João 7
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs AAI
1 Sedan vandrade Jesus [från plats till plats] i Galileen, för han ville inte uppehålla sig i Judeen eftersom judarna försökte (ständigt letade efter honom för att) döda honom.
1 Nati ufunamaim Jesu Galilee wanawanan run titit remor in, men kok au Judea tan anayabin Jew hai ukwarih hima hikakaif hitarab tamorob isan.
2 Nu var den judiska lövhyddohögtiden [sukkot] nära.
2 Baise Jew sabuw Yagama Sis ana hiyuw aa ana veya i nabiyubin,
3 Jesu bröder [halvbröder] sa till honom: ”Lämna den här platsen och gå till Judeen, så att dina lärjungar [där] också kan se (noggrant studera) de gärningar du konstant gör.
3 Imih Jesu taitin hi’o, “O boro efan iti inihamiy naatu inan Judea inatit, saise a bai’ufununayah bowabow gewasih abistan kusisinaf hina’itin.
4 För ingen som vill bli känd agerar i hemlighet. Om du nu gör dessa gärningar, visa dig öppet (manifestera dig) för världen.”
4 Anayabin orot yait sabuw etei su’ubin isan boro men wa’iwa’iramaim nabowamih. Baise bebeyanamaim nabow hina’itin. Imih a bowabow bebeyanamaim inabow tafaram tutufin etei ini’obaiyih hina’itin.”
5 Inte ens hans bröder trodde på honom. [På samma sätt som folket i hans hemstad inte såg honom mer än som Josefs son, se \+xt Mark 6:3\+xt*.]
5 I taiyuwin taitin men hitumitum, imih iti tur hi’o.
6 Då sa Jesus till dem: ”Min tid (mitt rätta tillfälle) har ännu inte kommit, men för er är det alltid rätt tid [att gå upp till Jerusalem].
6 Naatu Jesu iuwih eo, “Ayu au veya i men na tit, baise kwa a veya i mar etei bobotawiyen inu’in.
7 Världen kan inte [förväntas att] hata er men mig hatar den eftersom jag lägger fram sanningen (vittnar) om hur ont den agerar.
7 Sabuw kwa boro men hinifutuwi, baise ayu boro hinifutuwu, anayabin ayu mar etei sabuw hai kakafih ao’orerereb.
8 Gå upp till högtiden, ni. Jag går inte upp till den här högtiden nu, eftersom min tid ännu inte har kommit (det är inte rätt tid ännu, allt som ska ske är inte fullbordat).”
8 Hiyuw isan kwa akis kwanan ayu men bairit tanan, anayabin ayu au veya anababatun i men na tit.”
9 Efter att ha sagt detta stannade han kvar i Galileen.
9 Iti na’atube eo, i Galilee wanawananamaim ma.
10 När hans bröder hade gått upp till högtiden, gick han också dit, inte öppet [tillsammans med andra], utan i hemlighet.
10 Taitin hiyuw isan hiyen hinan, i auman ufuh yen in, men bebeyanamaim in baise i wa’iwa’iramaim in.
11 Judarna letade ihärdigt efter honom under högtiden och frågade gång på gång: ”Var kan han vara?”
11 Nati hiyuw wanawanan Jew hai ukwarih Jesu isan hinuwet sabuw hibabatiyih, “Iti orot menamaim ema’am?”
12 Bland folkskarorna (vanligt folk) diskuterades det också mycket (viskades, var det en hemlig debatt) om honom. Några sa: ”Han är en god man”, medan andra sa: ”Nej, han förleder (talar osanning till) folket.”
12 Sabuw wanawanahimaim baitarsibesib busuruf ra’at. Sabuw afa hi’o, “I orot gewasin,” afa hi’o, “Aiyabin i sabuw ebifufuwih?”
13 Men ingen vågade tala öppet om honom, av fruktan för de judiska ledarna.
13 Baise men yait ta boro fanan aumetawat isan hitao, anayabin Jew ukwarih isah hibir.
14 När ungefär halva högtiden hade gått [efter 3-4 dagar] gick Jesus upp till templet och undervisade.
14 Hiyuw hi’aa na biyanfoun, Jesu na Tafaror Bar run naatu bai’obaiyen busuruf.
15 De judiska ledarna blev mer och mer förundrade och sa: ”Hur kan denne man veta så mycket utan att ha studerat.” [Jesus fick undervisning i en lokal synagoga under skoltiden, men han bedrev inte högre studier i teologi under en rabbin.]
