2 Samuel 1

Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Efter Sauls [israeliternas förste kungs] död, när David hade återvänt från slakten på amalekiterna stannade David två dagar i Tsiklag. [\+xt 1 Sam 30\+xt*]
1 Depois que Saul morreu, Davi voltou da sua vitória sobre os amalequitas e ficou dois dias na cidade de Ziclague.
2 På den tredje dagen kom en man från Sauls läger [i Jezereldalen] med sina kläder sönderrivna och jord på sitt huvud [två tydliga tecken på sorg]. När han kom till David föll han ner på marken och böjde sig ner.
2 No dia seguinte chegou um moço que vinha do acampamento de Saul. Para mostrar a sua tristeza, ele havia rasgado as suas roupas e posto terra na cabeça. O moço foi até o lugar onde Davi estava, ajoelhou-se e encostou o rosto no chão em sinal de respeito.
3 David frågade honom: ”Varifrån kommer du?”
3 Davi lhe perguntou: — De onde você está vindo? — Eu fugi do acampamento israelita! — respondeu ele.
4 David frågade honom: ”Hur går det [i kriget mot filistéerna i norr]? Jag ber dig, berätta för mig!”
4 — Conte o que foi que aconteceu! — disse Davi. — O nosso exército fugiu da batalha, e muitos dos nossos homens foram mortos! — disse o moço. — Saul e o seu filho Jônatas também morreram.
5 David frågade den unge mannen som berättade detta för honom: ”Hur vet du att Saul och Jonatan, hans son, är döda?”
5 — Como é que você sabe que Saul e Jônatas estão mortos? — perguntou Davi.
6 Den unge mannen som berättade detta för honom svarade: ”När jag råkade vara på berget Gilboa, se då lutade sig Saul över sitt spjut och vagnarna och ryttarna ansatte honom hårt.
6 E o moço respondeu assim: — Acontece que eu cheguei, por acaso, ao monte Gilboa e vi Saul apoiado na sua lança. Os carros e os cavaleiros inimigos chegavam cada vez mais perto dele.
7 När han då vände sig om och såg mig ropade han på mig och jag svarade: ’Här är jag.’
7 Então ele se virou, me viu e me chamou. E eu respondi: “Aqui estou, senhor!”
8 Då frågade han mig: ’Vem är du?’ Och jag svarade honom: ’Jag är amalekit.’
8 Saul perguntou quem eu era, e eu respondi que era amalequita.
9 Sedan sa han till mig: ’Ställ dig nu över mig och döda mig, för dödsfrossan har sitt grepp om mig, eftersom min själ (mitt liv) rinner ur mig.’ [Här används ett ovanligt ord som verkar beskriva hur Saul håller på att tappa medvetandet.]
9 Aí ele disse: “Fui ferido gravemente e estou morrendo. Venha aqui e me mate.”
10 Så jag ställde mig över honom och dräpte honom, eftersom jag visste att han inte skulle leva när han fallit, och jag tog kronan som var på hans huvud och armbandet som var på hans arm och har tagit hit dem till min herre.”
10 Então eu subi até o lugar onde ele estava e o matei porque eu sabia que, logo que caísse no chão, ele morreria. Aí tirei a coroa da cabeça dele e a pulseira do seu braço e trouxe para o senhor.
11 [När den man som varit ute efter Davids liv och försökt döda honom vid flertalet tillfällen dör, gläder han sig inte.] Då tog David tag i sina kläder och rev isär dem [i sorg], och likadant gjorde alla män som var där med honom.
11 Então Davi rasgou as suas roupas em sinal de tristeza, e todos os seus soldados fizeram o mesmo.
12 Och de klagade och grät och fastade till kvällen, för Saul och för Jonatan, hans son, och för Herrens (Jahvehs) folk och för Israels hus, eftersom de hade fallit för svärdet.
12 Choraram, se lamentaram e jejuaram até a tarde por Saul, por Jônatas e por Israel, o povo de Deus, o Senhor , pois muitos deles tinham sido mortos na batalha.
13 Och David sa till den unge mannen som berättat för honom: ”Vem är du?”
13 Aí Davi perguntou ao moço que tinha trazido as notícias: — De onde você é? — Eu sou amalequita, mas estou morando aqui na sua terra! — respondeu ele.
14 David frågade honom. ”Hur kommer det sig att du inte var rädd för att lyfta din hand och slå Herrens (Jahvehs) smorde?”
14 — Como é que você se atreveu a matar o rei escolhido por Deus, o Senhor ? — perguntou Davi.
15 Och David kallade på en av de unga männen och sa: ”Gå nära och attackera honom.” Och han slog honom så att han dog.
15 Então chamou um dos seus homens e ordenou: — Mate-o! O homem atacou o amalequita e o matou.
16 David sa till honom: ”Ditt blod kommer över ditt huvud, för din mun har vittnat emot dig och sagt: Jag har dödat Herrens (Jahvehs) smorde.”
16 E Davi disse ao amalequita: — O culpado disso foi você mesmo. Você se condenou quando confessou que havia matado o rei escolhido pelo
17 Och David mässade (klagade; sjöng entonigt och utdraget – hebr. qinen) denna klagosång (hebr. qina) över Saul och över Jonatan, hans son,
17 Davi cantou esta lamentação por Saul e por seu filho Jônatas
18 och sa för att lära Juda söner [denna klagosång som fick namnet] ”Bågen”.
18 e ordenou que fosse ensinada ao povo de Judá. (Esta lamentação está escrita no Livro do Justo .)
19 Din skönhet, Israel [syftar på Saul och Jonatan], ligger slagen på dina höga platser.
19 Os nossos líderes estão mortos nos montes de Israel! Caíram os nossos soldados mais valentes!
20 Berätta det inte i [den filisteiska staden] Gat,
20 Não contem isso na cidade de Gate nem nas ruas de Asquelom, para que as mulheres filisteias não se alegrem, nem pulem de contentamento as filhas dos pagãos.
21 Gilboas berg,
21 Não caia chuva nem orvalho nos montes de Gilboa, e que os seus campos não produzam mais nada. Pois ali os e o escudo de Saul perdeu o seu brilho.
22 Från blodet av de slagna,
22 O arco de Jônatas era mortal, e a espada de Saul nunca falhava para derrubar os poderosos e matar os inimigos.
23 Saul och Jonatan,
23 Saul e Jônatas, tão queridos e maravilhosos; juntos na vida, juntos na morte! Eram mais rápidos do que as águias e mais fortes do que os leões!
24 Ni Israels döttrar,
24 Mulheres de Israel, chorem por Saul! Ele vestia vocês com vestidos de fina lã vermelha e as enfeitava com joias de ouro.
25 Hur har de mäktiga fallit mitt i striden.
25 Os soldados mais valentes caíram e foram mortos na batalha. Jônatas está morto nas montanhas.
26 Jag är bedrövad för din skull, min bror Jonatan,
26 Eu choro por você, meu irmão Jônatas; como eu o estimava! Como era maravilhoso o seu amor para mim, melhor ainda do que o amor das mulheres.
27 Hur har de mäktiga fallit,
27 Os soldados mais valentes caíram, e as suas armas não têm mais utilidade.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 2 Samuel 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.