Gênesis 42

Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs NVI

Sair da comparação
NVI Nova Versão Internacional
1 När nu Jakob såg (förstod) att det [faktiskt] fanns säd i Egypten, sa Jakob till sina söner: ”Varför ser ni på varandra?” [Trots att Jakob var på väg att bli blind, se \+xt 1 Mos 48:8\+xt*, hade han en klarhet att se vad som skulle göras. Brödernas oförmåga att se och agera står i skarp kontrast till Josef som både förutsåg hungersnöden och förberedde.]
1 Quando Jacó soube que no Egito havia trigo, disse a seus filhos: "Por que estão aí olhando uns para os outros? "
2 Han sa: ”Se, jag har hört att det finns säd i Egypten. Gå ner dit och köp därifrån åt oss, så att vi kan leva och inte dö [av hungersnöd].”
2 Disse ainda: "Ouvi dizer que há trigo no Egito. Desçam até lá e comprem trigo para nós, para que possamos continuar vivos e não morramos de fome".
3 Josefs tio bröder [halvbröder] gick då ner för att köpa säd från Egypten.
3 Assim dez dos irmãos de José desceram ao Egito para comprar trigo.
4 Men Benjamin, Josefs [yngre] bror, sände Jakob inte iväg med sina bröder för han sa (tänkte för sig själv): ”Tänk om någon olycka skulle drabba honom.” [Benjamin och Josef var helbröder. Rakel var deras mor.]
4 Jacó não deixou que Benjamim, irmão de José, fosse com eles, temendo que algum mal lhe acontecesse.
5 Israels söner kom bland alla de andra som kom [den 8-10 dagar långa resan ner till Egypten] för att handla, för hungersnöden var stor i Kanaans land.
5 Os filhos de Israel estavam entre outros que também foram comprar trigo, por causa da fome na terra de Canaã.
6 Josef var guvernör över landet, det var han som skötte försäljningen till alla människor i landet. Josefs bröder [tio av dem, se vers 3] kom och bugade inför honom med sina ansikten mot marken.
6 José era o governador do Egito e era ele que vendia trigo a todo o povo da terra. Por isso, quando os irmãos de José chegaram, curvaram-se diante dele, rosto em terra.
7 Josef såg sina bröder och kände igen dem, men gjorde sig själv oigenkännlig för dem och talade hårt (med myndig röst) till dem och han sa till dem: ”Varifrån kommer ni?” och de svarade: ”Från Kanaans land för att köpa mat.”
7 José reconheceu os seus irmãos logo que os viu, mas agiu como se não os conhecesse, e lhes falou asperamente: "De onde vocês vêm? " Responderam eles: "Da terra de Canaã, para comprar comida".
8 Josef kände igen sina bröder, men de kände inte igen honom.
8 José reconheceu os seus irmãos, mas eles não o reconheceram.
9 Josef kom ihåg drömmarna som han hade drömt om dem [\+xt 1 Mos 37:5-11\+xt*] och sa till dem: ”Ni är spioner som kommer för att se landets nakenhet (var svagheterna finns).”
9 Lembrou-se então dos sonhos que tivera a respeito deles e lhes disse: "Vocês são espiões! Vieram para ver onde a nossa terra está desprotegida".
10 De sa till honom: ”Nej, min herre, dina tjänare har kommit för att köpa mat.
10 Eles responderam: "Não, meu senhor. Teus servos vieram comprar comida.
11 Vi är alla en mans söner, vi är ärliga män, dina tjänare är inte några spioner.”
11 Todos nós somos filhos do mesmo pai. Teus servos são homens honestos, e não espiões".
12 Han sa till dem: ”Nej, för att se landets nakenhet (var svagheterna finns) har ni kommit.”
12 Mas José insistiu: "Não! Vocês vieram ver onde a nossa terra está desprotegida".
13 De sa: ”Vi, dina tjänare, är tolv bröder, söner till en man i Kanaans land, vår yngste är hos sin far och en finns inte längre.”
13 E eles disseram: "Teus servos eram doze irmãos, todos filhos do mesmo pai, na terra de Canaã. O caçula está agora em casa com o pai, e o outro já morreu".
