Lamentações 1
Svenska Folkbibeln (1998) (SWEFOLK1998) vs NVT
NVT Nova Versão Transformadora
1 Hur övergiven sitter hon inte,den folkrika staden!Hon har blivit lik en änka.Hon som var så mäktig bland folken,en furstinna bland länderna,hon måste nu göra slavtjänst.
1 A cidade que antes era cheia de gente agora está deserta. Antes era grande entre as nações, agora está sozinha, como uma viúva. Antes era rainha de toda a terra, agora é escrava.
2 Bittert gråter hon i natten,tårar rinner utför hennes kind.Bland alla hennes älskarefinns ingen som tröstar henne.Alla hennes vänner har svikit henne,de har blivit hennes fiender.
2 Ela passa a noite aos prantos; lágrimas correm por seu rosto. De todos os seus amantes, não resta um sequer para consolá-la. Todos os seus amigos a traíram e se tornaram seus inimigos.
3 Juda har gått i landsflyktpå grund av förtryckoch svår träldom.Hon bor nu bland hednafolken,hon finner ingen ro.Alla hennes förföljare har överfallit hennemitt i hennes nöd.
3 Judá foi levada para o exílio e oprimida com cruel escravidão. Vive entre as nações e não tem lugar para descansar. Seus inimigos a perseguiram, e ela não tem a quem recorrer.
4 Vägarna till Sion sörjer,ty ingen kommer längre till högtiderna.Alla hennes portar är öde,hennes präster suckar.Hennes jungfrur är bedrövade,och själv sörjer hon bittert.
4 As estradas para Sião estão de luto, pois as multidões já não vêm celebrar as festas. Os portões da cidade estão em silêncio, os sacerdotes gemem, as moças choram. Como é amargo seu destino!
5 Hennes ovänner har makten,hennes fiender känner sig säkra.Ty Herren har bedrövat henneför hennes många synders skull.Hennes barn har vandrat bortsom fångar framför fienden.
5 Seus adversários se tornaram seus senhores, e seus inimigos prosperam, pois o S por seus muitos pecados. Seus filhos foram capturados e levados para o exílio.
6 All prakt har försvunnitfrån dottern Sion.Hennes furstar liknar hjortar,som inte finner bete.De vandrar kraftlösaframför förföljaren.
6 A bela Sião foi despojada de toda a sua majestade. Seus príncipes são como cervos famintos em busca de pasto. Estão fracos demais para fugir do inimigo que os persegue.
7 I sin nöd och hemlöshetkommer Jerusalem ihågallt vad dyrbart hon ägdei forna dagar.Nu, då hennes folk har fallit för ovännens handoch ingen kommer till hennes hjälp,ser hennes ovänner med hån på hennes undergång.
7 Em meio à sua tristeza e às suas andanças, Jerusalém se lembra de seu antigo esplendor. Agora, porém, caiu nas mãos de seu inimigo, e não há quem a ajude. Seu inimigo a derrubou e zombou de sua queda.
8 Svårt har Jerusalem syndat,därför ses hon som oren.Alla som ärade henne föraktar henne,ty de ser hennes nakenhet.Själv suckar honoch vänder sig bort.
8 Jerusalém pecou terrivelmente, por isso foi jogada fora como trapo imundo. Todos que antes a honravam agora a desprezam, pois a viram nua e humilhada. Só resta a ela gemer e esconder o rosto.
9 Orenhet fläckar fållen på hennes kläder,hon tänkte inte på vad slutet skulle bli.Hon har sjunkit ofattbart djuptoch ingen finns som tröstar henne.O, Herre, se mitt betryck,ty fienden förhäver sig.
9 Com sua impureza, contaminou as vestes e não pensou nas consequências. Agora está caída no chão, e não há quem a levante. “S “O inimigo triunfou.”
10 Ovännen har räckt ut sin handefter allt dyrbart hon ägde.Hon har sett hur hedningargår in i hennes helgedom,sådana som du har förbjuditatt komma in i din församling.
10 O inimigo a saqueou e levou todos os seus valiosos bens. Ela viu estrangeiros profanarem seu templo sagrado, o lugar em que o S
11 Allt hennes folk suckaroch söker efter bröd.De ger sina dyrbarheter för matför att hålla sig vid liv.Se, o Herre, och ge akt påhur föraktad jag har blivit.
11 Seu povo geme, à procura de pão; trocaram seus tesouros por alimento para sobreviver. “Olha, S “e vê como sou desprezada!
