Marcos 6
swessb (SWESSB) vs AAI
1 Och han gick ut därifrån och kommer till sin fädernebygd, och hans lärjungar följer honom.
1 Jesu efan nati ihamiy matabir maiye ana bai’ufununayah hitur bairi hina ana bar ana merar hitit.
2 Och när det blev sabbat började han undervisa i synagogan. Och många som hörde var överväldigade och sade: ”Varifrån har denne detta? Och vad ärden visheten som blivit given denne? Och sådana kraftgärningar som sker genom hans händer!
2 Baiyarir ana veya Kou’ay Baremaim busuruf sabuw i’obaibiyih, naatu sabuw moumurih ana tur hinonowar i hifofofor naatu hio, “Iti orot menamaim kirum so’ob? Naatu not rerekab yait itin ina’inanen fokarih esisinaf?
3 Är inte denne snickaren, son till Maria och bror till Jakob och Joses och Judas och Simon? Och är inte hans systrar här hos oss?” Och de var skandaliserade av honom.
3 Iti orot i bar wowabayan. Mary natun taitin James, Joseph, Judas naatu Simon, ruburubun baibitar iti’imaim bairit tama’am?” Iti na’atube hio naatu hikwahir.
4 Och Jesus sade till dem att: ”En profet är inte ohedrad utom i sin fädernebygd och bland sina släktingar och i sitt hus.”
4 Naatu Jesu hai tur eowen bar merar afa’amaim dinab orot i tekakakafiy, baise orot taiyuwin ana bar merar, ana sabuw, ana rara men tekakakafiy.
5 Och han kunde där inte göra någon kraftgärning, utom för några få kraftlösa som han lade händerna på och botade.
5 Naatu ana bar meraramaim ina’inan men ta sinaf, sawusawuwih bai’abamo biyah botobonen hiyawas.
6 Och han var förundrad över deras otro.
6 Sabuw men hibitumatum isan Jesu ifofofor men kafai ta.
7 Och han kallar till sig de tolv och började sända ut dem två och två och gav dem auktoritet över de orena andarna.
7 Ana bai’ufununayah nah 12 eafih hina hitit afiy kakafih nunih isan fair itih naatu orot rouru’ab iyafarih hitit.
8 Och han instruerade dem att inte ta med något på vägen utom bara en stav: inte bröd, inte väska, inte koppar i bältet,
8 Naatu iuwih, “Remor kwanabubusuruf a tu akisin kwanab, men sawar ta, men rafiy, men hafoy, naatu men kabay ta kwanab naiw a kikiramaim kwanarobere.
9 men skodda med sandaler: ”Och iklä er inte två tunikor!”
9 A baibiyon kwaniyoun, baise biya baibiyon men bairou’abin kwanab.”
10 Och han sade till dem: ”Där ni går in i ett hus, bli kvar där tills ni går ut därifrån.
10 Naatu iuwih, “Bar merar menatan kwarur imaim kwanama kwanabow nanan a veya nab imaibo nati bar merar kwanihamiy.
11 Och den plats som inte välkomnar er eller lyssnar till er, gå ut därifrån och skaka av stoftet under era fötter till ett vittnesbörd för dem.”
11 Naatu efan menamaim a merar men hinay hinabubuwi, o fana men hinanonowar kwana’orarafih kwanana’ufut tafaram kwanihamiy kwanan, nati i hai baimatnuwen!”
12 Och de gick ut och förkunnade att man ska ändra sinne.
12 Basit hitit hin bowabow kakafihine dogor baikitabiren isan hibinan.
13 Och många demoner drev de ut, och smorde in många kraftlösa med olja och botade dem.
13 Wagabur moumurih maiyow hinunih hitit naatu sawusawuwih moumurih na’in biyah raiy hirarouw etei hiyawas.
14 Och kung Herodes fick höra. För hans namn hade blivit uppenbart, och man sade att Johannes Döparen är uppväckt från de döda och därför verkar krafterna i honom.
