.”
7 Todos eles contrariam os decretos de César, proclamando outro rei: Jesus.
8 Mbaŋa wabwi laghɨye na ghembako gharambarombaro thɨ loŋwe utuutuko iyako i vakatha gharenji i gaithɨ laghɨye moli weŋgi.
8 Assim excitavam o povo e os magistrados.
9 Ghembako gharambarombaro thɨŋa na Jeison na ghauneko thɨ vamodo lenji vakathako iyako kaiwae na thɨ dagerawe e maranji ma tene thɨ vakathava thanavuko iyako, ko thoŋgo nandere maniko iyako mane te thɨ mban njoghava. Iya kaiwae thɨ giya weŋgiya maniko iyako amba thɨ rakayathuŋgi na thɨ wa.
9 E só depois de receberem uma caução de Jasão e dos outros é que os deixaram ir.
10 Gougou eŋgena, raloŋweloŋweghathɨ thɨ vavoŋaŋgiya Pol na Sailas thɨ wa Bereya. Mbaŋa vethɨ vutha gheko, thɨ wa vethɨ ru Jiu e lenji ŋgolo kururu tɨne.
10 Logo que se fez noite, os irmãos enviaram Paulo e Silas para Beréia. Quando ali chegaram, entraram na sinagoga dos judeus.
11 Jiu inanji Bereya e tɨne ghanjithanavu ma ŋgoreiya thiye inanji Tesalonaika e tɨne. Thiyeke iyake thɨ vugha gharenji na thɨ vandeŋe wagiyawe, nuwanjiya moli thɨ loŋwe Toto Thovuye utuutuniye. Mbaŋa regha na regha thɨ vaonavatad e Buk Boboma tɨne, kaiwae nuwanjiya thɨ ghareghare thoŋgo Pol le utuutuko thiyako emunjoru.
11 Estes eram mais nobres do que os de Tessalônica e receberam a palavra com ansioso desejo, indagando todos os dias, nas Escrituras, se essas coisas eram de fato assim.
12 Iya kaiwae thiye Jiu thɨ ghanagha thɨ loŋweghathɨ. Tembe ŋgoreiyeva Grik elaela e idaidanji na giyagiya vavanava.
12 Muitos deles creram, como também muitas mulheres gregas da aristocracia, e não poucos homens.
13 Ko iyemaeŋge mbaŋa Jiu inanji Tesalonaika e tɨne thɨ loŋwevaidiya Pol i vavaghareŋa Loi ghalɨŋae Bereya e tɨne, kaero thɨ rakamena gheko na thɨ vakatha returetu na ghatemuru weŋgiya gharɨgharɨ e ghembako tɨne.
13 Mas os judeus de Tessalônica, sabendo que também em Beréia tinha sido pregada por Paulo a palavra de Deus, foram para lá agitar e sublevar o povo.
14 E mbaŋako iyako raloŋweloŋweghathɨ thɨ variya Pol na i wa e njighɨ ghadidiye, ko iyemaeŋge Sailas na Timoti vambowo thɨ reyaku Bereya.
14 Então os irmãos fizeram que Paulo se retirasse e fosse até o mar, ao passo que Silas e Timóteo ficaram ali.
15 Gharɨgharɨko iyava weinjiko Pol vethɨ vaŋgurawe Atens, amba thɨ wonjogha utuutu i mena weya Pol, Sailas na Timoti kaiwanji, kaiwae va nuwaiya thɨ vamayaŋa vethɨ vuthawe na weinji.
15 Os que conduziam Paulo levaram-no até Atenas. De lá voltaram e transmitiram para Silas e Timóteo a ordem de que fossem ter com ele o mais cedo possível.
16 Mbaŋa Pol ina Atens i roroghagha weŋgiya Sailas na Timoti, nuwae i mamuru laghɨye moli kaiwae va i thuweŋgiya bigibigi vatavatad lemoyo inanji gheko na gharɨgharɨ thɨ kururu weŋgi e ghembako iyako tɨne.
16 Enquanto Paulo os esperava em Atenas, à vista da cidade entregue à idolatria, o seu coração enchia-se de amargura.
17 Iya kaiwae i wogaithɨ weiyaŋgiya Jiu na thiye ma Jiu gharɨgharɨniye ko thɨ kururu weya Loi, e lenji ŋgolo kururu tɨne. Na tembe ŋgoreiyeva mbaŋa regha na regha i wa e ghamba maket, thavala i vaidiŋgi gheko i wogaithɨ weiyaŋgi.
