Jonas 1
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs VC
1 Och Herrens (Jahvehs) ord [profetiska budskap] kom nu till Jona (hebr. Jonah), Amittajs son:
1 A palavra do Senhor foi dirigida a Jonas, filho de Amitai, nestes termos:
2 ”Res dig upp och gå till Nineve [Mosul i dagens Irak], den stora staden, och ropa (hebr. qara) [predika] mot den, för dess ondska har kommit upp inför mitt ansikte.”
2 Levanta-te, vai a Nínive, a grande cidade, e profere contra ela os teus oráculos, porque sua iniqüidade chegou até a minha presença.
3 Jona reste sig för att fly till Tarshish, bort från Herrens (Jahvehs) ansikte (Guds närvaro).
3 Jonas pôs-se a caminho, mas na direção de Társis, para fugir do Senhor. Desceu a Jope, onde encontrou um navio que partia para Társis; pagou a passagem e embarcou nele para ir com os demais passageiros para Társis, longe da face do Senhor.
4 Men Herren (Jahveh) slungade (kastade – hebr. tol) en stark vind till havet och det blev ett mäktigt oväder på havet så att skeppet höll på att brytas sönder. [Ett ovanligt ord används för att slunga/kasta, det används ofta om att kasta ett spjut (\+xt 1 Sam 18:11\+xt*). Det är helt tydligt att det är Herren som hindrar Jona att fly från sitt uppdrag.]
4 O Senhor, porém, fez vir sobre o mar um vento impetuoso e levantou no mar uma tempestade tão grande que a embarcação ameaçava espedaçar-se.
5 Sjömännen blev rädda och ropade var och en till sin gud, och de kastade (hebr. tol) lasten överbord för att lätta skeppet. Men Jona hade gått ner [samma ord ”ner” som i vers 3] i de nedersta delarna av båten och han låg och sov en djup sömn.
5 Aterrorizados, os marinheiros puseram-se a invocar cada qual o seu deus, e atiraram no mar a carga do navio para aliviarem-no. Entretanto, Jonas tinha descido ao porão do navio e, deitando-se ali, dormia profundamente.
6 Båtens kapten kom till honom och sa: ”Vad menar du med att sova? Stig upp och ropa till din Gud (Elohim)! Kanske ska gudarna överväga att inte låta oss gå under.”
6 Veio o capitão e o despertou: Dorminhoco! Que estás fazendo aqui? Levanta-te e invoca o teu Deus, para ver se ele se lembra talvez de nós e nos livre da morte.
7 De sa till varandra: ”Låt oss kasta lott så att vi får veta för vems skull denna ondska har drabbat oss.” Så de kastade lott och lotten föll på Jona.
7 Em seguida disseram os marinheiros entre si: Vinde e tiremos à sorte para sabermos quem é a causa deste mal. Lançaram a sorte e esta caiu sobre Jonas.
8 Sedan sa de till honom: ”Berätta, jag ber dig, för oss varför denna ondska har drabbat oss. Vad har du för yrke? Varifrån kommer du? I vilket land är du bosatt? Vilket folk tillhör du?”
8 E perguntaram-lhe: Tu, por quem nos acontecem estes males, dize-nos qual é a tua profissão? De onde vens? A que país e a que raça pertences?
9 Han [Jona] sa till dem: ”Jag är en hebré och jag fruktar (vördar) Herren, himmelens Gud (Jahveh Elohim) som har skapat havet och det torra (marken).” [Mitt i stormen bekänner Jona att Gud har makt över hav och land!]
9 Sou hebreu, respondeu ele. Adoro o Senhor, Deus dos céus, que criou o mar e todos os continentes.
10 Då blev männen mycket rädda och frågade honom: ”Vad har du gjort?” För männen visste att han hade flytt från Herrens (Jahvehs) ansikte, eftersom han hade berättat det för dem.
10 Ficaram então aqueles homens possuídos de grande temor, e disseram-lhe: Por que fizeste isto? Pois tinham compreendido, pela própria declaração de Jonas, que este fugia para escapar à ordem do Senhor.
11 Så de sa till honom: ”Vad ska vi göra med dig så att havet stillar sig för oss?” Stormen fortsatte nämligen att ligga på.
11 E disseram-lhe: Que te havemos de fazer para que o mar se acalme em torno de nós? Porque o mar tornava-se cada vez mais ameaçador.
12 Då svarade han [Jona] dem: ”Ta mig och kasta (hebr. tol) mig i havet, då ska havet bli lugnt för er. Jag vet att det är på grund av mig som denna våldsamma storm har drabbat er.”
12 Tomai-me, disse Jonas, e lançai-me às águas, e o mar se acalmará. Reconheço que sou eu a causa desta terrível tempestade que vos sobreveio.
13 Trots det försökte männen i alla fall att ro mot land, men det gick inte för havet fortsatte att storma mot dem.
13 Os homens remavam para ver se conseguiam ganhar a costa, mas em vão, porque o mar se embravecia cada vez mais contra eles.
14 Så de ropade till Herren (Jahveh) och sa: ”Vi bönfaller dig Herre (Jahveh), vi bönfaller dig, låt oss inte gå under på grund av berättelsen om denne mans själ (det vi har hört om denne mans liv) och placera (lägg) inte på oss oskyldigt blod (håll oss fria från ansvar). För du Herre (Jahveh) har gjort det som behagar dig.” [I vers 5 ropade var och en till sin gud men här ber alla istället till Jonas Gud.]
14 Então invocaram o Senhor: Senhor, disseram eles, não nos façais perecer por causa da vida deste homem, nem nos torneis responsáveis pela vida deste homem que não nos fez mal algum. Vós, ó Senhor, fizestes como foi do vosso agrado.
15 Så tog de Jona och kastade (slungade – hebr. tol) honom i havet och havet blev lugnt (stormen upphörde lika hastigt som den börjat).
15 E, pegando em Jonas, lançaram-no às ondas, e a fúria do mar se acalmou.
16 Männen fruktade Herren (Jahveh) med stor fruktan, och de offrade med offer och lovade med löften.
16 Tomada de profundo sentimento de temor para com o Senhor, a tripulação ofereceu-lhe um sacrifício, acompanhado de votos.
17 — ausente —
17 O Senhor fez que ali se encontrasse um grande peixe para engolir Jonas, e este esteve três dias e três noites no ventre do peixe.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jonas 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.