14 Jesu wabin ra’at aiwob orot Herod nowar, anayabin sabuw afa hio’o Iti i John Baptist morobone misir maiye, imih biyanamaim fair ma ina’inanen ta ta sinaf temamatar.
15 Men andra sade att det är Elia, och andra sade att det är en profet, som en av profeterna.
15 Afa hio, “Iti i Elijah. Afa ibanak hio’o, ‘Iti i marasika dinab orot ta na tit.’”
16 Men när Herodes fick höra, sade han: ”Han som jag halshögg: Johannes. Denne är uppväckt.”
16 Baise Herod nonowar ana maramaim eo, “John sikan abuburu’um i morobone misir maiye?”
17 För själv hade Herodes sänt ut och gripit Johannes och bundit honom i fängelse på grund av Herodias, hustrun till Filippus hans bror, eftersom han hade gift sig med henne.
17 Anayabin Herod taiyuwin iuwih John hifatum hibai hin dibur baremaim hiyaru’uy. Iti sisinaf ana’an i Herod tain Philip aawan bi’awan isan.
18 För Johannes sade till Herodes att: ”Det är inte tillåtet för dig att ha din brors hustru.”
18 Anayabin Herod tain aawan bi’aawan isan John gam tur fokarin maiyow eo, “O i ofafar iastu’ub yawas kakafin kusisinaf.”
19 Och Herodias hade ont i sinnet mot honom och ville döda honom, och kunde inte.
19 Imih Herodias yan so’ar kok kwanekwan boro John ta’asabun, baise ef men ta ma boro tasinaf.
20 För Herodes fruktade Johannes, då han visste att han var en rättfärdig och helig man och bevarade honom. Och när han hörde honom blev han mycket villrådig, och ändå hörde han honom gärna.
20 Baise Herod i John isan birubir anayabin i so’ob John i orot kakafiyin, ana yawas mutufurin imih tatafafar, John binan Herod nonowar ana not i’afiy baise Herod ana kok i John tabinan i tanowar.
21 Och när det kom en läglig dag, när Herodes på sin födelsedag gjorde en måltid för sina stormän och befälhavarna och de främsta i Galileen,
21 Basit veya gewasin ta Herod tutufuw ana veya baiyasisir isan hiyuw bogaigiwas, ana sabuw nukwanukwarih, baiyowayah nukwanukwarih, naatu Galilee wanawanan sabuw gagamih etei e’af ayuwih.
22 och när Herodias dotter kom in och dansade, behagade hon Herodes och dem som låg till bords med honom. Och kungen sade till flickan: ”Be mig om vad du vill och jag ska ge dig.”
22 Nati’imaim Herodias natun babitai na run benaben Herod ana nanawan sabuw hiru’ay hima’am etei hiyasisir men kikimin ta.
23 Och han svor till henne: ”Vad du än ber mig om ska jag ge dig. Ända till hälften av mitt rike!”
23 Naatu babitai isan eobaifaro eo, “Abisa isan inifefeyan au aiwob turin auman boro anit.”
24 Och hon gick ut och sade till sin mor: ”Vad ska jag be om?” Och hon sade: ”Johannes Döparens huvud.”
24 Babitai in hinah ibatiy, “Ayu boro abisa isan anifefeyan?” Hinah iya’afut iu, “John Baptist ukwarin!”
25 Och hon gick in direkt med iver till kungen och bad och sade: ”Jag vill att du med detsamma ger mig på ett fat Johannes Döparens huvud!”
25 Babitai matan kabiy in aiwob biyan tit ifefeyan eo, “Ayu akokok John Baptist ukwarin tew yan inayai iti boun inab inan initu.”
26 Och kungen blev djupt bedrövad, men på grund av ederna och dem som låg till bords ville han inte avvisa henne.
26 Aiwob orot yababan gagamin bai, baise men karam sabuw matahamaim babitai isan eo’obaifaro ta’astu’ub.
27 Och direkt sände kungen ut en speculator och beordrade honom att hämta hans huvud. Och han gick bort och halshögg honom i fängelset
27 Mar ta’imonamo tur iyafar sika afu’afuw orot iyun in John dibur baremaim ma’am sikan buru’um.
28 och hämtade hans huvud på ett fat och gav det till flickan, och flickan gav det till sin mor.
