Jeremias 44
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs BKJ
1 Ordet som kom till Jeremia om alla judar som bor i Egyptens land – de som bor i Migdol [i norra Egypten] och i Tachpanches [nordöstra Egypten] och i Nof [Memfis, 2 mil söder om moderna staden Kairo] och i Patros land [övre Egypten; dalgången längs med Nilen söder om Kairo] – och han sa:
1 A palavra que veio a Jeremias, a respeito de todos os judeus que habitam na terra do Egito, que habitam em Migdol, e em Tafnes, e em Nofe, e na região de Patros, dizendo:
2 ”Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), Israels Gud (Elohim): Ni har sett allt ont som jag har fört över Jerusalem och över Juda städer och se, denna dag är de ödelagda och ingen bor i dem
2 Assim diz o SENHOR dos Exércitos, o Deus de Israel: Vós tendes visto todo o mal que eu tenho trazido sobre Jerusalém, e sobre todas as cidades de Judá, e, eis que neste dia elas são uma desolação, e nenhum homem habita nelas.
3 på grund av deras ondska som de har begått för att provocera mig i det de gick för att offra och tjäna andra gudar som de inte känner, varken de eller ni eller era fäder.
3 Por causa da perversidade que cometeram, para me provocar à ira, indo queimar incenso, para servirem outros deuses, a quem eles não conheceram, nem eles, vós, nem vossos pais.
4 Och jag sände till er alla mina tjänare profeterna, sände dem tidigt och ofta och sa: Gör inte dessa avskyvärda ting som jag hatar.
4 Contudo, eu enviei a vós todos os meus servos, os profetas, madrugando e enviando-os, dizendo: Ó, não façais estas coisas abomináveis que eu odeio.
5 Men de lyssnade inte och böjde (lutade, vände) inte sitt öra till att vända om från sin ondska, till att avhålla sig från att offra till andra gudar.
5 Porém, eles não escutaram, nem inclinaram os seus ouvidos para se desviarem de sua perversidade, para não queimarem incenso a outros deuses.
6 Därför är mitt raseri och min vrede uthälld och upptänd i Juda städer och på gatorna i Jerusalem, och de är förlorade och ödelagda som denna dag.
6 Por isso, derramou-se a minha fúria e a minha ira, e acendeu-se nas cidades de Judá e nas ruas de Jerusalém, e elas foram devastadas e desoladas, como neste dia.
7 Och nu säger Herren (Jahveh), Härskarornas Gud (Elohim Sebaot), Israels Gud (Elohim): Varför har ni begått denna stora ondska mot er själva (era egna själar)? Ni utrotar (hugger av från er) man och kvinna, barn och dibarn från Juda mitt, utan att lämna någon kvar.
7 Agora, portanto, assim diz o SENHOR, o Deus dos Exércitos, o Deus de Israel: Por que cometestes este grande mal contra vossas almas, eliminando de vós, para fora de Judá, homem e mulher, criança e o que mama, para não deixardes ali remanescente algum;
8 Ni provocerar mig med era händers arbete när ni offrar till andra gudar i Egyptens land, dit ni har gått för att vistas, så att ni blir utrotade (avhuggna) och blir en förbannelse och en förebråelse bland jordens folkslag.
8 vós me provocais à ira com as obras das vossas mãos, queimando incenso para outros deuses na terra do Egito, aonde fostes habitar, para que fossem eliminados, e para que pudésseis ser uma maldição e uma vergonha entre todas as nações da terra?
9 Har ni glömt era fäders onda gärningar och Juda kungars onda gärningar och deras fruars onda gärningar och era egna onda gärningar och era fruars onda gärningar som de har begått i Juda land och på Jerusalems gator?
9 Tendes vós esquecido a maldade de vossos pais, e a maldade dos reis de Judá, e a maldade das suas esposas, e as vossas próprias maldades, e as maldades de vossas esposas, que cometeram na terra de Judá, e nas ruas de Jerusalém?
10 De [ditt folk] har inte krossat sig [i ödmjukhet böjt sig inför Gud] till denna dag. De har inte fruktat och har inte vandrat i min undervisning (hebr. Torah) eller i mina förordningar (ordagrant: saker inristat) som jag ställt fram för er och för era fäder.
10 Eles não se humilharam até este dia, nem temeram, nem andaram em minha lei, nem em meus estatutos, que eu coloquei perante vós, e perante vossos pais.
11 Därför säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), Israels Gud (Elohim) så: Jag har satt mitt ansikte mot er för ont, och till att utrota (hugga av) hela Juda.
11 Portanto assim diz o SENHOR dos Exércitos, o Deus de Israel: Eis que eu colocarei a minha face contra vós para o mal, e para cortar todo o Judá.