15 Jew hai ukwarih hifofofor men kafai ta naatu hi’o, “Iti orot menamaim kirum iti so’ob bai?”
16 Då svarade Jesus dem och sa: ”Min lära (doktrin, undervisning) är inte min, utan kommer från honom som har sänt mig. [Grekiskan betonar bägge gånger ordet för min.]
16 Imaibo Jesu iyafutih eo, “Bai’obaiyen ayu abi’obaiyi i men ayu nowau, baise God ayu biyafaru i nowan.
17 Om någon vill (skulle vilja; längtar efter att) göra hans [Guds] vilja, ska han förstå (veta) [kommer han att få personlig erfarenhet] – när det gäller läran – om den är från [har sitt ursprung hos] Gud eller om jag talar av [talar sådant som kommer från] mig själv.
17 O Yait ta God anakok kusisinaf boro inaso’ob ayu au bai’obaiyen i Godane enan, ai ayu taiyuwu au fairamaim ao’o.
18 Den som talar av sig själv [sina egna tankar och idéer], söker sin egen ära [upphöjelse, för att själv bli erkänd och bekräftad]. Den däremot som söker (strävar efter) hans ära som har sänt honom, han är sann [har integritet] och ingen orättfärdighet (falskhet) finns i honom.
18 Yait taiyuwin ana fairamaim eo’o, i taiyuwin ana gewasin bain isan enunuwih, baise orot yait God ayu iyafaru anan ana gewasin enunuwih nati orot i turobe, i wanawananamaim men baifuwen ema’am.
19 Har inte Mose gett er undervisningen (läran – gr. nomos) [Moseböckerna]? Ändå är det ingen av er som fullgör (håller) undervisningen. Varför strävar ni efter att döda mig [och gå emot budet att inte döda, i \+xt 2 Mos 20:13\+xt*]?”
19 Moses ofafar kwa it ai en? Aisim ofafafar men kwabi’ufunun naatu ayu rabu morobomih kwabiwa’an?”
20 Folket (folksamlingen) svarade honom: ”Du är besatt av en demon, vem försöker döda dig?”
20 Sabuw hiya’afut hi’o, “O wanawan i demon tema’am. Yait o asabunimih ebiwa’an?”
21 Jesus svarade dem: ”Jag gjorde en gärning [helandet av den lame mannen på en sabbat, se \+xt Joh 5:1-9\+xt*], och ni blev alla förundrade.
21 Jesu iya’afutih eo, “Ayu ina’inan ta’imon asinaf kwa’itin naatu kwaifofor men kafaita.
22 Mose gav er seden att omskära [pojkar på åttonde dagen efter födseln, se \+xt 2 Mos 12:44-49\+xt*] – egentligen var det ju inte Mose som introducerade seden, utan fäderna [Abraham, se \+xt 1 Mos 17:9-14\+xt*] – och ni omskär pojkar även på en sabbat.
22 Moses uwi natunat oro’orot Baiyariri hai veya’amaim hai ar, mo’oh kwa’afuw, nati i men Mosesine na, nati i kwa a’agir wabih gagamihine na. Imih kwa kek oro’orot hai ar mo’oh kwa’a’afuw.
23 Om nu en pojke blir omskuren på en sabbat för att Moses lag inte ska brytas, hur kan ni då bli rasande (ursinniga) på mig för att jag gjorde en man helt frisk (upprättade honom) på sabbaten?
23 Kwa Baiyarir ana veya’amaim kek orot ana ar mo’on kwana’a’afuw nati Moses ana ofafar i men kwa’a’astu’ub, aisimamih ayu Baiyarir Ana Veya orot biyan tutufin abiyawas isan kwa ya esoso’ar?
24 Sluta döma efter skenet (på ett ytligt sätt), döm i stället rätt (rättfärdigt, enligt sanningen).”
24 Men ufun ana’itininamaim sabuw kwanibabatiyih, baise a baibabatiyen i turobe’emaim kwanibatiyih.”
25 Då sa några av invånarna i Jerusalem: ”Är det inte honom som de försöker döda?
25 Nati isan Jerusalem sabuw afa hibusuruf hibatebat hi’o, “Orotoban iti i boun rabin morobomih ana ef tenunuwet?
26 Men här talar han fritt, och de säger inget till honom. Kan det vara så att [de judiska] ledarna förstått (fått en kunskap baserad på personlig erfarenhet) att han verkligen är den Smorde (Messias)?