28 Naatu ukwarin tew yan iwan bai na babitai itin imaibo bai in hinah itin.
29 Och när hans lärjungar fick höra, kom de och tog hans lik och lade det i en grav.
29 John ana bai’ufununayah tur hinonowar ana veya hina biyan hibai hin rahamaim hiyai.
30 Och apostlarna samlas hos Jesus, och de berättade för honom allt vad de hade gjort och vad de undervisat.
30 Tur Abarayah himatabir hina Jesu biyan hitit mi’itube hibowabow naatu sabuw hibi’obaiyih ana tur hi’owen.
31 Och han säger till dem: ”Kom ni själva enskilt till en öde plats och vila er lite.” För de som kom och de som begav sig var många, och de fick inte ens tillfälle att äta.
31 Naatu Jesu iuwih eo, “Tarabon tan efan sira’utubinamaim mar kafai taniyarir. Anayabin sabuw moumurih Jesu isan hirun hititit, ana bai’ufununayah bay men karam boro hitaa.
32 Och de for bort i båten till en öde plats enskilt.
32 Imih akisihimo wa afe’en hisra’at hin efan ana sira’utubinamaim hitit.
33 Och man såg dem bege sig och många insåg, och till fots sprang de från alla städerna tillsammans dit och kom före dem.
33 Baise hinan sabuw moumurih na’in hi’itih hi’inanih, naatu hai bar hai merar hihamiyen aunah hi’iyon hina hima isan hikakaif na run,
34 Och när han steg ur, såg han en stor skara och kände innerligt för dem, för de var som får som inte har herde. Och han började undervisa dem mycket.
34 wa’ane bisure auman sabuw kou’ay gagamin hima’am itih iyababan, anayabin iti sabuw i sheep na’atube aurih nabatanenayan en, naatu busuruf sawar moumurih na’in i’obaibiyih.
35 Och när timmen redan blivit mycket, kom hans lärjungar fram till honom och sade att: ”Platsen är öde och timmen redan mycket.
35 Veya ra’iy birabirab auman, ana bai’ufununayah hina biyan hitit hio, “Iti efan i yok na’in naatu veya i sawar,
36 Skicka iväg dem, så att de går bort till gårdarna och byarna runt omkring och köper sig något att äta.”
36 sabuw kwiyafarih ten bar merar afa iti yubinamaim naatu masaw baremaim bay hinatobon hinaa.”
37 Men han svarade och sade till dem: ”Ge dem ni att äta.” Och de säger till honom: ”Ska vi gå bort och köpa bröd för tvåhundra denarer och ge dem att äta?”
37 Baise Jesu iyafutih eo, “Kwa a efanamaim abisa ema’am i kwaitih te’aan.” Naatu hiya’afut hio, “Bay nati na’atube i boro sumar etei eight orot ta’imon ana baiyan ana fofonin tanatobon sabuw tanituwih.”
38 Men han säger till dem: ”Hur många bröd har ni? Bege er och se.” Och de får veta och säger: ”Fem. Och två fiskar.”
38 Jesu ibatiyih, “Kwa rafiy fafar bai’ab isa tema’am? Kwan kwa’itin.” Hin hiso’ob hina ana tur hi’owen rafiy fafar etei five naatu siy rou’ab.
39 Och han beordrade dem att lägga alla till bordsi festlag efter festlag på det gröna gräset,
39 Imaibo Jesu eo, “Sabuw kwa’uwih matan, matan fotan gewasin yan timarir.”
40 och de lade sig i grupper efter grupper om hundra och om femtio.
40 Naatu sabuw hi’uwih matan, matan fotan gewasin yan himarir, afa 100 na’atube afa 50 na’atube.
41 Och han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen och välsignade, och han bröt bröden och gav till sina lärjungar för att de skulle sätta fram till dem. Och de två fiskarna delade han upp åt alla.
