Jeremias 44

Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Ordet som kom till Jeremia om alla judar som bor i Egyptens land – de som bor i Migdol [i norra Egypten] och i Tachpanches [nordöstra Egypten] och i Nof [Memfis, 2 mil söder om moderna staden Kairo] och i Patros land [övre Egypten; dalgången längs med Nilen söder om Kairo] – och han sa:
1 Palavra que veio a Jeremias a respeito de todos os judeus moradores da terra do Egito, em Migdol, em Tafnes, em Mênfis e na terra de Patros:
2 ”Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), Israels Gud (Elohim): Ni har sett allt ont som jag har fört över Jerusalem och över Juda städer och se, denna dag är de ödelagda och ingen bor i dem
2 — Assim diz o Senhor dos Exércitos, Deus de Israel: “Vocês viram todo o mal que fiz cair sobre Jerusalém e sobre todas as cidades de Judá. Eis que hoje elas estão em ruínas, e ninguém mora nelas,
3 på grund av deras ondska som de har begått för att provocera mig i det de gick för att offra och tjäna andra gudar som de inte känner, varken de eller ni eller era fäder.
3 por causa da maldade que fizeram, para me provocarem à ira, indo queimar incenso e servir outros deuses que nem eles, nem vocês, nem os pais de vocês haviam conhecido.
4 Och jag sände till er alla mina tjänare profeterna, sände dem tidigt och ofta och sa: Gör inte dessa avskyvärda ting som jag hatar.
4 Sempre de novo eu lhes enviei os meus servos, os profetas, para lhes dizer: ‘Não façam esta coisa abominável que eu detesto.’
5 Men de lyssnade inte och böjde (lutade, vände) inte sitt öra till att vända om från sin ondska, till att avhålla sig från att offra till andra gudar.
5 Mas eles não quiseram ouvir, nem atenderam para se converterem da sua maldade, para não queimarem incenso a outros deuses.
6 Därför är mitt raseri och min vrede uthälld och upptänd i Juda städer och på gatorna i Jerusalem, och de är förlorade och ödelagda som denna dag.
6 Por isso, derramou-se a minha indignação e a minha ira, que se acenderam nas cidades de Judá e nas ruas de Jerusalém, fazendo com que ficassem arrasadas e em ruínas, como hoje se vê.”
7 Och nu säger Herren (Jahveh), Härskarornas Gud (Elohim Sebaot), Israels Gud (Elohim): Varför har ni begått denna stora ondska mot er själva (era egna själar)? Ni utrotar (hugger av från er) man och kvinna, barn och dibarn från Juda mitt, utan att lämna någon kvar.
7 — E agora, assim diz o Senhor , Deus dos Exércitos, o Deus de Israel: “Por que estão fazendo este mal tão grande contra vocês mesmos, eliminando do meio de Judá homens e mulheres, crianças e aqueles que ainda mamam, de modo que não lhes fique nenhum remanescente?
8 Ni provocerar mig med era händers arbete när ni offrar till andra gudar i Egyptens land, dit ni har gått för att vistas, så att ni blir utrotade (avhuggna) och blir en förbannelse och en förebråelse bland jordens folkslag.
8 Por que vocês me irritam com as obras de suas mãos, queimando incenso a outros deuses na terra do Egito, aonde vieram para morar? Por que vocês querem ser eliminados e se tornar objeto de maldição e de deboche entre todas as nações da terra?
9 Har ni glömt era fäders onda gärningar och Juda kungars onda gärningar och deras fruars onda gärningar och era egna onda gärningar och era fruars onda gärningar som de har begått i Juda land och på Jerusalems gator?
9 Será que vocês já esqueceram as maldades dos seus pais, as maldades dos reis de Judá, as maldades das suas mulheres, as maldades que vocês mesmos fizeram e as maldades que as mulheres de vocês fizeram, maldades cometidas na terra de Judá e nas ruas de Jerusalém?
10 De [ditt folk] har inte krossat sig [i ödmjukhet böjt sig inför Gud] till denna dag. De har inte fruktat och har inte vandrat i min undervisning (hebr. Torah) eller i mina förordningar (ordagrant: saker inristat) som jag ställt fram för er och för era fäder.
10 Não se humilharam até o dia de hoje, não temeram, não andaram na minha lei nem nos meus estatutos, que pus diante de vocês e dos seus pais.”
11 Därför säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), Israels Gud (Elohim) så: Jag har satt mitt ansikte mot er för ont, och till att utrota (hugga av) hela Juda.
11 — Portanto, assim diz o Senhor dos Exércitos, o Deus de Israel: “Eis que voltarei o meu rosto contra vocês para trazer desgraça e para eliminar todo o povo de Judá.
