Mateus 27
swessb (SWESSB) vs AAI
1 Och när det blev morgon tog de beslut, alla översteprästerna och folkets äldste, mot Jesus om att döda honom.
1 Maraumanika Firis ukwarih etei naatu regaregah ai’in bairi Jesu morob isan hio hiyabunai sawar.
2 Och de band och förde bort honom och utlämnade åt Pilatus, styresmannen.
2 Basit uman hifatum hibai hitit Roman hai gawan Pilate umanamaim hiyai.
3 Då, när Judas som hade utlämnat honom såg att han blivit fördömd, ångrade han sig och vände sig med de trettio silvermynten till översteprästerna och de äldste
3 Judas, yanuwayan Jesu kakafinamaim hiya’iyai i’itin ana veya dogoron rusib, kabay 30 bai matabir na Firis ukwarih naatu regaregah ai’in nahimaim tit, eo
4 och sade: ”Jag har syndat och utlämnat ostraffligt blod.” Men de sade: ”Vad är det för oss? Du ska se till det.”
4 “Ayu asinaf kakaf orot gewasin baban ao emomorob.” Hiya’afut hio, “Nati o a yababan, o akisimo ina’itin inayabunai.”
5 Och han slängde silvermynten in i tempelbyggnaden och drog sig undan, och gick bort och hängde sig.
5 Judas kabay nati Tafaror Bar kabay teya’aya’amaim itaiy re naatu ihamiyih tit in sikan warasa yai morob. Judas kabay bai na rouw ere’er|alt="Judas throwing money down" src="cn01832b.tif" size="col" loc="Mat 27.5" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="27.5"
6 Men översteprästerna tog silvermynten och sade: ”Det är inte tillåtet att lägga dem i offerkistan, då det är en blodssumma.”
6 Firis ukwarih kabay hibai hio, “Iti i rara ana kabay, ata ofafar men ebibasit boro Tafaror Bar ana kabay ya’aya’amaim tanayai na’in.”
7 Och de tog beslut och köpte för dem Krukmakaråkern till gravplats för främlingarna.
7 Etei’imak hio hibibasit ufunamaim, kabay hibai noukwat bu’urayan ana kamar hitubun, saise nah touman sabuw hai rah ana efan namatar.
8 Därför kallades den åkern för Blodsåkern fram till idag.
8 Ana’an nati isan kamar wabin “Rara ana Kamar” hibiwab in na iti boun ana veya tit.
9 Då uppfylldes det som var sagt genom profeten Jeremia, som sade: Och jag tog de trettio silvermynten, priset för den värderade som värderades av Israels söner,
9 Naatu abistan dinab orot Jeremiah eo ina iturobe.
10 och jag gav dem för Krukmakaråkern, så som Herren hade samordnat för mig.
10 Noukwat bu’urayan ana kamar hitubun Regah ayu iu’uwu na’atube.”
11 Och Jesus ställdes inför styresmannen, och styresmannen frågade honom och sade: ”Du är judarnas kung?” Och Jesus sade: ”Du säger det.”
11 Jesu Roman gawan nanamaim bat, naatu gawan Jesu ibatiy, “O Jews sabuw hai aiwob?” Jesu iya’afut eo. “Nati kuo, ayu boro abi tur anao.”
12 Och under det att han anklagades av översteprästerna och de äldste svarade han inget.
12 Firis ukwarih naatu regaregah ai’in Jesu ubar hitin tur kakafin isan hio men kafa’imo iyafutimih.
13 Då säger Pilatus till honom: ”Hör du inte hur mycket de vittnar mot dig?”
13 Basit Pilate Jesu iu, “Sabuw kakafih isan ubar hit teo’orereb kunonowar?”
14 Och han svarade honom inte på ens ett ord, så att styresmannen var väldigt förundrad.
14 Baise Jesu men kafa’imo awanamaim tur ta tit, naatu Gawan orot ana kasiy ra’at ifofofor men kafaita.
15 Men varje högtid hade styresmannen för sed att frige en fånge åt skaran, den de ville.
15 Tar Nowaten hiyuw ana veya, gawan hai binanakwar eo na’atube, mar etei dibur barane sabuw hai kok orot menatan tirurubin i ebobotait.
16 Och man hade då en bemärkt fånge som hette [Jesus] Barabbas.
16 Nati ana veya orot wabin gagamin Jesu Barabas dibur ma’am.
17 När de nu var samlade, sade Pilatus till dem: ”Vem vill ni jag ska frige åt er: [Jesus] Barabbas eller Jesus som kallas Kristus?”
17 Naatu sabuw hiru’ay sawar, basit Pilate ibatiyih, “Orot menatan kwakokok diburune anabotait, Jesu Barabas o Jesu Keriso?”