12 Betyder det ingenting för alla er som går vägen förbi?Ge akt på detta och se:Kan någon plåga vara lik den plågasom drabbat mig,den som Herren låtit mig lidapå sin brinnande vredes dag?
12 “Isso tudo nada significa para vocês que passam por mim? Olhem ao redor e vejam se há dor igual à minha, que o S quando se acendeu sua ira.
13 Från höjden har han sänt en eldin i mina ben och kuvat dem.Han bredde ut ett nät för mina fötter,han stötte mig tillbaka.Han har lämnat mig övergivenoch sjuk hela dagen.
13 “Do céu enviou fogo que me queima os ossos; pôs uma armadilha em meu caminho e me fez voltar atrás. Deixou-me devastada, atormentada o dia todo por uma doença.
14 Till ett ok knöts mina synder samman,av hans hand vävdes de ihop,de har lagts över min nacke.Han har brutit ner min kraft.Herren har lämnat mig i händerna på demsom jag inte kan stå emot.
14 “Trançou meus pecados como uma corda para me prender ao jugo do exílio. O Senhor me tirou a força e me entregou a meus inimigos; estou indefesa nas mãos deles.
15 Alla de hjältar som fanns hos mighar Herren förkastat.Han kallade samman ett uppbåd mot migför att krossa mina unga män.Som en vinpress har Herren trampatjungfrun, dottern Juda.
15 “O Senhor tratou meus homens valentes com desprezo. Por ordem sua, um grande exército veio para esmagar meus jovens guerreiros. O Senhor pisou a amada cidade de Jerusalém como se pisam uvas no tanque de prensar.
16 Därför gråter jag,mina ögon flödar av tårar.Ty fjärran ifrån mig är den som kan trösta migoch vederkvicka min själ.Mina barn är övergivna,ty fienden har blivit mig övermäktig.
16 “Choro por todas essas coisas, lágrimas correm por meu rosto. Não resta ninguém para me consolar, estão longe os que poderiam me animar. Meus filhos não têm futuro, pois o inimigo nos conquistou.”
17 Sion räcker ut sina händer,men ingen finns som tröstar henne.Mot Jakob har Herren bådat upphans ovänner från alla håll,Jerusalem har blivitsom något orent ibland dem.
17 Sião estende as mãos, mas ninguém a consola. O S a respeito de seu povo, Israel: “Que seus vizinhos sejam seus inimigos! Que Jerusalém seja jogada fora como trapo imundo!”.
18 Herren är rättfärdig,men jag var upprorisk mot hans bud.Hör då, alla ni folk,och se min plåga!Mina jungfrur och unga mänhar gått i fångenskap.
18 “O S enhor é justo”, diz Jerusalém, “pois me rebelei contra ele. Ouçam todos os povos e vejam minha angústia, pois meus filhos e filhas foram levados para o exílio.
19 Jag kallade på mina älskare,men de svek mig.Mina präster och mina äldsteomkom i staden,medan de letade efter matför att hålla sig vid liv.
19 “Pedi ajuda a meus aliados, mas eles me traíram. Meus sacerdotes e meus líderes morreram de fome na cidade, enquanto procuravam alimento para sobreviver.
20 Se, Herre, hur jag är i nöd!Det jäser i mitt innersta,mitt hjärta vänder sig i mitt bröst,ty jag har varit mycket upprorisk.Ute gör svärdet mig barnlös,inomhus finns endast död.
20 “S enhor , vê minha angústia! Meu coração está aflito, e minha alma, desesperada, pois me rebelei terrivelmente contra ti. Nas ruas, a espada mata, e, em casa, só há morte.
21 Man hör hur jag suckar,men ingen finns som tröstar mig.Alla mina fiender har hört om min olyckaoch gläder sig över att du har gjort detta.Den dag du har förkunnat har du låtit komma,men det skall gå dem som mig.
21 “Outros ouviram meus gemidos, mas ninguém veio me consolar. Quando meus inimigos souberam de minha desgraça, se alegraram de ver o que tu havias feito. Ah, traze o dia que prometeste, em que eles sofrerão como eu sofri!
22 Låt all deras ondska komma inför ditt ansikteoch gör med demså som du har gjort med migför alla mina synder.Ty många är mina suckar,och mitt hjärta är sjukt.
22 “Vê todas as maldades deles, S enhor , e castiga-os como me castigaste, por todos os meus pecados. Meus gemidos são muitos, e meu coração está enfermo.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lamentações 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.