Lucas 6
swessb (SWESSB) vs AAI
1 Och det hände sig på en sabbat att han passerade genom sädesfält, och hans lärjungar plockade och åt axen, gnuggande med händerna.
1 Baiyarir ana veya ta Jesu sanabey wanawanah remor inan, ana bai’ufununayah sanabey hirut kanabih hikeb ro’oro’oh hibow hi’aa.
2 Men några av fariseerna sade: ”Varför gör ni det som inte är tillåtet på sabbaten?”
2 Ofafar bai’obaiyenayah afa hi’itih basit hibatiyih. Kwa aisim Baiyarir ana veya ata ofafar kwa’astu’ub iti na’atube kwasisinaf?
3 Och Jesus svarade till dem och sade: ”Har ni heller inte läst detta som David gjorde när han blev hungrig, han och de [som var] med honom?
3 Jesu iyafutih eo, “David ana sabuw bairi bayumih himorob, abisa sisinaf Buk Atamaninamaim hikirum inu’in kwaiyab kwaitin?
4 [Hur] han gick in i Guds hus och tog framsättningens bröd och åt och gav till de andra med honom, bröd som det inte är tillåtet att äta utom bara för prästerna.”
4 David God Ana Bar wanawanan run Regah isan rafiy hisibor inu’in bai eaan, naatu turin ana sabuw itih hi’aa. Nati i ata ofafar eastu’ub. Anayabin firis akisihimo nati rafiy sibor hinab hina’aan men yait ta.
5 Och han sade till dem: ”Människosonen är Herre över sabbaten.”
5 Naatu Jesu ana tur yomaninamaim iti na’atube eo, “Orot Natun i Baiyarir ana ukwarin.”
6 Och det hände sig på en annan sabbat att han gick in i synagogan och undervisade, och det fanns en man där och hans högra hand var skrumpnad.
6 Baiyarir ana veya ta Jesu na Kou’ay Bar wanawanan run sabuw bai’obaiyih isan. Naatu nati sabuw wanawanahimaim i orot ta uman asukwafune murubin auman na ma’am.
7 Och vaktade noga på honom, de skriftlärda och fariseerna, om han botar på sabbaten, för att finna ett sätt att anklaga honom.
7 Ofafar bai’obaiyenayah naatu Pharisee Jesu himtitiy Baiyarir ana veya orot ta tabiyawas na’at hita’itin, saise hai fair imaim hitab hitagam hita’umih.
8 Men han förstod deras funderingar, och han sade till mannen som hade den skrumpnade handen: ”Res dig och stå i mitten.” Och han stod upp och stod där.
8 Baise sabuw abisa hinotanot i Jesu so’ob, imih orot isan eo, “Kumisir kutit iti sabuw nahimaim kubat.” Basit orot ma’am misir bat.
9 Och Jesus sade till dem: ”Jag frågar er om det är tillåtet på sabbaten att göra gott eller att göra illa? Att frälsa en själ eller att förgöra?”
9 Imaibo Jesu sabuw isah eo, “Ayu kwa abibatiy, ata ofafaramaim Baiyarir ana veya abistan i ebibasit boro tanasinaf? Orot babin tanibais gewasin tanasinaf o kakafin tanasinaf? Orot babin ana ma gewas isan taniyawas o ana yawas tanagurus?”
10 Och han såg sig omkring på dem alla och sade till honom: ”Räck ut din hand.” Och han gjorde så, och hans hand blev återställd.
10 Jesu tatabir sabuw nutitiyih in sawar basit orot isan eo, “Uma kubora’ah.” Naatu orot uman bora’ah, marta’imon orot uman igewasin.
11 Men de fylldes av vansinne och började tala igenom med varandra vad de kunde göra med Jesus.
11 Etei hima’am yah so’ar higagamat taiyuwih hibabatiyih hio, “Iti orot Jesu isan boro mi’itube tanasinaf?”
12 Och det hände sig under de dagarna att han gick ut till berget för att bedja. Och han var natten igenom i bönen till Gud.