14 Josef sa till dem: ”Det är det jag talade till er när jag sa: ’Ni är spioner.’
14 José tornou a afirmar: "É como lhes falei: Vocês são espiões!
15 Genom detta ska ni prövas, så sant farao lever, ni ska inte gå härifrån om inte er yngste bror kommer hit.
15 Vocês serão postos à prova: Juro pela vida do faraó que vocês não sairão daqui, enquanto o seu irmão caçula não vier para cá.
16 Sänd en av er och låt honom hämta er bror och ni ska vara fängslade för att era ord ska prövas, huruvida det är sanning i er. Annars, så sant farao lever, är ni verkligen spioner.”
16 Mandem algum de vocês buscar o seu irmão enquanto os demais aguardam presos. Assim ficará provado se as suas palavras são verdadeiras ou não. Se não forem, juro pela vida do faraó que ficará confirmado que vocês são espiões! "
17 Han satte dem alla tillsammans i förvar i tre dagar.
17 E os deixou presos três dias.
18 På tredje dagen sa Josef till dem: ”Gör detta så får ni leva, för jag fruktar (vördar) Gud (Elohim),
18 No terceiro dia, José lhes disse: "Eu tenho temor de Deus. Se querem salvar suas vidas, façam o seguinte:
19 om ni är ärliga män, låt en av era bröder vara bunden i fängelset, men gå ni och ta med er säd för hungersnöden i era hus,
19 Se vocês são homens honestos, deixem um dos seus irmãos aqui na prisão, enquanto os demais voltam, levando trigo para matar a fome das suas famílias.
20 och ta med er yngste bror till mig, så ska era ord bli prövade och ni ska inte dö.” De gjorde så. [Simeon, den näst äldste sonen, lämnas kvar i Egypten, se vers 36.]
20 Tragam-me, porém, o seu irmão caçula, para que se comprovem as suas palavras e vocês não tenham que morrer".
21 [Samtidigt som Josef var där började bröderna prata med varandra.] De sa: ”Vi är verkligen skyldiga för vår bror, när vi såg ångesten i hans själ när han ropade efter nåd (hebr. chanan) utan att lyssna, därför har denna olycka kommit över oss.”
21 Eles se prontificaram a fazer isso e disseram uns aos outros: "Certamente estamos sendo punidos pelo que fizemos a nosso irmão. Vimos como ele estava angustiado, quando nos implorava por sua vida, mas não lhe demos ouvidos; por isso nos sobreveio esta angústia".
22 Ruben [Jakobs förstfödde (med Leah)] svarade dem och sa: ”Talade jag inte till er och sa att ni inte skulle synda mot barnet, men ni lyssnade inte? Därför utkrävs hans blod”
22 Rúben respondeu: "Eu não lhes disse que não maltratassem o menino? Mas vocês não quiseram me ouvir! Agora teremos que prestar contas do seu sangue".
23 De visste inte att Josef förstod dem, för tolken var emellan dem.
23 Eles, porém, não sabiam que José podia compreendê-los, pois ele lhes falava por meio de um intérprete.
24 [Josef blev djupt rörd av vad han hörde.] Han vände sig ifrån dem och grät. Han återvände till dem och talade till dem och tog Simeon ifrån dem och lät fängsla honom inför deras ögon. [Simeon betyder ”den som hör”. Josef prövar sina bröder om de skulle överge Simeon, på samma sätt som de övergav honom. Simeon var känd för sin hårdhet, se \+xt 1 Mos 34:25; 49:5-7\+xt*. Kanske var det han som var den drivande bakom hur bröderna behandlade Josef drygt 20 år tidigare.]
24 Nisso José retirou-se e começou a chorar, mas logo depois voltou e conversou de novo com eles. Então escolheu Simeão e mandou acorrentá-lo diante deles.
25 Sedan befallde Josef att man skulle fylla deras kärl med säd och ge tillbaka varje mans pengar i hans säck och ge dem matsäck för resan, och så gjordes för dem.
25 Em seguida, José deu ordem para que enchessem de trigo suas bagagens, devolvessem a prata de cada um deles, colocando-a nas bagagens, e lhes dessem mantimentos para a viagem. E assim foi feito.