18 För han visste att det var av avund de hade utlämnat honom.
18 Anayabin sabuw bobowenamaim Jesu hibai Pilate umanamaim hiya’iyai i so’ob.
19 Och medan han satt på domarsätet, sände hans hustru till honom och sade: ”Inget mellan dig och den där rättfärdige! För jag led mycket idag i en dröm för hans skull.”
19 Pilate baibabatiyen ana efanamaim ma’am, aawan tur iyafar na eo, “Orot nati gewasin isan men abisa ta inasinaf, anayabin fai ayu mim fokarin maiyow isan amim au not ekakasiy”
20 Men översteprästerna och de äldste övertygade skarorna att begära Barabbas, men Jesus skulle de förgöra.
20 Baise firis ukwarih naatu regaregah ai’in sabuw tafah fair hiyai, Barabas botaitin naatu Jesu asabunin isan Pilate hiokikin.
21 Och styresmannen svarade och sade till dem: ”Vem vill ni av de två att jag ska frige åt er?” Och de sade: ”Barabbas!”
21 Pilate sabuw ibatiyih, “Orot i rou’ab, imih orot menatan kwakokok ana botait?” Etei’imak hiya’afut hio, “Barabas!”
22 Pilatus säger till dem: ”Vad ska jag då göra med Jesus som kallas Kristus?” Alla säger: ”Han ska korsfästas!”
22 Pilate sabuw ibatiyih, “Bo Jesu wabin Keriso isan boro mi’itube anasinaf?” Etei’imak hiya’afut hio, “Ku’onaf!”
23 Och han sade: ”Vad för ont har han då gjort?” Men de ropade ännu mer och sade: ”Han ska korsfästas!”
23 Pilate ibatiyih, “Abisa kakafin sinaf?” Baise sabuw hitar koukuw hio, “Ku’onaf!” Sabuw rou’ay gagamin nahimaim Pilate Jesu ibatiy|alt="Jesus placed before crowd" src="CN01822b.tif" size="col" loc="Mat 27.23" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="27.23"
24 Och när Pilatus såg att inget gör nytta utan det blir mer tumult, tog han vatten och tvättade av händerna inför skaran och sade: ”Jag är ostrafflig från dennes blod. Ni ska se tilldetta.”
24 Pilate naniyan bai men karam boro ef ta tasinaf, naatu sabuw auman kougeyagey hibusuruf, imih harew bai sabuw etei nahimaim uman sauwen eo, “Ayu iti orot namomorob isan men ana ubar anabaimih. Nati i kwa akis a ubar.”
25 Och allt folket svarade och sade: ”Hans blod över oss och över våra barn!”
25 Sabuw etei hiya’afut hio, “I namomorob ana ubar i aki anab naatu natunatu auman ana ubar hinab.”
26 Då frigav han åt dem Barabbas, men Jesus gisslade han och utlämnade för att korsfästas.
26 Imaibo Pilate Barabas botait, naatu Jesu wabir ana baiyowayah iuwih, onafin isan hibai hin.
27 Då tog styresmannens soldater med sig Jesus in i pretoriet och samlade hela kohorten mot honom.
27 Imaibo Pilate ana baiyowayah Jesu hibai hin gawan ana bar hitit, nati’imaim baiyowayah etei hiru’ay hibebera’uh.
28 Och de klädde av honom och satte runt honom en scharlakansröd soldatmantel.
28 Ana faifuw hi’oromen, faifuw namar hibai hi’us,
29 Och de flätade en krans av törnen och satte på hans huvud, och en käpp i hans högra hand, och de knäföll inför honom och förlöjligade honom och sade: ”Gläd dig, judarnas kung!”
29 kokor hififin ukwarin ana raramamih hiyara’ah, uman ana asukwafune tu hitin, nanamaim suh hiyowen hi’i’iyab hio, “Jews hai aiwob tanabora’ara’ah.”
30 Och de spottade på honom och tog käppen och slog mot hans huvud.
30 Yumatan hikwaitututur, uman tu hibosair ukwarinamaim hiborabirab.
31 Och när de hade förlöjligat honom, klädde de av honom soldatmanteln och iklädde honom hans kläder och förde bort honom för att korsfästa.
31 Hibi’i’iyab ufunamaim, faifuw hi’us ma’am hibosair ana faifuw hibow hina hi’us, imaibo hibai hin onafin isan.
32 Och när de gick ut, fann de en kyreneisk man vid namn Simon. Denne rekvirerade de för att bära hans kors.
32 Hitit hinan efamaim Sairini orot wabin Simon bairi hitar naatu baiyowayah hi’ukikin Jesu ana onaf bai e’abar.
33 Och när de kom till en plats kallad Golgota, vilket är den så kallade Kranieplatsen,
33 Hina efan wabin Golgotha imaim hitit, nati efan hibiwab yabin efan ana itinin i orot ukwarin ana gifow na’atube.
34 gav de honom att dricka vin blandat med galla. Och han smakade och ville inte dricka.