12 Och jag ska ta Juda kvarleva som har vänt sina ansikten till att gå till Egypten och vistas där, och de ska bli uppslukade. I Egyptens land ska de falla, de ska slukas av svärdet och av hungersnöden, de ska dö från den minste till den störste, genom svärd och genom hungersnöd och de ska bli till avsky och till häpnad och en förbannelse och en förebråelse.
12 Farei com que o remanescente de Judá, que se obstinou em entrar na terra do Egito para morar, seja totalmente destruído. Cairá à espada e à fome; desde o menor até o maior perecerão; morrerão à espada e à fome. Serão objeto de maldição, de horror, de zombaria e de deboche.
13 För jag ska straffa dem som bor i Egyptens land som jag har straffat Jerusalem med svärdet, med hungersnöden och med pesten,
13 Porque castigarei os que moram na terra do Egito como castiguei Jerusalém: com a espada, a fome e a peste,
14 så att ingen av Juda kvarleva som har gått till Egyptens land för att vistas där ska kunna fly eller bli kvar så att de kan återvända till Juda land, till vilket de har en längtan att återvända för att bo där, för ingen ska återvända förutom flyktingarna [fångarna i Babel].”
14 de maneira que, dos restantes de Judá que vieram à terra do Egito para morar, não haverá quem escape e sobreviva para voltar à terra de Judá, à qual desejam voltar para morar; mas não voltarão a não ser alguns fugitivos.”
15 Och alla män som visste att deras fruar offrat till andra gudar och alla kvinnor som stått bredvid, en stor församling, hela folket som bodde i Egyptens land, i Patros [södra Egypten], svarade Jeremia och sa:
15 Então todos os homens que sabiam que as suas mulheres queimavam incenso a outros deuses e todas as mulheres que estavam ali em pé, uma grande multidão, e todo o povo que morava na terra do Egito, em Patros, disseram a Jeremias:
16 ”Ordet som du har talat till oss i Herrens (Jahvehs) namn, ska vi inte lyssna till.
16 — Não obedeceremos à palavra que você nos anunciou em nome do Senhor .
17 Men vi ska verkligen verkställa varje ord som har gått ut från vår mun, till att offra till himmelens drottning, och hälla ut dryckesoffer till henne, som vi har gjort, vi och våra fäder, våra kungar och furstar i Juda städer och på Jerusalems gator, för då hade vi rikligt med bröd och var välbeställda och såg inget ont.
17 Pelo contrário, certamente faremos tudo o que dissemos que faríamos. Queimaremos incenso à Rainha dos Céus e lhe ofereceremos libações, como nós, nossos pais, nossos reis e nossas autoridades costumávamos fazer nas cidades de Judá e nas ruas de Jerusalém. Naquele tempo, tínhamos fartura de pão, prosperávamos e nenhum mal nos acontecia.
18 Men sedan vi slutat att offra till himmelens drottning och hälla ut dryckesoffer till henne har vi saknat allt och har blivit slukade av svärdet och av hungersnöden.
18 Mas, desde que paramos de queimar incenso à Rainha dos Céus e de lhe oferecer libações, tivemos falta de tudo e fomos consumidos pela espada e pela fome.
19 Och är det vi som har offrat till himmelens drottning och hällt ut dryckesoffer till henne? Har vi gjort kakor åt henne med hennes bild (gjort en avbild – hebr. atsav) och hällt ut dryckesoffer till henne utan våra män?”
19 E as mulheres acrescentaram: — Quando nós queimávamos incenso à Rainha dos Céus e lhe oferecíamos libações, será que era sem o consentimento de nossos maridos que fizemos bolos para representá-la e lhe oferecemos libações?
20 Och Jeremia talade till hela folket, till männen och till kvinnorna, till hela folket som hade gett honom detta svar och sa:
20 Então Jeremias se dirigiu a todo o povo, aos homens e às mulheres, a todo o povo que lhe tinha dado esta resposta, dizendo:
21 ”Offren som ni offrat i Juda städer och på Jerusalems gator, ni och era fäder, era kungar och era furstar och folket i landet, har inte Herren (Jahveh) kommit ihåg dem, och har de inte stigit upp över hans hjärta?
21 — Quanto ao incenso que vocês queimaram nas cidades de Judá e nas ruas de Jerusalém, vocês e os seus pais, os seus reis, as suas autoridades e o povo da terra, será que o Senhor não se lembrou disso nem lhe veio isso à mente?
22 Och Herren (Jahveh) kan inte längre lyfta sitt ansikte för alla era onda gärningar, på grund av styggelserna som ni har begått. Därför har ert land blivit en ödemark och till häpnad och en förbannelse, utan invånare som det är idag.