12 Och jag ska ta Juda kvarleva som har vänt sina ansikten till att gå till Egypten och vistas där, och de ska bli uppslukade. I Egyptens land ska de falla, de ska slukas av svärdet och av hungersnöden, de ska dö från den minste till den störste, genom svärd och genom hungersnöd och de ska bli till avsky och till häpnad och en förbannelse och en förebråelse.
12 E, eu tomarei o remanescente de Judá, que têm incitado suas faces para adentrar a terra do Egito para ali peregrinar, e serão todos consumidos, e cairão na terra do Egito. Eles serão consumidos pela espada e pela fome. Eles morrerão, desde o menor até o maior, pela espada e pela fome. E eles serão uma abominação, e um assombro, e uma maldição, e uma vergonha.
13 För jag ska straffa dem som bor i Egyptens land som jag har straffat Jerusalem med svärdet, med hungersnöden och med pesten,
13 Porque eu punirei aqueles que habitam na terra do Egito, como eu puni Jerusalém, pela espada, pela fome, e pela peste.
14 så att ingen av Juda kvarleva som har gått till Egyptens land för att vistas där ska kunna fly eller bli kvar så att de kan återvända till Juda land, till vilket de har en längtan att återvända för att bo där, för ingen ska återvända förutom flyktingarna [fångarna i Babel].”
14 De modo que ninguém do remanescente de Judá, que foram à terra do Egito para ali peregrinar, escapará ou permanecerá, para retornar à terra de Judá, à qual eles têm o desejo de voltar a habitar ali; porque ninguém retornará, senão alguns fugitivos.
15 Och alla män som visste att deras fruar offrat till andra gudar och alla kvinnor som stått bredvid, en stor församling, hela folket som bodde i Egyptens land, i Patros [södra Egypten], svarade Jeremia och sa:
15 Então todos os homens que sabiam que suas esposas tinham queimado incenso para outros deuses, e todas as mulheres que estavam presentes, uma grande multidão, e todo o povo que habitava na terra do Egito, em Patros, respondeu a Jeremias, dizendo:
16 ”Ordet som du har talat till oss i Herrens (Jahvehs) namn, ska vi inte lyssna till.
16 Com relação à palavra que tu tens falado para nós em nome do SENHOR, nós não daremos ouvidos.
17 Men vi ska verkligen verkställa varje ord som har gått ut från vår mun, till att offra till himmelens drottning, och hälla ut dryckesoffer till henne, som vi har gjort, vi och våra fäder, våra kungar och furstar i Juda städer och på Jerusalems gator, för då hade vi rikligt med bröd och var välbeställda och såg inget ont.
17 Mas nós certamente faremos qualquer coisa que sai de nossa própria boca, queimaremos incenso para a rainha do céu, e lhe derramaremos ofertas de bebidas, como nós temos feito, nós, e nossos pais, nossos reis, e nossos príncipes, nas cidades de Judá, e nas ruas de Jerusalém, pois então tínhamos abundância de mantimentos, e estávamos bem, e não víamos o mal.
18 Men sedan vi slutat att offra till himmelens drottning och hälla ut dryckesoffer till henne har vi saknat allt och har blivit slukade av svärdet och av hungersnöden.
18 Porém desde que nós cessamos de queimar incenso à rainha do céu, e de lhe derramar ofertas de bebidas, nós temos tido falta de todas as coisas, e temos sido consumidos pela espada, e pela fome.
19 Och är det vi som har offrat till himmelens drottning och hällt ut dryckesoffer till henne? Har vi gjort kakor åt henne med hennes bild (gjort en avbild – hebr. atsav) och hällt ut dryckesoffer till henne utan våra män?”
19 E quando nós queimávamos incenso à rainha do céu, e lhe derramávamos ofertas de bebida, lhe fazíamos bolos, para a adorar, e derramávamos ofertas de bebida sem nossos homens?
20 Och Jeremia talade till hela folket, till männen och till kvinnorna, till hela folket som hade gett honom detta svar och sa:
20 Então, Jeremias disse para todo o povo, para os homens, e para as mulheres, e para todo o povo que lhe tinha dado aquela resposta, dizendo:
21 ”Offren som ni offrat i Juda städer och på Jerusalems gator, ni och era fäder, era kungar och era furstar och folket i landet, har inte Herren (Jahveh) kommit ihåg dem, och har de inte stigit upp över hans hjärta?
21 O incenso que vós queimastes nas cidades de Judá, e nas ruas de Jerusalém, vós e vossos pais, vossos reis e vossos príncipes, e o povo da terra, não se lembra deles o SENHOR e não adentrou isto à sua mente?
22 Och Herren (Jahveh) kan inte längre lyfta sitt ansikte för alla era onda gärningar, på grund av styggelserna som ni har begått. Därför har ert land blivit en ödemark och till häpnad och en förbannelse, utan invånare som det är idag.