34 Nati’imaim wine harew tenakuyakuy auman hisartabir Jesu tomanih hitin bai kakartubun ufunamaim kwahir.
35 Och de korsfäste honom, och delade upp hans kläder och kastade lott,
35 Naatu hi’o’onaf ana veya arowamaim ana faifuw hikusib hifaram hibow.
36 och satt och bevakade honom där.
36 Imaibo nati’imaim himarir Jesu hima’uh hima.
37 Och de satte upp ovanför hans huvud anklagelsen mot honom, skriven: ”Denne är Jesus, judarnas kung.”
37 Naatu tafanamaim ubar hibitin ana tur hikirum hikubar, “ITI I JESU, JEW SABUW HAI AIWOB.”
38 Sedan korsfästs med honom två rövare, en på högra sidan och en på vänstra.
38 Naatu bainowan orot rou’ab Jesu bairi hi’onafih, ta ana beyawane ta ana asukwafune.
39 Och de förbipasserande smädade honom och skakade sina huvuden
39 Sabuw nanane hinan ukwarih hita’asi’asiy ubar hitin tur kakafih maiyow Jesu hi’i’iyab hio,
40 och sade: ”Du som river ner tempelbyggnaden och på tre dagar bygger upp! Fräls dig själv, om du är Guds Son, [och] kom ner från korset!”
40 “Tafaror bar tarabounin veya tounu wanawananamaim wowabin sawaramih io! Bo o God Natun na’at kwiyawasi cross afe’enane kure’eban a’it?”
41 Likaså förlöjligade honom också översteprästerna med de skriftlärda och äldste och sade:
41 Ef ta’imon firis ukwarih, Ofafar Bai’obaiyenayah naatu regaregah ai’in auman Jesu hi’i’iyab hio,
42 ”Andra har han frälst, sig själv kan han inte frälsa. Israels kung är han! Han får komma ner nu från korset och vi ska tro på honom.
42 “Sabuw afa iyawasih, baise i taiyuwin men karam boro niyawas, Israel sabuw hai aiwob! Bo cross afe’enane boun nare tana itin boro tanitumitum.
43 Han förtröstar på Gud! Nu får han rädda honom, om han vill ha honom. För han har sagt att: Jag är Guds Son.”
43 God i bitumitum, bo God boun iyawasiban ta’itin, anayabin i taiyuwin i God Natun rouw eo.”
44 Och detsamma också rövarna, som var korsfästa med honom och kritiserade honom.
44 Ef ta’imon bainowah orot rou’ab Jesu bairi hi’onafih hi’inu’in ubar hitin tur kakafih hi’u.
45 Men från sjätte timmen kom ett mörker över hela landet fram till nionde timmen.
45 Veya yen tafat yan tafaram etei gugum inu’in veya botabir re 3 korok bai.
46 Och omkring den nionde timmen ropade Jesus högt med väldig röst och sade: ”Eli! Eli! Lema sabaktani?”, det vill säga: ”Min Gud! Min Gud! Varför har du övergett mig?”
46 Veya 3 korok na’atube, Jesu fanan aumetawat rerey eo, “Eloi, Eloi Lema Sabachthani?” Anayabin, “Au God, au God, aisim ihamiyu?”
47 Men några av dem som stod där hörde det och sade att: ”Denne ropar på Elia!”
47 Sabuw afa nati’imaim hibatabat hinowar hio, “Elijah isan eafa’af kwanowar.”
48 Och direkt sprang en av dem och tog en tvättsvamp och fyllde med posca och satte runt en käpp och gav honom att dricka.
48 Naatu orot ta nunuw in sawar ta biyan sou’usau bai, wine tenakuyakuy butu’ub, eot ra’ah Jesu awanamaim yai tomamih.
49 Och de övriga sade: ”Låt oss se om Elia kommer och frälser honom.”
49 Baise sabuw afa hio, “Kubat, Elijah nan nabiyawas tana’itin!”
50 Men Jesus skrek åter med väldig röst och lämnade ifrån sig anden.
50 Jesu iban maiye fanan aumetawat rerey, naatu ayubin tabaratait.
51 Och se: förhänget i tempelbyggnaden revs itu, uppifrån och ända ner, och jorden bävade och klipporna revs itu.
51 Faifuw Tafaror Bar wanawanan hita’iy re efan kakafiyin hirafut inu’in yate rusib re in uran tit rou’ab himatar, iriyoy tit kabay hitaseseb.
52 Och gravarna öppnades och många kroppar av de insomnade heliga uppväcktes,
52 Rah awah hiha’e, sabuw kakafiyih moumurih na’in marasika himorob hi’inu’in etei hiyawas himisir.
53 och de kom ut ur gravarna efter hans uppväckande och gick in i den heliga staden och framvisade sig för många.