26 Kwa’itin iban iti bebeyanamaim eo’o, naatu i men tur ta isan te’eo’omih. Kwa kwanotanot sabuw ukwarihiban hiso’ob gewas iti orot i turobe Rourubinen?
27 Nej, så är det absolut inte, vi vet ju varifrån denne man kommer, men när den [äkta, av Gud] Smorde kommer är det ingen som kommer att veta varifrån han kommer.”
27 Baise iti orot menane nan i aki aso’ob; Rourubinen nanan anamaramaim boro men yait ta naso’ob i menane na.”
28 Då ropade Jesus med hög röst, där han undervisade på tempelplatsen: ”Vet ni [verkligen] både vem jag är och varifrån jag kommer? Jag har inte kommit av mig själv (med egen auktoritet), men den som sänt mig är äkta (verklig, trofast), och honom känner ni inte.
28 Imaibo Jesu Tafaror bar wanawanan ma bi’obaibiyih fanan aumetawat na’in eo, “Turobe ayu kwa kwaso’ob, naatu menane anan kwa kwaso’ob? Ayu iti anan i men taiyuwu au kok ana, baise turobe ana God ayu iyunu ana. Nati orot kwa men kwaso’ob
29 Men jag känner honom, för jag kommer från honom (hans närhet, umgänge) och han har [personligen] sänt mig.”
29 ayu asu’ub, anayabin ayu ine ana naatu i iyunu ana.”
30 När Jesus sa detta ville de gripa honom, men ingen rörde (lade sin hand på) honom, för hans tid var ännu inte inne.
30 Nati’imaim sabuw bain fatuminamih hiwa’an, baise men yait ta biyan butubun, anayabin ana veya i men natit.
31 Fortfarande var det många i folkskaran som trodde (litade, lutade sig emot) honom, och de sa: ”När den Smorde (Messias) kommer, ska han [förväntas han kunna] göra fler under (tecken, mirakler) än vad denne man har gjort?”
31 Baise rou’ay gagamin wanawanan sabuw moumurin maiyow hitumitum naatu hi’o, “Rourubinen nanan ina’inan fairih moumurihika nasinaf iti orot boro nanatabir.”
32 Fariséerna hörde hur folket viskade detta om honom, så översteprästerna och fariséerna sände ut tempelvakter för att arrestera honom. [Tempelvakterna stod under översteprästernas befäl.]
32 Rou’ay wanawanan Jesu sawar sisinaf isan hibitarsibesib Pharisee hinowar. Basit firis gagagamih naatu Pharisee Tafaror Bar ma’utayah hiyafarih hin Jesu bain fatuminamih.
33 Då sa Jesus: ”Bara en kort tid till är jag hos er [sex månader – tiden mellan lövhyddohögtiden och påskhögtiden], sedan går jag tillbaka till honom som har sänt mig.
33 Imih Jesu eo, “Ayu boro men manin bairit tanama, naatu anamatabir maiye anan yait iyunu anan biyan anatit.
34 Ni kommer att söka efter mig, men inte finna mig. Där jag är [i härlighet och ära hos min Far, i evig existens, se \+xt Joh 8:58\+xt*; i himlen, se \+xt Joh 3:13\+xt*], dit kan ni inte komma.”
34 Kwa boro ayu kwananuwuhu, baise boro men kwanatita’uru, naatu ayu menamaim anama’am, kwa boro men kwanan.”
35 Då sa judarna till varandra:
35 Jew sabuw taiyuwih hima hi’o, “Iti orot boro menamaim nan nama naatu it men karam tanatita’ur? Ai i boro nan Greek wanawanah ata sabuw hitagey nanabin tema’am imaim nama ni’obaibiyih?
36 Vad betyder [Jesu uttalande i vers 34]:
36 Kwa boro ayu isou kwananuwet baise boro men kwanatita’uru naatu ayu menamaim anama’am kwa boro men kwanan? Iti tur eo’o anayabin i abisa?”
37 På den sista och största (viktigaste) dagen av högtiden [den sjunde eller åttonde dagen], stod Jesus där och ropade med ljudlig stämma [i vanliga fall satt man och undervisade, se \+xt Luk 4:20-21; Matt 5:1\+xt*, så att stå och ropa måste ha väckt uppmärksamhet]:
37 Hiyuw gagamin hi’aa sasawar ana yomanin, Jesu misir naatu fanan aumetawat na’in eo, “Yait ta sikan namamamah, kwanihamiy nan ayu biyau harew natom!
