Êxodo 33
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs NTLH
1 Herren (Jahveh) talade till Mose: ”Gå upp, du och folket som du har fört upp ut ur Egyptens land, till landet som jag lovade (svor, gav min ed) till Abraham, till Isak och till Jakob och sa: ’till din säd ska jag ge det’,
1 O Senhor Deus disse a Moisés: — Saiam deste lugar, você e o povo que você tirou do Egito, e vão para a terra que eu jurei dar a Abraão, a Isaque, a Jacó e aos seus descendentes.
2 och jag ska sända en ängel (budbärare) framför er och jag ska driva ut kanaanéerna, amoréerna och hettiterna och perisséerna och hivéerna och jevusiterna,
2 Eu mandarei um anjo para guiar você e expulsarei os cananeus, os amorreus, os heteus, os perizeus, os heveus e os jebuseus.
3 till ett land som flyter av mjölk och honung, för jag ska inte gå upp mitt ibland er för ni är ett styvnackat folk, så att jag inte förtär dig under vägen.”
3 Vocês irão para uma terra boa e rica. Porém eu não irei, pois vocês são um povo teimoso, e eu os poderia destruir no caminho.
4 Och när folket hörde dessa onda ord, sörjde de och ingen man satte på sig sina smycken.
4 Quando Moisés deu essa mensagem aos israelitas, eles começaram a chorar, e ninguém usou as suas joias.
5 Och Herren (Jahveh) sa till Mose: ”Säg till Israels söner: ’Ni är ett styvnackat folk. Om jag går upp mitt ibland er för ett ögonblick, kommer jag att förtära er. Ta därför av er era smycken nu, så jag vet vad jag kan göra för er.’ ”
5 Então o Senhor mandou que Moisés dissesse a eles: — Vocês são um povo teimoso. Se eu fosse junto com vocês, mesmo que fosse por apenas um momento, eu os destruiria completamente. Agora tirem as suas joias, e eu vou resolver o que fazer com vocês.
6 Så från berget Horeb (hebr. Chorev) [berget Sinai och vidare på vandringen] tog Israels söner av sig (befriade de sig från) alla sina smycken.
6 Assim, depois que os israelitas saíram do monte Sinai, não usaram mais joias.
7 Och Mose tog tältet och reste det långt utanför lägret, och han kallade det ”mötestältet” (hebr. ohel moed). Var och en som ville rådfråga (söka) Herren (Jahveh) måste gå ut till mötestältet utanför lägret.
7 Sempre que o povo de Israel acampava, Moisés costumava armar a Tenda Sagrada a certa distância fora do acampamento. Ela era chamada de “Tenda da Presença de Deus”, e quem quisesse consultar o Senhor ia até lá.
8 Och när Mose gick ut (varje gång han gick) till tältet, reste sig alla upp [i respekt] och betraktade (studerade noggrant) Mose till dess han kommit in i tältet. [Folkets förakt för Mose hade nu försvunnit, se \+xt 2 Mos 32:1\+xt*, och deras respekt för honom hade återvänt.]
8 Quando Moisés saía para ir à Tenda, o povo ficava na porta das suas barracas olhando Moisés até que ele entrasse.
9 Varje gång Mose gick in i tältet, steg molnstoden (pelaren av rök/moln) [\+xt 2 Mos 13:21-22; 14:19, 24\+xt*] ned och stod vid ingången (öppningen) och han [Herren] talade med Mose.
9 Depois que ele entrava, uma coluna de nuvem descia e parava na porta da Tenda; e da nuvem o Senhor falava com Moisés.
10 När allt folket såg molnstoden stå vid ingången till templet, då föll allt folket ned och tillbad, var och en vid ingången till sitt tält.
10 Logo que o povo via a coluna de nuvem na porta da Tenda, todos se ajoelhavam.
11 Herren (Jahveh) talade med Mose ansikte mot ansikte, som en människa talar med en vän [\+xt 4 Mos 12:6-8\+xt*]. Sedan vände Mose tillbaka till lägret, men hans tjänare (assistent) Josua, Nuns son, en ung man, lämnade inte tältet.
11 O Senhor Deus falava com Moisés face a face, como alguém que conversa com um amigo. Depois Moisés voltava para o acampamento. Porém Josué, filho de Num, o moço que era o auxiliar de Moisés, ficava na Tenda.
