Êxodo 33
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs BKJ
1 Herren (Jahveh) talade till Mose: ”Gå upp, du och folket som du har fört upp ut ur Egyptens land, till landet som jag lovade (svor, gav min ed) till Abraham, till Isak och till Jakob och sa: ’till din säd ska jag ge det’,
1 E disse o SENHOR a Moisés: Vai, sobe daqui, tu e o povo que fizeste subir da terra do Egito, para a terra que jurei a Abraão, a Isaque, e a Jacó, dizendo: À tua semente a darei.
2 och jag ska sända en ängel (budbärare) framför er och jag ska driva ut kanaanéerna, amoréerna och hettiterna och perisséerna och hivéerna och jevusiterna,
2 E enviarei um anjo adiante de ti e expulsarei os cananeus, os amorreus, os heteus, os ferezeus, os heveus e os jebuseus,
3 till ett land som flyter av mjölk och honung, för jag ska inte gå upp mitt ibland er för ni är ett styvnackat folk, så att jag inte förtär dig under vägen.”
3 para uma terra que mana leite e mel; porque eu não subirei no meio de ti, porque és um povo obstinado, para que eu não te consuma no caminho.
4 Och när folket hörde dessa onda ord, sörjde de och ingen man satte på sig sina smycken.
4 E quando o povo ouviu essa má notícia, entristeceu-se; e nenhum homem pôs sobre si os seus ornamentos.
5 Och Herren (Jahveh) sa till Mose: ”Säg till Israels söner: ’Ni är ett styvnackat folk. Om jag går upp mitt ibland er för ett ögonblick, kommer jag att förtära er. Ta därför av er era smycken nu, så jag vet vad jag kan göra för er.’ ”
5 O SENHOR, pois, havia dito a Moisés: Dize aos filhos de Israel: Vós sois um povo obstinado; se por um momento eu subir no meio de ti, te consumirei. Por isso, agora tira de ti teus ornamentos, para que eu saiba o que fazer contigo.
6 Så från berget Horeb (hebr. Chorev) [berget Sinai och vidare på vandringen] tog Israels söner av sig (befriade de sig från) alla sina smycken.
6 E os filhos de Israel tiraram de si os seus ornamentos junto ao monte Horebe.
7 Och Mose tog tältet och reste det långt utanför lägret, och han kallade det ”mötestältet” (hebr. ohel moed). Var och en som ville rådfråga (söka) Herren (Jahveh) måste gå ut till mötestältet utanför lägret.
7 E Moisés tomou o tabernáculo, e o armou fora do acampamento, distante do acampamento, e o chamou de tabernáculo da congregação. E aconteceu que todo aquele que buscava o SENHOR saía para o tabernáculo da congregação, que estava fora do acampamento.
8 Och när Mose gick ut (varje gång han gick) till tältet, reste sig alla upp [i respekt] och betraktade (studerade noggrant) Mose till dess han kommit in i tältet. [Folkets förakt för Mose hade nu försvunnit, se \+xt 2 Mos 32:1\+xt*, och deras respekt för honom hade återvänt.]
8 E aconteceu que, saindo Moisés para o tabernáculo, todo o povo se levantava, e ficava cada homem diante da porta de sua tenda, e olhava Moisés pelas costas, até ele entrar no tabernáculo.
9 Varje gång Mose gick in i tältet, steg molnstoden (pelaren av rök/moln) [\+xt 2 Mos 13:21-22; 14:19, 24\+xt*] ned och stod vid ingången (öppningen) och han [Herren] talade med Mose.
9 E acontecia que, quando Moisés entrava no tabernáculo, a coluna de nuvem descia e ficava à porta do tabernáculo, e o SENHOR falava com Moisés.
10 När allt folket såg molnstoden stå vid ingången till templet, då föll allt folket ned och tillbad, var och en vid ingången till sitt tält.
10 E todo o povo via a coluna de nuvem ficar à porta do tabernáculo, e todo o povo se levantava; e adorava, cada um à porta da sua tenda.
11 Herren (Jahveh) talade med Mose ansikte mot ansikte, som en människa talar med en vän [\+xt 4 Mos 12:6-8\+xt*]. Sedan vände Mose tillbaka till lägret, men hans tjänare (assistent) Josua, Nuns son, en ung man, lämnade inte tältet.
11 E o SENHOR falava com Moisés face a face, como um homem fala com seu amigo. E ele voltava novamente ao acampamento, mas seu servo Josué, o filho de Num, um jovem, não se apartava do meio do tabernáculo.