22 Por isso, o SENHOR não podia mais suportar, por causa do mal de vossos feitos, e por causa das abominações que vós tendes cometido. Portanto, vossa terra é uma desolação, e um assombro, e uma maldição, sem um habitante, como neste dia.
23 Eftersom ni har offrat och har syndat mot Herren (Jahveh) och inte har lyssnat till Herrens (Jahvehs) röst, inte vandrat i hans undervisning, inte i hans förordningar (ordagrant: saker inristat) och inte i hans stadgar (vittnesbörd), därför har detta onda drabbat er som det är idag.”
23 Porque vós tendes queimado incenso, e porque vós tendes pecado contra o SENHOR, e não tendes obedecido a voz do SENHOR, nem andado na sua lei, nem em seus estatutos, nem em seus testemunhos. Portanto, este mal vos sobreveio, como neste dia.
24 Och Jeremia sa till hela folket och till alla kvinnor: ”Hör Herrens (Jahvehs) ord, hela Juda som är i Egyptens land:
24 Além disso, Jeremias disse para todo o povo, e para todas as mulheres: Ouvi a palavra do SENHOR, todo o Judá que estais na terra do Egito.
25 Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), Israels Gud (Elohim): Både ni och era fruar har talat med era munnar, och med era händer har ni fullbordat det och sagt: Vi ska verkligen verkställa våra löften som vi har lovat till att offra till himmelens drottning och hälla ut dryckesoffer till henne. Ni ska verkligen infria era löften och verkligen verkställa era löften.
25 Assim diz o SENHOR dos Exércitos, o Deus de Israel, dizendo: Vós e vossas esposas não somente falastes com vossas bocas, mas realizaram com vossas mãos, dizendo: Certamente, nós iremos cumprir com os nossos votos que fizemos de queimar incenso à rainha do céu, para lhe derramar ofertas de bebidas. Vós certamente ireis realizar vossos votos, e certamente cumprireis vossos votos.
26 Därför hör Herrens (Jahvehs) ord, hela Juda som bor i Egyptens land: Se, jag har avlagt en ed vid mitt stora namn, säger Herren (Jahveh), för att mitt namn inte mer ska nämnas i munnen på någon man från Juda och säga: ’Herren Herren (Adonai Jahveh) lever’, i hela Egypten.
26 Portanto, ouvi vós a palavra do SENHOR, todo o Judá que habita na terra do Egito: Eis que eu jurei pelo meu grande nome, diz o SENHOR, que meu nome não será mais mencionado na boca de qualquer homem de Judá, em toda a terra do Egito, dizendo: O Senhor Deus vive.
27 Se, jag vakar över dem för ont och inte för gott. Och alla Juda män som är i Egyptens land ska slukas av svärdet och av hungersnöden till dess det är slut på dem.
27 Eis que eu irei vigiá-los para mal e não para bem, e todos os homens de Judá que estão na terra do Egito serão consumidos pela espada e pela fome, até que lhes sobrevenha um fim.
28 Och de som undkommer svärdet ska återvända från Egyptens land till Juda land, ett litet antal, och de ska veta, hela Juda kvarleva som har kommit till Egyptens land för att vistas där, vems ord som förblir (består, är starkt, upprätt, har framgång, gör gott, hjälper – hebr. qom), mina eller deras.
28 Contudo, um pequeno número que escapar da espada retornará da terra do Egito para à terra de Judá; e todo o remanescente de Judá, que entraram na terra do Egito para ali peregrinar, saberá quais palavras ficarão de pé, as minhas ou as deles.
29 Och detta ska vara tecknet för er, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), att jag ska straffa er på denna plats, för att ni ska veta (vara intimt förtrogna med) att mina ord verkligen står er emot för ont.
29 E isto será um sinal para vós, diz o SENHOR, que eu vos punirei neste lugar, para que vós possais saber que minhas palavras, certamente ficarão de pé contra vós para o mal.
30 Så säger Herren (Jahveh): Se, jag ska ge farao Chafra [även känd som Apries, styrde 587-570 f.Kr], Egyptens kung, i hans fienders hand, och i handen på dem som söker hans själ (liv) så som jag gav Sidkia (hebr. Tsidqijaho), Juda kung, i Nebukadnessars, Babels kungs, hand, hans fiende som sökte hans själ (liv).”
30 Assim diz o SENHOR: Eis que eu darei Faraó Hofra, rei do Egito, na mão do seu inimigo, e na mão daqueles que lhe buscam a vida, como eu dei Zedequias, rei de Judá, na mão de Nabucodonosor, rei de Babilônia, seu inimigo, e que buscava a sua vida.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jeremias 44, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.