12 Nati ana veya’amaim Jesu yoyobanamih yen in oyaw wanamaim tit, naatu imaim ma God isan yoyoban in marto. Jesus arar yanamaim eyoyoyoban|alt="Jesus praying in wilderness" src="cn01698B.tif" size="col" loc="Luk 6.12" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="6.12"
13 Och när det blev dag ropade han till sig sina lärjungar, och han utvalde från dem tolv som han också benämnde apostlar:
13 Mar auman basit, ana bai’ufununayah etei eaf ayuwih hiru’ay, naatu wanawanahimaim orot etei 12 rubinih, wabih tur abarayan iwaben.
14 Simon som han också benämnde Petrus, och Andreas hans bror, och Jakob och Johannes och Filippus och Bartolomeus
14 Naatu iti i tur abarayah wabih, Simon (wabin ta Peter, Jesu uf biwab) naatu Peter tain Andrew, James, John, Philip naatu Bartholomew,
15 och Matteus och Tomas och Jakob Alfeus son och Simon som kallades seloten
15 Matthew, Thomas naatu Alpheus natun James naatu Simon (Zerot teo),
16 och Judas Jakobs son och Judas Iskariot, som blev förrädare.
16 James natun Judas, naatu Judas Iscariot, (Jesu baban eo momorob).
17 Och han gick ner med dem och stod på en plan plats. Och där fanns en stor skara av hans lärjungar, och en stor mängd av folket från hela Judeen och Jerusalem och kusten vid Tyrus och Sidon
17 Jesu ana tur abarayah bairi oyawane himatabir hire hina hititit ana maramaim, ana bai’ufununayah etei hiru’ay butun ana yabarinamaim bairi hibat, naatu sabuw maumurih na’in Judea wanawanan, Jerusalem wanawanan hiru’ay, naatu torane bar merar rou’ab, Taiya, Sidon auman sabuw etei hiru’ay.
18 som kom för att höra honom och bli helade från sina åkommor. Och de som ofredades av orena andar blev botade,
18 Hiruru’ay anayabin i tur nowar isan naatu hai sawow yumatah ta ta hibow hima’am baiyawasih isan hina. Naatu sabuw afa demon kakafih hibiwawa’anih auman hinan etei iyawasih.
19 och hela skaran sökte röra honom, för kraft gick ut från honom och helade alla.
19 Sabuw etei i hikokok Jesu hitabutubun, anayabin hibubutubun ana veya, ana fair titit i etei biyawasih.
20 Och han lyfte upp sina ögon till sina lärjungar och sade:
20 Jesu ana bai’ufununayah nutitiyih in sawar basit eo,
21 Saliga de som hungrar nu,
21 Kwa iyab boun bayumih kwabi’akir
22 Saliga är ni när människorna hatar er och när de skiljer ut er och kritiserar och kastar ut ert namn som elakt för Människosonens skull.
22 Sabuw hinifa’ifa’i, hinakwahiri, tur kakafih hina’uwi naatu kakafi hinarouw hinao ana maramaim kwaniyasisir, anayabin Orot Natun kwabi’ufunun!
23 Gläd er på den dagen och hoppa, för se: er lön är stor i himlen. För på samma sätt gjorde deras fäder mot profeterna.
23 Imih sawar iti na’atube hinamamatar ana veya kwanakawasa naatu kwaniyasisir kwanaben. Anayabin a baiyan gagamin na’in maramaim inu’in. Abisa tisisinaf anayabin hai a’agir dinab oro’orot isah sawar iti na’atube hisinaf.
24 Men ve er rika,
24 Baise kwa iyab boun sawar wairafi kwama’am
25 Ve er som är mätta nu,
25 Kwa iyab boun bay kwa’aa ya higadid kwama’am
26 Ve när alla människorna talar väl om er! För på samma sätt gjorde deras fäder mot de falska profeterna.
26 Kwa iyab sabuw wab tebobora’ara’ah boro yababan gagamin maiyow kwanab! Anayabin hai a’agir dinab baifufuwenayah isah na’atube hisinaf.