22 O Senhor já não podia por mais tempo suportar a maldade daquilo que vocês fizeram, as abominações que cometeram. Por isso, a terra de vocês se tornou uma ruína, objeto de horror e de maldição, um lugar desabitado, como hoje se vê.
23 Eftersom ni har offrat och har syndat mot Herren (Jahveh) och inte har lyssnat till Herrens (Jahvehs) röst, inte vandrat i hans undervisning, inte i hans förordningar (ordagrant: saker inristat) och inte i hans stadgar (vittnesbörd), därför har detta onda drabbat er som det är idag.”
23 Porque vocês queimaram incenso a outros deuses e pecaram contra o Senhor . Não obedeceram à voz do Senhor e não andaram na sua lei, nos seus estatutos e nos seus testemunhos. Foi por isso que lhes sobreveio este mal, como hoje se vê.
24 Och Jeremia sa till hela folket och till alla kvinnor: ”Hör Herrens (Jahvehs) ord, hela Juda som är i Egyptens land:
24 Jeremias disse mais a todo o povo e a todas as mulheres: — Escutem a palavra do
25 Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), Israels Gud (Elohim): Både ni och era fruar har talat med era munnar, och med era händer har ni fullbordat det och sagt: Vi ska verkligen verkställa våra löften som vi har lovat till att offra till himmelens drottning och hälla ut dryckesoffer till henne. Ni ska verkligen infria era löften och verkligen verkställa era löften.
25 Assim diz o Senhor dos Exércitos, o Deus de Israel: “Vocês e as suas mulheres não somente declararam com a boca, mas também cumpriram com as suas mãos os votos que fizeram, a saber: ‘Certamente cumpriremos os nossos votos, que fizemos, de queimar incenso à Rainha dos Céus e de lhe oferecer libações.’ Pois bem, confirmem os votos que fizeram! Sim, cumpram o que prometeram!
26 Därför hör Herrens (Jahvehs) ord, hela Juda som bor i Egyptens land: Se, jag har avlagt en ed vid mitt stora namn, säger Herren (Jahveh), för att mitt namn inte mer ska nämnas i munnen på någon man från Juda och säga: ’Herren Herren (Adonai Jahveh) lever’, i hela Egypten.
26 Mas escutem a palavra do Senhor , todos vocês do povo de Judá que vivem na terra do Egito: Eis que eu juro pelo meu grande nome, diz o Senhor , que o meu nome nunca mais será pronunciado por ninguém de Judá em toda a terra do Egito, dizendo: ‘Tão certo como vive o Senhor Deus.’
27 Se, jag vakar över dem för ont och inte för gott. Och alla Juda män som är i Egyptens land ska slukas av svärdet och av hungersnöden till dess det är slut på dem.
27 Eis que vigiarei sobre eles para mal e não para bem. Todos os de Judá que estão na terra do Egito serão consumidos pela espada e pela fome, até que não fique ninguém.
28 Och de som undkommer svärdet ska återvända från Egyptens land till Juda land, ett litet antal, och de ska veta, hela Juda kvarleva som har kommit till Egyptens land för att vistas där, vems ord som förblir (består, är starkt, upprätt, har framgång, gör gott, hjälper – hebr. qom), mina eller deras.
28 Os que escaparem da espada voltarão da terra do Egito à terra de Judá, poucos em número; e todo o remanescente de Judá que veio à terra do Egito para morar ficará sabendo qual foi a palavra que se cumpriu, a minha ou a deles.
29 Och detta ska vara tecknet för er, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), att jag ska straffa er på denna plats, för att ni ska veta (vara intimt förtrogna med) att mina ord verkligen står er emot för ont.
29 Este é o sinal que dou para vocês de que eu os castigarei neste lugar, diz o Senhor , para que saibam que as minhas palavras certamente se cumprirão contra vocês para mal.
30 Så säger Herren (Jahveh): Se, jag ska ge farao Chafra [även känd som Apries, styrde 587-570 f.Kr], Egyptens kung, i hans fienders hand, och i handen på dem som söker hans själ (liv) så som jag gav Sidkia (hebr. Tsidqijaho), Juda kung, i Nebukadnessars, Babels kungs, hand, hans fiende som sökte hans själ (liv).”
30 Eis o sinal, diz o Senhor : Eu entregarei o Faraó Hofra, rei do Egito, nas mãos de seus inimigos, nas mãos dos que querem matá-lo, assim como entreguei Zedequias, rei de Judá, nas mãos de Nabucodonosor, rei da Babilônia, que era seu inimigo e procurava tirar-lhe a vida.”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jeremias 44, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.