41 Jesu rafiy five naatu siy rou’ab auman bow au mar nuw ra’at God ana merar yi imseseben ana bai’ufununayah itih hibow sabuw hifaramih.
42 Och alla åt och blev mätta,
42 Sabuw etei nati bay hi’aa hai fofonin bai.
43 och man tog upp bitar, tolv korgars fullheter, och från fiskarna.
43 Ana bai’ufununayah rafiy rebarebah, naatu siy turih sabuw hi’aa hibow sakasak etei 12 hiwan foten.
44 Och de som åt bröden var femtusen män.
44 Oro’orot bay hi’aa i etei 5,000.
45 Och direkt nödgade han sina lärjungar att stiga i båten och fara före till andra sidan, till Betsaida, medan han själv skickar iväg skaran.
45 Mar ta’imonamo Jesu ana bai’ufununayah iuwih wa hisra’at au Bethsaida wan iyafarih hirabon naatu i baise ma sabuw itubabarih hai ubar hin.
46 Och han tog farväl av dem och gick bort till berget för att bedja.
46 Sabuw itubarih hinan ufunamaim yoyobanamih yen in oyaw wan tit.
47 Och när det blev kväll, var båten mitt på havet och han själv ensam på land.
47 Birabirab auman wa re in kuyowen naatu Jesu akisinamo i me yanamaim ma.
48 Och han såg dem plågade under rodden, för vinden var emot dem, och omkring fjärde nattväkten kommer han till dem vandrande på havet, och ville gå förbi dem.
48 Ana bai’ufununayah i’itih i hiboy hibi’akir, anayabin yourabad nahine bababin, mar tot auman Jesu tit riy yan bat remor in biyah tit tanatabirihimih.
49 Men när de såg honom vandrande på havet tänkte de sig att det är en fantom, och de skrek högt,
49 Baise hinuw harew yan bat remor nan hi’itin ana veya wagabur mowan ta hirouw hitar koukuw.
50 för alla såg honom och blev oroade. Men direkt talade han med dem och säger till dem: ”Fatta mod! Jag Är. Frukta inte.”
50 Anayabin Jesu iti na’atube sinaf hi’itin i hibir men kikimin ta, baise Jesu matan kabiy iuwih eo, “Ya hinakwat! Men kwanabirumih! Ayu anan.”
51 Och han steg upp till dem i båten, och vinden lade sig. Och inom sig var de övermåttan väldigt utom sig.
51 Naatu wa afe’en yen nuwarob eafuw ana bai’ufununayah hifofofor men kafaita.
52 För de hade inte förstått detta med bröden, utan deras hjärta var förstenat.
52 Anayabin rafiy bimasib ana kirikirifot men hiso’ob, baise dogorohine i fokar.
53 Och de for över till andra sidan och kom till land vid Gennesaret och lade till.
53 Naatu harew hirabon tafaram Genesaret imaim hirun hai wa hirouw,
54 Och när de steg ur båten, kände man direkt igen honom
54 wa’ane hitit hirara’iy ana veya sabuw Jesu hi’itin hi’inan.
55 och sprang omkring i hela den trakten och började ta dem som hade det illa på madrasserna och bära omkring dit man hörde att han är.
55 Naatu nati tafaram wanawanan sabuw himatkabikabiy hinunuw sawusawuwih emo’em hiwan hi’abar Jesu ana tur hinonowar imaim hi’abar hin.
56 Och varhelst han gick in, i byar eller i städer eller i gårdar, lade man de sjuka på torgen och vädjade till honom att de skulle få röra om så bara hörntofsen på hans mantel. Och de som rörde vid honom blev frälsta.
56 Bar merar kikimin o gagamin, naatu masaw bar imaim inan ana tur hinonowar, sawusawuwih hibow hitit ahar efanamaim hiya hifefeyan hai kok i mi’itube ana waifuw yomaninawat hitabutubun. Naatu sabuw etei Jesu hibubutubun iyawasih.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 6, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.