27 Men till er som lyssnar säger jag: Älska era fiender, gör väl mot dem som hatar er.
27 Kwa iyab iti tur kwanonowar a tur ao’owen a kamabiy sabuw kwaniyabuwih, sabuw iyab tibifa’ifa’i isah gewasin kwanasinaf.
28 Välsigna dem som förbannar er, bed för dem som okvädar er.
28 Sabuw iyab hinao’orarafi, God kwanifefeyan baigegewasin nitih, naatu sabuw iyab isa kakafin hinasisinaf isah kwanayoyoban.
29 Mot den som slår dig på kinden ska du framhålla också den andra, och från den som tar din mantel ska du inte hindra också tunikan.
29 Orot yait rebareb nabifafar na’at, raunane’ebo inabotabir nifafar. Naatu orot ta a biyabaibiyon tafan nikiya’ub nabaib na’at, baban auman inau nikiya’ub nab.
30 Åt var och en som ber dig ska du ge, och från den som tar ditt ska du inte avkräva.
30 Orot babin ta sawar isan nabifefeyani initih, naatu orot babin ta sawar o nowa ebaib, kwihamiy ebai, men bainamih inao maiye.
31 Och så som ni vill att människorna ska göra mot er, gör mot dem likadant.
31 A kok mi’itube sabuw isa tisisinaf na’atube, ibo isah na’atube inasinaf.
32 Och om ni älskar dem som älskar er, vilken nåd är det för er? För även syndarna älskar dem som älskar dem.
32 Sabuw o tibiyabuw akisih isah inabiyabow na’at, aisim boro baigegewasin inab? Sabuw kakafih turahinah tibiyabuwih akisih boro hiniyabuwih!
33 [För] om ni gör gott mot dem som gör gott mot er, vilken nåd är det för er? Även syndarna gör detsamma.
33 Naatu sabuw o isa gewasin tesisinafuwat isah gewasin inasisinaf na’at, aisim boro baigegewasin inab? Sabuw bowabow kakafin wairafih na’atube tisisinaf.
34 Och om ni lånar ut till dem från vilka ni hoppas få, vilken nåd är det för er? Även syndare lånar ut till syndare för att erhålla lika.
34 Sabuw iyab kubitih o iso’ob i boro wan hinay maiye hinabit na’at, aisim boro baigewasin inab? Sabuw bowabow kakafin wairafih i hiso’ob turahinah tibitih ana fofonin boro wan hinab maiye!
35 Nej, älska era fiender och gör gott och låna ut utan att hoppas få tillbaka. Och er lön ska bli stor, och ni ska bli den Högstes söner, för han är snäll mot de otacksamma och elaka.
35 En! Baise akamabiy sabuw kwaniyabuwih, a gewasin kwanitih. Kwanitin men wan isan kwananot. Saise a baiyan gagamin na’in boro kwanab, naatu God auyomtoro’ot natunatunamih boro kwanamatar. Anayabin sabuw iyab aurih merarayow en, sabuw kakafih God nati sabuw isah i ebigewasin.
36 Var medlidande, så som [också] er Far är medlidande.
36 Tamat ekakabeber na’atube kwanakabeber.
37 Och döm inte, och ni blir aldrig dömda. Och fäll inte, och ni blir aldrig fällda. Frige och ni ska bli frigivna.
37 Taituwa inibatiyih, God boro obo nibatiyi, naatu taituwa ubar initih God boro obo ubar nit, taituwa hai kakafin inanotawiy, God boro a kakafin nanotawiy.
38 Ge, och det ska ges till er. Ett bra mått, packat, skakat, översvämmande ska man ge i er famn. För med det mått ni mäter med ska det mätas tillbaka till er.”
38 Uma natasasar taituw isah, God boro uman natasasar o isa. Tur anababatun o boro inab uma awan nakasuwai. Turobe baibais boro uma yan nasuwa nare inab nayen uma awan nakaratan. Sabuw inabitih ana fofonin God boro na’atube fofon ta’imon nit.”
