Lamentações 1
Svenska Folkbibeln (1998) (SWEFOLK1998) vs VC
VC Versão Católica
1 Hur övergiven sitter hon inte,den folkrika staden!Hon har blivit lik en änka.Hon som var så mäktig bland folken,en furstinna bland länderna,hon måste nu göra slavtjänst.
1 Alef. Como está abandonada a cidade tão povoada! Assemelha-se a uma viúva a grande entre as nações. Rainha entre as províncias, ficou sujeita ao tributo.
2 Bittert gråter hon i natten,tårar rinner utför hennes kind.Bland alla hennes älskarefinns ingen som tröstar henne.Alla hennes vänner har svikit henne,de har blivit hennes fiender.
2 Bet. Ela chora pela noite adentro, lágrimas lhe inundam as faces, ninguém mais a consola de quantos a amavam. Seus amigos todos a traíram, e se tornaram seus inimigos.
3 Juda har gått i landsflyktpå grund av förtryckoch svår träldom.Hon bor nu bland hednafolken,hon finner ingen ro.Alla hennes förföljare har överfallit hennemitt i hennes nöd.
3 Guimel. Judá partiu para o exílio em miséria e dura servidão. Habita entre as nações sem achar repouso. Atingiram-no seus perseguidores entre as suas fronteiras.
4 Vägarna till Sion sörjer,ty ingen kommer längre till högtiderna.Alla hennes portar är öde,hennes präster suckar.Hennes jungfrur är bedrövade,och själv sörjer hon bittert.
4 Dalet. Estão de luto os caminhos de Sião, e ninguém mais vem às suas festas. Suas portas todas estão desertas, gemem seus sacerdotes, afligem-se as virgens, e ela mesma vive na amargura.
5 Hennes ovänner har makten,hennes fiender känner sig säkra.Ty Herren har bedrövat henneför hennes många synders skull.Hennes barn har vandrat bortsom fångar framför fienden.
5 He. Apossaram-se dela seus opressores, e tranqüilos vivem seus inimigos, pois o Senhor a aflige por causa do número de seus crimes. Partiram cativos os seus filhos diante do opressor.
6 All prakt har försvunnitfrån dottern Sion.Hennes furstar liknar hjortar,som inte finner bete.De vandrar kraftlösaframför förföljaren.
6 Vau. Desapareceu da filha de Sião toda a sua glória. Seus príncipes se tornaram como cervos que não encontraram pastagens e que fogem, esgotados, diante dos que os perseguem.
7 I sin nöd och hemlöshetkommer Jerusalem ihågallt vad dyrbart hon ägdei forna dagar.Nu, då hennes folk har fallit för ovännens handoch ingen kommer till hennes hjälp,ser hennes ovänner med hån på hennes undergång.
7 Zain. Nestes dias de males e vida errante, recorda-se Jerusalém das delícias dos tempos idos. Agora que seu povo sucumbiu sob os golpes do inimigo e ninguém vem socorrê-la! Olham-na seus inimigos, e zombam de sua devastação.
8 Svårt har Jerusalem syndat,därför ses hon som oren.Alla som ärade henne föraktar henne,ty de ser hennes nakenhet.Själv suckar honoch vänder sig bort.
8 Het. Graves foram os pecados de Jerusalém: ela ficou uma imundície. Quem a honrava, agora a despreza porque lhe viram a nudez. E ela geme e esconde o rosto.
9 Orenhet fläckar fållen på hennes kläder,hon tänkte inte på vad slutet skulle bli.Hon har sjunkit ofattbart djuptoch ingen finns som tröstar henne.O, Herre, se mitt betryck,ty fienden förhäver sig.
9 Tet. Vê-se sua mancha sobre suas vestes. Ela não previra esse fim. É imensa a sua decadência, e ninguém vem consolá-la. Olhai, Senhor, para a minha miséria, porque o inimigo se ensoberbece.
10 Ovännen har räckt ut sin handefter allt dyrbart hon ägde.Hon har sett hur hedningargår in i hennes helgedom,sådana som du har förbjuditatt komma in i din församling.
10 Iod. O adversário lançou a mão sobre todos os seus tesouros. E ela viu os pagãos penetrarem em seu santuário, aqueles dos quais dissestes que não entrariam em vossa assembléia.
11 Allt hennes folk suckaroch söker efter bröd.De ger sina dyrbarheter för matför att hålla sig vid liv.Se, o Herre, och ge akt påhur föraktad jag har blivit.
11 Caf. Geme todo o seu povo à procura de pão. Por víveres troca suas jóias a fim de recuperar as forças. Vede, Senhor, e considerai o aviltamento a que cheguei!