17 Disputava na sinagoga com os judeus e prosélitos, e todos os dias, na praça, com os que ali se encontravam.
18 Rathimbathimba, lenji wabwi idanji Epikuriyan na Stoik+ 17:18 Grik vavaona ghawabwi laghɨlaghɨye theghewo: Epikuriyan na Stoik. Wabwike theghewoke iyake raghareghare lenji wabwi (lenji vavaona gharerenuwaŋa yawalɨ yakuyakuniye). Pol ghambaŋa e tɨne wabwike theghewoke thɨ vavaghareŋa renuwaŋaŋgi ma thɨ mena Loi ele valɨvaŋga. Wabwi Epikuriyan thɨ ghambugha amala regha idae Epikuras le vavaghare (342–260 B.C.). Amalaghɨniye va i vavaghareŋa yawalɨ le ghamba ndeghathɨ warari. Iya uneya ve yomara mbe bigibigi eŋge ghanjirerenuwaŋa — thɨ rombeleya the bigi i vakatha riwandake ŋginauye na le renuwaŋa i warari na i mando thava bigi regha i vakatha vɨrɨwe o mararuwe. Lenji loŋweghathɨko ŋgoreiye — loiŋgi ma thɨ rerenuwaŋa lolo le thovuye kaiwae.
18 Alguns filósofos epicureus e estóicos conversaram com ele. Diziam uns: Que quer dizer esse tagarela? Outros: Parece que é pregador de novos deuses. Pois lhes anunciava Jesus e a Ressurreição.
19 Amba thɨ yovaŋguya Pol Atens lenji kot laghɨye ghamba niva idae Ariyopagas, na thɨ dagewe thɨŋa, “Nuwameiya wo u vamanjamanjalaŋa weime iya vavaghareke togha u vavaghareŋake.
19 Tomaram-no consigo e levaram-no ao Areópago, e lhe perguntaram: Podemos saber que nova doutrina é essa que pregas?
20 Kaiwae renuwaŋana iyana ghaloŋwaloŋwa amba i thona weime na nuwameiya wo wo gharumwaru.”
20 Pois o que nos trazes aos ouvidos nos parece muito estranho. Queremos saber o que vem a ser isso.
21 (Atens gharayakuyaku weinjiyaŋgiya ghemba vavana gharɨgharɨniye, ko kaero thiya yaku gheko, mbaŋa i ghanagha nuwanjiya thɨ vandevandeŋe na thɨ utuutu renuwaŋa totogha kaiwanji.)
21 Ora {como se sabe}, todos os atenienses e os forasteiros que ali se fixaram não se ocupavam de outra coisa senão a de dizer ou de ouvir as últimas novidades.
22 Amba Pol i yondovirɨ lenji kot laghɨye e maranji na i dage weŋgiya giyagiyako iŋa, “Ago laghɨye Atens ghɨmoghɨmoruniye. Kaero ya thuweŋga ghemi hu kururu valaŋa weŋgiya lemi loiŋgike.
22 Paulo, em pé no meio do Areópago, disse: Homens de Atenas, em tudo vos vejo muitíssimo religiosos.
23 Kaiwae mbaŋa ya loŋga e ghambamike tɨne na ya ghewoŋgiya lemi ghamba vowoko, amba ya thuwe ghamba vowo regha, gharorori ŋgoreiyake: ‘Ghamba vowo weya loi ma ra ghareghare.’ Loike iya hu kururukowe na ma hu ghareghareko iya ghino ya vavaghareŋake e ghemi.”
23 Percorrendo a cidade e considerando os monumentos do vosso culto, encontrei também um altar com esta inscrição: A um Deus desconhecido. O que adorais sem o conhecer, eu vo-lo anuncio!
24 “Loi iyava i vakatha yambaneke na bigibiginiyeke wolaghɨye, iye buruburu na yambaneke ghanji Giya, na iye ma i yaku e ŋgolo gharɨgharɨ thɨ vatad.
24 O Deus, que fez o mundo e tudo o que nele há, é o Senhor do céu e da terra, e não habita em templos feitos por mãos humanas.