26 De lastade sina åsnor med sin säd och reste därifrån.
26 Eles puseram a carga de trigo sobre os seus jumentos e partiram.
27 När en av dem öppnade sin säck på rastplatsen för att utfodra sin åsna, upptäckte han sina pengar och se, de låg överst i säcken.
27 No lugar onde pararam para pernoitar, um deles abriu a bagagem para pegar forragem para o seu jumento e viu a prata na boca da bagagem.
28 Han sa till sina bröder: ”Mina pengar har lagts tillbaka, och de ligger i min säck.”
28 E disse a seus irmãos: "Devolveram a minha prata. Está aqui em minha bagagem". Seus corações se encheram de pavor e, tremendo, disseram uns aos outros: "Que é isto que Deus fez conosco? "
29 De kom tillbaka till sin far Jakob, i Kanaans land, och berättade för honom allt som hade hänt dem och sa:
29 Ao chegarem à casa de seu pai Jacó, na terra de Canaã, relataram-lhe tudo o que lhes acontecera, dizendo:
30 ”Mannen, herren i landet, talade hårt (med myndig röst) till oss och tog oss för att vilja spionera på landet.
30 "O homem que governa aquele país falou asperamente conosco e nos tratou como espiões da terra.
31 Vi sa till honom: Vi är ärliga män, vi är inte spioner.
31 Mas nós lhe asseguramos que somos homens honestos e não espiões.
32 Vi är tolv bröder, söner till vår far, en finns inte och den yngste är hos sin far de här dagarna, i Kanaans land.
32 Dissemos também que éramos doze irmãos, filhos do mesmo pai, e que um já havia morrido e que o caçula estava com o nosso pai, em Canaã.
33 Mannen, herren i landet sa till oss, härigenom ska jag veta att ni är ärliga män, lämna en av era bröder hos mig och ta med er säd för hungersnöden i era hus och gå er väg.
33 "Então o homem que governa aquele país nos disse: ‘Vejamos se vocês são honestos: um dos seus irmãos ficará aqui comigo, e os outros poderão voltar e levar mantimentos para matar a fome das suas famílias.
34 Ta med er yngste bror till mig, då ska jag veta att ni inte är spioner utan ärliga män. Då ska jag befria er bror till er och ni kan röra er i landet.”
34 Tragam-me, porém, o seu irmão caçula, para que eu comprove que vocês não são espiões, mas sim, homens honestos. Então lhes devolverei o irmão e os autorizarei a fazer negócios nesta terra’ ".
35 När de tömde sina säckar, fann var och en sin penningpung i sin säck. När de och deras far såg penningpungarna blev de rädda.
35 Ao esvaziarem as bagagens, dentro da bagagem de cada um estava a sua bolsa cheia de prata. Quando eles e seu pai viram as bolsas cheias de prata, ficaram com medo.
36 Jakob, deras far, sa till dem: ”Ni har berövat mig mina barn. Josef finns inte och Simeon finns inte och nu vill ni ta bort Benjamin. Över mig har allt detta kommit (allt detta har drabbat mig).”
36 E disse-lhes seu pai Jacó: "Vocês estão tirando meus filhos de mim! Já fiquei sem José, agora sem Simeão e ainda querem levar Benjamim. Tudo está contra mim! "
37 Ruben talade till sin far och sa: ”Du ska dräpa mina två söner om jag inte för honom tillbaka till dig. Ge honom i min hand och jag ska föra tillbaka honom till dig.” [Ruben hade fyra söner, så hebreiskan antyder ”två av mina söner”.]
37 Então Rúben disse ao pai: "Podes matar meus dois filhos se eu não o trouxer de volta. Deixa-o aos meus cuidados, e eu o trarei".
38 Jakob svarade: ”Min son [Benjamin] ska inte gå ner med dig, för hans bror är död och han är den ende som är kvar, om något ont drabbar honom på vägen som ni går, då störtar ni ner mina gråa hår med sorg i Sheol (graven, underjorden – de dödas plats).”
38 Mas o pai respondeu: "Meu filho não descerá com vocês; seu irmão está morto, e ele é o único que resta. Se qualquer mal lhe acontecer na viagem que estão por fazer, vocês farão estes meus cabelos brancos descerem à sepultura com tristeza".

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gênesis 42, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.