12 Och Mose sa till Herren (Jahveh): ”Se, du har sagt till mig: ’För upp detta folk’, och du har inte låtit mig veta vem du vill sända med mig. Och du har sagt: ’Jag känner dig vid namn och även att jag har funnit nåd (oförtjänt kärlek – hebr. chen) i dina ögon.’
12 Moisés disse a Deus, o Senhor : — É verdade que me mandaste guiar este povo para aquela terra, porém não me disseste quem é que irá comigo. Disseste que me conheces bem e que estás contente comigo.
13 Därför ber (vädjar) jag till dig: Om jag har funnit nåd (oförtjänt kärlek – hebr. chen) i dina ögon, visa mig nu dina vägar så att jag kan känna (vara intimt förtrogen med) dig till slutet (för evigt, hela vägen, fullt ut) och finner nåd (oförtjänt kärlek – hebr. chen) i dina ögon, och betänk att detta folk (denna nation – hebr. goj) är ditt folk (hebr. am).”
13 Agora, se isso é assim mesmo, fala-me dos teus planos para que eu possa te servir e continuar a te agradar. Lembra que escolheste esta nação para ser tua.
14 Och han sa: ”Mitt ansikte (min närvaro) ska gå med dig och jag ska ge dig ro (tystnad, vila, betyder även att komma ner).” [Jesus citerar denna vers, se \+xt Matt 11:28\+xt*.]
14 Deus disse: — Eu irei com você e lhe darei a vitória.
15 Och han sa till honom: ”Om ditt ansikte (din närvaro) inte går med oss, så för oss inte upp dit.
15 Então Moisés respondeu: — Se não fores com o teu povo, não nos faças sair deste lugar.
16 För hur ska det bli känt att jag har funnit nåd (oförtjänt kärlek – hebr. chen) i dina ögon, jag och ditt folk? Är det inte genom att du går med oss så att vi är avskilda, jag och ditt folk, från alla andra folk som finns på jordens ansikte (yta)?
16 Como é que os outros povos poderão saber que estás contente com o teu povo e comigo, se não fores conosco? A tua presença é que mostrará que somos diferentes dos outros povos da terra.
17 Och Herren (Jahveh) sa till Mose: ”Jag ska göra dessa ting som du har talat, för du har funnit nåd (oförtjänt kärlek – hebr. chen) i mina ögon, och jag känner dig vid namn.
17 O Senhor Deus disse a Moisés: — Vou atender o seu pedido porque conheço você bem, e você conseguiu a minha aprovação.
18 Då sa Mose: ”Låt mig få se din härlighet (närvaro, mäktiga majestät).”
18 Aí Moisés suplicou: — Por favor, deixa que eu veja a tua
19 Han svarade: ”Jag ska låta min godhet (skönhet) passera inför dig och jag ska visa namnet Herren (Jahveh) inför dig. Jag ska vara nådig (ge oförtjänt favör) mot den jag vill vara nådig mot och vara barmhärtig (visa moderlig ömhet) mot den jag vill vara barmhärtig mot.”
19 Deus respondeu: — Eu farei com que todo o meu brilho passe diante de você e direi qual é o meu nome sagrado. Eu sou o
20 Han fortsatte: ”Men mitt ansikte kan du inte få se, för ingen människa kan se mig och leva.”
20 E disse ainda: — Não vou deixar que você veja o meu rosto, pois ninguém pode ver o meu rosto e continuar vivo.
21 Sedan sa Herren: ”Här är en plats nära mig, ställ dig där på klippan.
21 Mas aqui há um lugar perto de mim, onde você poderá ficar em cima de uma rocha.
22 När min härlighet (mäktiga närvaro) passerar dig, ska jag ställa dig i en klyfta i berget och täcka dig med min hand medan jag passerar.
22 Quando a minha glória passar, eu porei você numa rachadura da rocha e o cobrirei com a minha mão até que eu passe.
23 Sedan ska jag ta bort min hand, och då ska du få se efterdyningarna av min närvaro [ordagrant ”mina ryggar”, en metaforisk bild på efterglöden av hans närvaro], men mitt ansikte kan ingen se.”
23 Depois tirarei a mão, e você me verá pelas costas, porém não verá o meu rosto.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Êxodo 33, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.