25 Iye ma bigi regha i kwarawe na raŋava valɨkaiwae gharɨgharɨ ghinda ra giya thalavuwe, kaiwae iye gharɨgharɨke wolaghɨye ghinda yawalinda, unenda na bigibigike wolaghɨye i giya weinda.
25 Nem é servido por mãos de homens, como se necessitasse de alguma coisa, porque é ele quem dá a todos a vida, a respiração e todas as coisas.
26 Va i vakatha lolo regha na weya amalaghɨniye wabwi na wabwi thɨ rakamenawe na thiya yaku e yambaneke laghɨye, na amba muyai va i vakathaŋgi vama i woraweya ghanjimbaŋa mbaro na thevalɨvaŋga vethɨ yakuwe.
26 Ele fez nascer de um só homem todo o gênero humano, para que habitasse sobre toda a face da terra. Fixou aos povos os tempos e os limites da sua habitação.
27 Va i vakatha iyako kaiwae nuwaiya gharɨgharɨ thɨ tamwe Loi, na e lenji tavɨtavɨvɨ e tɨne thare ne thɨ vaidi. Ko iyemaeŋge ma ina bwagabwaga moli weya lolo regha na regha weinda
27 Tudo isso para que procurem a Deus e se esforcem por encontrá-lo como que às apalpadelas, pois na verdade ele não está longe de cada um de nós.
28 kaiwae ‘yawalinda rɨgheya amalaghɨniye, weinda ra loŋgaloŋga na weinda ra yakuyaku.’
28 Porque é nele que temos a vida, o movimento e o ser, como até alguns dos vossos poetas disseram: Nós somos também de sua raça...
29 “Mbwana, Loi le ŋgaŋga ghinda, iya kaiwae ma valɨkaiwae ra renuwaŋa na raŋava Loi iye ghayamoyamo ŋgoreiya thimba vatavatad regha, ŋgoreiya gol o silva o varɨ, gharɨgharɨ lenji ghareghare na lenji thimba e tɨne thɨ vatadɨŋgi.
29 Se, pois, somos da raça de Deus, não devemos pensar que a divindade é semelhante ao ouro, à prata ou à pedra lavrada por arte e gênio dos homens.
30 Mbaŋa me vivako gharɨgharɨ mava e lenji ghareghare Loi kaiwae, i ghɨmarareŋa weŋgi. Ko mbaŋake noroke iŋa gharɨgharɨke wolaghɨye e valɨvaŋgake wolaghɨye thɨ uturaŋgiya lenji tharɨ na thɨ roiteteŋgi,
30 Deus, porém, não levando em conta os tempos da ignorância, convida agora a todos os homens de todos os lugares a se arrependerem.
31 kaiwae mbaŋa regha kaerova i tuthi na ne i ghatha wagiyaweŋgiya gharɨgharɨke wolaghɨye e yambaneke laghɨye na kaerova i tuthiya ghalolo na ne i vakatha ghathako iyako. Kaerova i vaemunjoruŋa iyake taulaghɨke weinda na kaiwae tembe i vaŋguthuweiruva loloko iyako mare e tɨne.”
31 Porquanto fixou o dia em que há de julgar o mundo com justiça, pelo ministério de um homem que para isso destinou. Para todos deu como garantia disso o fato de tê-lo ressuscitado dentre os mortos.
32 Mbaŋa thɨ loŋwe Pol i utuutu thuweiruva kaiwae, vavana thɨ vavɨrɨ, ko iyemaeŋge vavana thɨŋa, “Nuwameiya mbowo u utuŋava utuutuke iyake weime na wo loŋwe.”
32 Quando o ouviram falar de ressurreição dos mortos, uns zombavam e outros diziam: A respeito disso te ouviremos outra vez.
33 Iyako e ghereiye Pol i iteteŋgi.
33 Assim saiu Paulo do meio deles.
34 Gharɨgharɨ vavana thɨ loŋweghathɨgha Pol le utuko, na thɨ tabo raloŋweloŋweghathɨ. E tɨnenji Diyoniyas, iye lenji kot laghɨye ghagiya regha na wevo eunda idae Damaris na mbe vavanava.
34 Todavia, alguns homens aderiram a ele e creram: entre eles, Dionísio, o areopagita, e uma mulher chamada Dâmaris; e com eles ainda outros.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 17, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.