Jó 2
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs NTLH
1 En dag hände det att Guds söner [änglar, himmelska väsen] kom och trädde fram inför Herren (Jahveh) [ännu en gång, se \+xt Job 1:6\+xt*]. Åklagaren [hebr. ha-Satan; translittererat till Satan] var också med bland dem för att träda fram inför Herren (Jahveh).
1 Chegou de novo o dia em que os servidores celestiais vieram apresentar-se diante de Deus, o Senhor , e Satanás também veio no meio deles.
2 Herren frågade Åklagaren: ”Varifrån kommer du?”
2 O Senhor perguntou: — De onde você vem vindo? Satanás respondeu: — Estive dando uma volta pela terra, passeando por aqui e por ali.
3 Då sa Herren (Jahveh) till Åklagaren (Satan): ”Har du lagt märke till (studerat, ordagrant: ’satt ditt hjärta till’) min tjänare Job? På jorden finns ingen som är så god (ren) och hederlig (har integritet och vill göra det rätta) [samma fras som i \+xt Job 1:1, 8\+xt*], ingen som så fruktar (vördar) Gud och undviker det onda. Fortfarande står han fast och har integritet (är god), trots att du drev mig (pressade, fick mig) att förgöra (sluka) honom utan orsak.” [Samma ord ”utan orsak” använde Satan när han insinuerade att Job inte prisade Gud av ren kärlek och gudsfruktan, utan bara för alla välsignelser han fått, se \+xt Job 1:9\+xt*.]
3 Aí o Senhor disse: — Você viu o meu
4 Åklagaren (Satan) svarade Herren: ”Skinn för skinn. Allt man äger ger man ju för att rädda sitt liv [sitt eget skinn].
4 Satanás respondeu: — É só tocar na pele dele para ver o que acontece. As pessoas não se importam de perder tudo desde que conservem a própria vida.
5 Men ändå (likväl; betecknar en skarp kontrast – hebr. olam) – räck ut din hand och rör vid hans ben och kött [uttryck för hela personen, även hans psykiska hälsa, se \+xt Ords 14:30\+xt*]. Då kommer du se att han ’välsignar’ [avfärdar/förbannar, se \+xt Job 1:5, 11\+xt*] dig rakt i ansiktet.” [Identiskt med \+xt Job 1:11\+xt* förutom ”ben och kött”.]
5 Agora, se estenderes a mão e ferires o corpo dele, verás como ele, sem nenhum respeito, te amaldiçoará.
6 Herren sa till Åklagaren (Satan): ”Se [här är han], han är i din hand, men du måste bevara (beskydda) hans liv.”
6 O Senhor disse a Satanás: — Pois bem. Faça o que quiser com Jó, mas não o mate.
7 Satan lämnade (gick bort från) Herrens ansikte (närvaro) och slog Job med ett elakartat sår (inflammation), från topp till tå (från fotsulan till hjässan – hela kroppen).
7 Aí Satanás saiu da presença do Senhor e fez com que o corpo de Jó ficasse coberto de feridas horríveis, desde as solas dos pés até o alto da cabeça.
8 Job tog en lerskärva [från ett trasigt kärl] för att skrapa sig med där han satt i askan [uttryck för sorg]. [Enligt den latinska översättningen satt han på soptippen utanför staden. Det är möjligt att såren kliade och han skrapade sig med lerskärvan, men i samband med aska så kan det också vara ett uttryck för hans sorg.]
8 Jó sentou-se num monte de cinza e pegou um caco para se coçar.
9 Hans hustru sa till honom: ”Håller du fortfarande fast vid din integritet [ska du fortsätta att vara god och rättfärdig, samma ord som i \+xt Job 2:3\+xt*]? ’Välsigna’ Gud (Elohim) [avfärda/förbanna honom, se \+xt Job 1:5\+xt*] och dö (fall ned död)!”
9 E a mulher dele disse: — Você ainda continua sendo bom? Amaldiçoe a Deus e morra!
10 Job svarade henne:
10 Jó respondeu: — Você está dizendo uma bobagem! Se recebemos de Deus as coisas boas, por que não vamos aceitar também as desgraças? Assim, apesar de tudo, Jó não pecou, nem disse uma só palavra contra Deus.
11 När tre av Jobs bekanta (grannar – hebr. rea) fick höra om alla olyckor som hade drabbat honom, kom de överens om att gå och visa medkänsla och trösta honom. De tre var:
11 Jó tinha três amigos: Elifaz, da região de Temã; Bildade, da região de Sua; e Zofar, da região de Naamá. Eles ficaram sabendo das desgraças que haviam acontecido a Jó e combinaram fazer-lhe uma visita para falar de como estavam tristes pelo que lhe havia acontecido e para consolá-lo.
12 Men när de på avstånd fick se honom och inte kunde känna igen honom, brast de i gråt och rev sönder sina mantlar och kastade stoft mot himlen över sina huvuden [dåtida sed för att visa sorg].
12 De longe eles não reconheceram Jó, mas depois, quando viram que era ele, começaram a chorar e a gritar. Em sinal de tristeza, rasgaram as suas roupas e jogaram pó para o ar e sobre a cabeça.
13 Sedan satt de med honom på marken i sju dagar och sju nätter utan att någon av dem talade ett ord till honom, eftersom de såg att hans plåga var mycket stor.
13 Em seguida sentaram-se no chão ao lado dele e ficaram ali sete dias e sete noites; e não disseram nada, pois viam que Jó estava sofrendo muito.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 2, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.