12 Betyder det ingenting för alla er som går vägen förbi?Ge akt på detta och se:Kan någon plåga vara lik den plågasom drabbat mig,den som Herren låtit mig lidapå sin brinnande vredes dag?
12 Lamed. Ó vós todos, que passais pelo caminho: olhai e julgai se existe dor igual à dor que me atormenta, a mim que o Senhor feriu no dia de sua ardente cólera.
13 Från höjden har han sänt en eldin i mina ben och kuvat dem.Han bredde ut ett nät för mina fötter,han stötte mig tillbaka.Han har lämnat mig övergivenoch sjuk hela dagen.
13 Mem. Até aos meus ossos lançou ele do alto um fogo que os devora. Sob meus passos estendeu redes e me fez cair violentamente, enchendo-me de pavor. Eu ando amargurado o dia inteiro!
14 Till ett ok knöts mina synder samman,av hans hand vävdes de ihop,de har lagts över min nacke.Han har brutit ner min kraft.Herren har lämnat mig i händerna på demsom jag inte kan stå emot.
14 Nun. O jugo dos meus crimes está ligado pelas suas mãos. Pesa-me ao pescoço um feixe que faz vacilar minha força. O Senhor me entregou em mãos das quais não posso libertar-me.
15 Alla de hjältar som fanns hos mighar Herren förkastat.Han kallade samman ett uppbåd mot migför att krossa mina unga män.Som en vinpress har Herren trampatjungfrun, dottern Juda.
15 Samec. Rejeitou o Senhor todos os bravos que viviam em meus muros. Enviou contra mim um exército a fim de abater minha jovem elite. O Senhor esmagou no lagar a virgem, filha de Judá.
16 Därför gråter jag,mina ögon flödar av tårar.Ty fjärran ifrån mig är den som kan trösta migoch vederkvicka min själ.Mina barn är övergivna,ty fienden har blivit mig övermäktig.
16 Ain. Eis o motivo por que choro; fundem-se em lágrimas os meus olhos, porque ninguém a meu lado me consola, nem me alenta. Vivem consternados os meus filhos, porque triunfa o inimigo.
17 Sion räcker ut sina händer,men ingen finns som tröstar henne.Mot Jakob har Herren bådat upphans ovänner från alla håll,Jerusalem har blivitsom något orent ibland dem.
17 Pe. Sião estende as suas mãos sem que ninguém a console. Mandou o Senhor contra Jacó inimigos sem conta. Jerusalém se tornou entre eles objeto de aversão.
18 Herren är rättfärdig,men jag var upprorisk mot hans bud.Hör då, alla ni folk,och se min plåga!Mina jungfrur och unga mänhar gått i fångenskap.
18 Sade. O Senhor é justo, porque fui rebelde à sua voz. Escutai todos vós, ó povos, e vede a minha dor. Minhas virgens e meus jovens foram conduzidos para o exílio.
19 Jag kallade på mina älskare,men de svek mig.Mina präster och mina äldsteomkom i staden,medan de letade efter matför att hålla sig vid liv.
19 Cof. Implorei a meus amigos e eles me iludiram. Meus sacerdotes e os anciãos pereceram na cidade enquanto buscavam alimento para revigorar as forças.
20 Se, Herre, hur jag är i nöd!Det jäser i mitt innersta,mitt hjärta vänder sig i mitt bröst,ty jag har varit mycket upprorisk.Ute gör svärdet mig barnlös,inomhus finns endast död.
20 Res. Vede, Senhor, a minha angústia! Tremem minhas entranhas, e meu coração está perturbado por causa de minhas revoltas. De fora mata a espada, de dentro alastra a morte.
21 Man hör hur jag suckar,men ingen finns som tröstar mig.Alla mina fiender har hört om min olyckaoch gläder sig över att du har gjort detta.Den dag du har förkunnat har du låtit komma,men det skall gå dem som mig.
21 Sin. Meus suspiros são ouvidos sem que ninguém me console. Meus inimigos, vendo minha ruína, sentem-se felizes com a vossa intervenção. Fazei vir o dia por vós predito! Que a mesma sorte lhes advenha!
22 Låt all deras ondska komma inför ditt ansikteoch gör med demså som du har gjort med migför alla mina synder.Ty många är mina suckar,och mitt hjärta är sjukt.
22 Tau. Que todos os seus crimes vos estejam presentes! Tratai-os como a mim me tratastes por todos os meus crimes! Porque não cessam meus gemidos, e está doente meu coração.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lamentações 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.