38 Den som tror [kontinuerligt förtröstar och litar] på mig
38 Yait ayu inabitutumu na’at kuna biyau harew kutom. Buk Atamaninamaim eo na’atube ‘Harew yawasin boro o wanawananamaim nanunuw.’”
39 Detta sa han om Anden, som de som trodde på honom skulle få (ta emot). För [den helige] Anden var ännu inte [given/utgiven i fullt mått], eftersom Jesus inte hade blivit förhärligad.
39 Iti tur i sabuw iyab Jesu hinibitumitum Anun Kakafiyin hinabaib i isah eo. Iti boun ana veya Anun Kakafiyin i men yait itin bai, anayabin Jesu i men Tamah ana aiwob itinimih.
40 När folkskaran hörde dessa ord sa många: ”Detta är verkligen (sannerligen) Profeten (Guds talesman).”
40 Rou’ay wanawanan hima tur hinonowar sabuw afa hi’o, “Anababatun iti orot i God ana dinab orot.”
41 Andra sa: ”Detta är den Smorde (Messias)”, medan andra sa: ”Nej, inte kan väl den Smorde komma från Galileen?
41 Afa hi’o, “Iti orot i Rourubinen.” Naatu sabuw afa ibanak hi’o, “Rourubinen ana orot i boro men Galilee’ine nan?
42 Säger inte Skriften att den Smorde [Herrens utvalde] ska komma från Davids ätt (säd), och från Betlehem, den stad (by) där David bodde?”
42 Buk Atamaninamaim eo Rourubinen i boro aiwob orot David ana rara’ane naatu boro Bethlehem David ana bar meraramaim.”
43 På grund av honom uppstod oenighet bland folket.
43 Imih nati kou’ay wanawanan kouseb matar anayabin Jesu isan.
44 Några ville fängsla (gripa) honom, men ingen rörde (lade sin hand på) honom.
44 Sabuw afa hikok hitab hitafatum, baise men yait ta biyan butubun.
45 Under tiden hade tempelvakterna kommit tillbaka till översteprästerna och fariséerna, som då frågade dem: ”Varför har ni inte fört hit honom?”
45 Imaibo Tafaror bar ma’utenayah himatabir hin firis ukwarih naatu Pharisee biyah hitit naatu firis ukwarih himisir ma’utenayah hibatiyih, “Aisimamih men kwa bai kwana kwatit?”
46 Tempelvakterna svarade: ”Aldrig har en människa talat som han (som denna människa).”
46 Ma’utenayah hiya’afutih hi’o, “Iti orot tur eo’o, i men orot afa te’eo na’atube eomih!”
47 Då svarade fariséerna: ”Har ni också blivit vilseledda (förvillade)?”
47 Pharisee hibatiyih, “Kwa kwa’o anananiyan kwa auman ifuwi ebobonawiyi kakaf i?”
48 Har någon av de judiska ledarna eller fariséerna trott (litat på, lutat sig emot) honom?
48 “Kwata’itin ukwarih afa o Pharisee orot afa tur hinonowaraban Jesu hitumitum?
49 Men detta obildade folk som inte förstår lagen står under Guds dom.
49 Aiyabin! Iti rou’ay Moses ana ofafar i men ta hiso’ob, imih i God ana orarafen baban tema’am!”
50 Då sa Nikodemus till dem, han som kom till Jesus på natten [\+xt Joh 3:1-21\+xt*] och själv var en av dem:
50 I taiyuwih hai orot ta wabin Nicodemus i wan in Jesu biyan tit,
51 ”Vår lag dömer inte någon innan man förhört honom och tagit reda på vad han gjort, eller hur?”
51 Imih i ana kou’ay ibatiyih, “It ata ofafar eo orot anasinaf kakaf i wan tananuwet imaibo tanab tanan ata ofafaramaim tanibabatiy.”
52 De svarade honom: ”Är du också från Galileen? Studera (undersök, utforska) [Skriften], och du ska se att ingen profet kommer från Galileen.”
52 Hiya’afut hi’o, “Nicodemus o auman i Galilee orot? Baise Buk Atamaninamaim inanunuwet boro men inatita’ur, dinab orot i men Galilee’ine na.”
53 Och var och en gick hem till sitt.
53 (Naatu rou’ay hima’am hitarboubun himisir hai bar hai bar hin.)
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.