53 Hai rah hitumaren hitit, Jesu morobone mimisir ufunamaim, murumurubih etei hitit hin Jerusalem hitit, sabuw moumurih na’in hi’itih.
54 Och centurionen och de som med honom bevakade Jesus såg jordbävningen och det som hände, och de fruktade mycket och sade: ”Sannerligen, denne var Guds Son!”
54 Baiyowayah hai orot ukwarih naatu baiyowayah afa bairi nati’imaim Jesu hima’uh hima’am iriyoy hitatam, naatu abisa’awat himamatar hi’itah hai bir ra’at hio, “Turobe iti orot i anababatun God Natun!”
55 Och det fanns där många kvinnor som skådade långt ifrån. De hade följt Jesus från Galileen och betjänat honom.
55 Nati’imaim baibin moumurih na’in hina ef yokaika hibat abisa’awat himamatar hi’itah. Iti baibin i Galilee’ine Jesu hi’ufunun bairi hina hibibais.
56 Bland dem var Maria Magdalena och Maria som var Jakobs och Josefs mor, samt modern till Sebedeus söner.
56 Baibin wanawanahimaim i Mary Magdalene, Mary, James, Joseph hairi hinah naatu Zebedee aawan.
57 Och när det blev kväll, kom en rik man från Arimatea vid namn Josef som också han blivit lärjunge till Jesus.
57 Birabirab auman orot sawar wairafin, wabin Joseph ana tafaram Arimathea’ane na tit. Iti orot i Jesu ana bai’ufununayan ta, baise wa’iwa’iramaim bi’ufununun. Tafaror bar wanawanan faifuw taseb ro’ab himatar|alt="temple veil being torn down" src="CN01843B.TIF" size="col" loc="Mat 27.57" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="27.57"
58 Denne gick till Pilatus och bad om Jesu kropp. Då befallde Pilatus att den skulle avges.
58 Joseph na Pilate nanamaim tit, Jesu biyan bai na ya’in isan fefeyan, naatu Pilate ana baiyowayah uwih Jesu biyan hibai hitin.
59 Och Josef tog kroppen och vek in den i rent linnetyg
59 Joseph, Jesu biyan bai faifuw boubunamaim sum
60 och lade den i sin nya grav, som han hade huggit ut i klippan. Och han rullade fram en stor sten för öppningen till graven och gick iväg.
60 bai in hub boubun i isan iti boro’omo to naiwanamaim bai inu’in, imaim Jesu yai naatu kabay ifururuw na sou hir naatu ana ubar in.
61 Och där var Maria Magdalena och den andra Maria, sittande mittemot gravkammaren.
61 Mary Magdalene naatu Mary, James, Joseph hairi hinah i rah rewan rounane himare hima hi’itin.
62 Men dagen därpå, vilket är efter förberedelsedagen, samlades översteprästerna och fariseerna hos Pilatus
62 Mar natot i boro Sabbath ana veya, imih Firis ukwarih naatu Pharisee hina Pilate nanamaim hitit
63 och sade: ”Herre, vi kom ihåg att den förvillaren sade medan han ännu levde: Efter tre dagar uppväcks jag.
63 hio, “Regah ni’i orot baifufuwenayan yawasin ma’am eo, ‘Ayu boro veya tounu ufunamaim morobone anamisir.’ Iti na’atube eo i aki anotanot.
64 Befall nu att gravkammaren säkras fram till tredje dagen, så att inte hans lärjungar kommer och stjäl honom och säger till folket: Han har uppväckts från de döda, och den sista villfarelsen blir värre än den första.”
64 Isan imih akokok baiyowayah afa iniyafarih hinan rah hinama’uh hinama veya tounu, saise ana bai’ufununayah boro men hinan biyan hinabain hinabihir, naatu morobone misir maiye hinarouw hinao sabuw hinifuwihimih. Anayabin baifuwen iti boun natitit boro kakafin anababatun men wan anabifuwen na’atube’emih.”
65 Pilatus sade till dem: ”Ni har en vaktstyrka. Bege er, säkra såsom ni vet.”
65 Pilate iyafutih eo, “Ma’utenayah orot kwa aso’obamaim kwanabuwih naatu kwana’uwih matah toniwa’an rah hinama’uh gewas hinama.”
66 Och de gick och säkrade gravkammaren och satte sigill på stenen med vaktstyrkan.
66 Basit hitit hin rah ana etawan kabay tafanamaim kwah hiyai, naatu ma’utenayah orot nati’imaim rah hima’uh hima. Mautenayah rah awan hibat firis bairi teo|alt="soldiers guarding tomb" src="cn01849b.tif" size="col" loc="Mat 27.66" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="27.66"
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 27, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.