12 Och Mose sa till Herren (Jahveh): ”Se, du har sagt till mig: ’För upp detta folk’, och du har inte låtit mig veta vem du vill sända med mig. Och du har sagt: ’Jag känner dig vid namn och även att jag har funnit nåd (oförtjänt kärlek – hebr. chen) i dina ögon.’
12 E disse Moisés ao SENHOR: Vê, tu me dizes: Faz subir este povo, e não me deste a saber quem enviarás comigo. Mas disseste: Conheço-te pelo nome, e tu encontraste graça aos meus olhos.
13 Därför ber (vädjar) jag till dig: Om jag har funnit nåd (oförtjänt kärlek – hebr. chen) i dina ögon, visa mig nu dina vägar så att jag kan känna (vara intimt förtrogen med) dig till slutet (för evigt, hela vägen, fullt ut) och finner nåd (oförtjänt kärlek – hebr. chen) i dina ögon, och betänk att detta folk (denna nation – hebr. goj) är ditt folk (hebr. am).”
13 Por isso, agora, rogo-te, se encontrei graça aos teus olhos; mostra-me agora o teu caminho, para que eu te conheça, para que eu encontre graça aos teus olhos, e considera que esta nação é o teu povo.
14 Och han sa: ”Mitt ansikte (min närvaro) ska gå med dig och jag ska ge dig ro (tystnad, vila, betyder även att komma ner).” [Jesus citerar denna vers, se \+xt Matt 11:28\+xt*.]
14 E ele disse: Minha presença irá contigo, e eu te darei descanso.
15 Och han sa till honom: ”Om ditt ansikte (din närvaro) inte går med oss, så för oss inte upp dit.
15 E ele disse-lhe: Se tua presença não for comigo, não nos faças subir daqui.
16 För hur ska det bli känt att jag har funnit nåd (oförtjänt kärlek – hebr. chen) i dina ögon, jag och ditt folk? Är det inte genom att du går med oss så att vi är avskilda, jag och ditt folk, från alla andra folk som finns på jordens ansikte (yta)?
16 Como pois se poderá saber que achamos graça aos teus olhos, eu e teu povo? Não é em andares tu conosco? Assim seremos separados, eu e teu povo, de todos os povos que estão sobre a face da terra.
17 Och Herren (Jahveh) sa till Mose: ”Jag ska göra dessa ting som du har talat, för du har funnit nåd (oförtjänt kärlek – hebr. chen) i mina ögon, och jag känner dig vid namn.
17 E disse o SENHOR a Moisés: Farei também isto que disseste, pois encontraste graça aos meus olhos, e eu te conheço pelo nome.
18 Då sa Mose: ”Låt mig få se din härlighet (närvaro, mäktiga majestät).”
18 E ele disse: Suplico-te, mostra-me a tua glória.
19 Han svarade: ”Jag ska låta min godhet (skönhet) passera inför dig och jag ska visa namnet Herren (Jahveh) inför dig. Jag ska vara nådig (ge oförtjänt favör) mot den jag vill vara nådig mot och vara barmhärtig (visa moderlig ömhet) mot den jag vill vara barmhärtig mot.”
19 E ele disse: Farei toda a minha bondade passar diante de ti, e proclamarei o nome do SENHOR diante de ti. E terei misericórdia de quem eu tiver misericórdia, e me compadecerei de quem eu me compadecer.
20 Han fortsatte: ”Men mitt ansikte kan du inte få se, för ingen människa kan se mig och leva.”
20 E disse: Não podes ver a minha face, porque nenhum homem me verá e viverá.
21 Sedan sa Herren: ”Här är en plats nära mig, ställ dig där på klippan.
21 E disse o SENHOR: Vê, há um lugar junto a mim, e tu ficarás sobre a rocha.
22 När min härlighet (mäktiga närvaro) passerar dig, ska jag ställa dig i en klyfta i berget och täcka dig med min hand medan jag passerar.
22 E acontecerá, quando a minha glória passar, que eu te porei em uma fenda da rocha, e te cobrirei com a minha mão enquanto eu passar,
23 Sedan ska jag ta bort min hand, och då ska du få se efterdyningarna av min närvaro [ordagrant ”mina ryggar”, en metaforisk bild på efterglöden av hans närvaro], men mitt ansikte kan ingen se.”
23 e tirarei a minha mão, e tu me verás pelas minhas costas; mas a minha face não será vista.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Êxodo 33, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.