39 Och han talade också en liknelse till dem: ”Inte kan väl en blind vägleda en blind? Faller inte båda i gropen?
39 Naatu Jesu oroubon ta iti na’atube eo, “Orot matan fim men karam boro fim turan nanawiy hairi hinan, anayabin nanawiy hairi hinanan na’at boro hairi’ika hinan hub hinare.
40 En lärjunge är inte över läraren. Men förfärdigad blir var och en som sin lärare.
40 Kirum kek men yait ta boro ana bai’obaiyenayan nanatabirimih, baise na kirum nan yomanin na’a’asa’ub ana veya, i boro ana bai’obaiyenayan na’atube namatar.
41 Men varför ser du flisan i din broders öga, men bjälken i ditt eget öga beaktar du inte?
41 Aisim tai matan momor i’itin ku’u? Baise o mata ai bahun yi ebatabat men kutatatam.
42 Hur kan du säga till din broder: Broder, låt mig kasta ut flisan i ditt öga, när du själv inte ser bjälken i ditt öga? Hycklare, kasta först ut bjälken ur ditt öga, och då ska du se flisan i din broders öga bra för att kasta ut den.
42 O mata ai bahun yi batabat men itatam, naatu tai isan i’o Aro, nekuna mata momor abosair, a naniyan mi’itube ibai kuo? Wanawanan rerekabih! Matoro’ot o mata ai bahun ina’uy, imaibo boro inanuw gewas tai matan momor ina’itin inabosair.
43 För det finns inget fint träd som gör rutten frukt, och åter inget ruttet träd som gör fin frukt.
43 Ai gewasin nabiw ro’on boro men kakafin nayai, na’atube ai wanawanan kour nabiw ro’on boro men gewasin nayai.
44 För varje träd känns från sin egen frukt. För inte är det från törnen man plockar ihop fikon eller från en törnbuske man bärgar druvor?
44 Ai etei’imak boro ro’ohimaim ina’itah, fafou ro’on boro men agor afe’en inima’ub, na’atube waris boro men digumar afe’en inawasarir hinare.
45 Den goda människan bär ur hjärtats goda skattgömma fram det goda, och den elaka bär ur det elaka fram det elaka. För av hjärtats överflöd talar hans mun.
45 Orot gewasin totobuyoy gewasin dogoronamaim tema’am boro nitaman nit. Orot kakafin totobuyoy kakafih dogoronamaim tema’am boro nitaman nit. Anayabin orot awanamaim abisa kakafin ititit, dogoron wanawanan i kakafin awan karatan inu’in.
46 Men varför kallar ni mig: Herre Herre, och gör inte vad jag säger?
46 Aisim ayu isau kwa’o, ‘Regah, Regah,’ baise abisa au’uwi i men na’atube kwasisinaf?
47 Var och en som kommer till mig och hör mina ord och gör dem, jag ska visa er vem han är lik.
47 Orot yait na ayu au tur nowar ebobosiyasiyar, ana itinin i iti ani’obaiyi kwana’itin.
48 Han är lik en människa som byggde ett hus, som grävde och fördjupade och lade en grund på klippan. Och när det blev översvämning bröt floden fram mot det huset, och den mäktade inte att skaka det, därför att det var väl byggt.
48 Orot ana bar wowabinamih hub kair re kabay afe’en tutut rouw, bar wowab. Harew tit yen bar bufut rab, baise bar men iyuwiyuw, anayabin bar wowab gewas.
49 Men den som hör och inte gör är lik en människa som byggde ett hus på jorden, utan grund, mot vilket floden bröt fram. Och direkt föll det samman, och det husets ras blev stort.”
49 Baise o yait ayu au tur inowar men kubobosiyasiyar, i orot ana bar wabat en wowowab na’atube, bar tutut en wowab batabat, harew tit yen bar rabirab ana veya mar ta’imonamo ufar re, naatu nati bar re’er i mutufor tarogowan.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 6, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.