1 Reis 2
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs NTLH
1 När dagarna närmade sig för Davids död, gav han Salomo följande instruktioner och sa:
1 Quando estava chegando o dia da morte de Davi, ele deu conselhos ao seu filho Salomão. Davi disse:
2 ”Jag vandrar (tar nu nästa steg) på den väg allt [vi alla här] i världen måste gå. [Poetiskt uttryck för att beskriva hur allt här på jorden dör, se även \+xt Jos 23:14\+xt*.] Var därför stark (fast, säker, tapper) och visa dig som en man,
2 — Está chegando o dia da minha morte. Portanto, seja corajoso e seja homem!
3 och var noga med att hålla (vakta, skydda, bevara) Herren (Jahveh) din Guds (Elohims) vägar så att du vandrar på dem till att hålla (vakta, skydda, bevara) hans förordningar (ordagrant ”saker inristat”), hans budord (tydliga befallningar) och hans påbud (bindande juridiska beslut) och hans stadgar (vittnesbörd, Guds grundläggande regler) i enlighet med allt som är skrivet i Moses undervisning, för att du ska ha framgång i allt som du företar dig och vart du än vänder dig,
3 E faça aquilo que o Senhor , seu Deus, manda. Obedeça a todas as suas leis e mandamentos, como estão escritos na Lei de Moisés. Assim você será bem-sucedido aonde quer que for e em tudo o que fizer.
4 så att Herren (Jahveh) kan bekräfta (stadfästa) sitt ord som han talat om mig och sagt: Om dina söner vakar över sina vägar [lever som jag lär dem] och vandrar inför mitt ansikte i sanning med hela sitt hjärta och med hela sin själ, lovar han att det inte ska saknas någon efterträdare [från ditt släktled] på Israels tron. [\+xt 2 Sam 7:13, 25\+xt*]
4 Se você obedecer ao Senhor Deus, ele cumprirá a promessa que me fez. Ele me prometeu que os meus descendentes governariam Israel enquanto obedecessem cuidadosamente e fielmente aos seus mandamentos, com todo o seu coração e com toda a sua alma.
5 Och även du vet vad Joav, Tserojahs son, gjorde mot mig och vad han gjorde mot två av Israels härhövitsmän, mot Avner, Ners son [\+xt 2 Sam 3:22-39\+xt*], och mot Amasha, Jeters son [\+xt 2 Sam 20:8-10\+xt*], som han slog och hällde ut stridsblod i fred och satte stridsblod på sin gördel som han har runt sina höfter och på sina skor som han har på sina fötter.
5 — Além disso, você sabe o que Joabe, cuja mãe é Zeruia, me fez. Ele matou os dois comandantes do exército de Israel, isto é, Abner, filho de Ner, e Amasa, filho de Jéter. Você sabe como, em tempo de paz, ele os matou para vingar as mortes que eles haviam causado em tempo de guerra. Joabe matou homens inocentes, e agora eu sou o responsável pelo que ele fez e estou sofrendo as consequências.
6 Handla därför i enlighet med din vishet och låt inte hans grå hår gå ner i Sheol (graven, underjorden, de dödas plats) i frid (shalom).
6 Você sabe o que deve fazer. Não deixe que ele tenha morte natural.
7 Men visa nåd (omsorgsfull kärlek – hebr. chesed) mot Barzilajs söner, gileaditen, och låt dem vara bland dem som äter vid ditt bord, för de kom nära mig när jag flydde från Avshalom din bror.
7 — Mas seja bondoso para os filhos de Barzilai, que é de Gileade, e deixe que eles comam à sua mesa, pois foram bons para mim quando eu estava fugindo do seu irmão Absalão. Davi continuou:
8 Och se, där är hos dig Shimi, Geras son, benjaminiten från Bachurim, som förbannade mig med en svår förbannelse den dagen då jag gick till Machanajim [\+xt 2 Sam 16:5-19\+xt*], men han kom ner och mötte mig vid Jordan och jag gav en ed till honom i Herren (Jahveh) och sa: ’Jag ska döda dig med svärdet.’ [\+xt 2 Sam 19:16-23\+xt*]
8 — E não esqueça Simei, filho de Gera, da cidade de Baurim, no território da tribo de Benjamim. Ele me amaldiçoou duramente no dia em que fui a Maanaim. Porém, quando eu me encontrei com ele perto do rio Jordão, jurei em nome do Senhor que não o mandaria matar.
9 Och nu, låt honom inte vara skuldfri, för du är en vis man och du vet vad du ska göra mot honom, och du ska föra ner hans gråa hår i Sheol (graven, underjorden, de dödas plats) med blod.”
9 Mas você é um homem sábio e não deve deixar que ele fique sem castigo. Você sabe o que deve fazer para que ele morra.
10 Så gick David till vila hos sina fäder och blev begravd i Davids stad. [Där hans grav fanns kvar även på Jesu tid, se \+xt Apg 2:29\+xt*.]
10 Davi morreu e foi sepultado ao lado dos seus antepassados na Cidade de Davi .
11 Och dagarna som David regerade över Israel var 40 år:
11 Ele foi rei de Israel quarenta anos. Governou sete anos em Hebrom e trinta e três anos em Jerusalém.
12 Och Salomo satt på sin far Davids tron och hans kungarike blev mycket stabilt (fullt ut stadfäst). [Ordagrant: ”stadig hans rike mycket”, det var inga inre eller yttre stridigheter så riket kunde få sin form och etableras. Samma fras utan ordet ”mycket” återkommer vers 46.]
12 Salomão ficou no lugar de Davi, o seu pai, como rei, e o seu governo se fortaleceu muito.
13 Och Adonija, Chagits son, kom till Batsheva, Salomos mor, och hon sa: ”Kommer du fredligt?”
13 Então Adonias, filho de Hagite, foi visitar Bate-Seba, a mãe de Salomão. Ela perguntou: — A sua visita é de amigo? — É, sim! — respondeu ele.
14 Han sa: ”Jag har något att säga dig.”
14 E continuou: — Eu quero lhe dizer uma coisa. — Diga! — disse ela.
15 Och han sa: ”Du vet att kungariket var mitt och att hela Israel lyfte sina ansikten mot mig för att jag skulle regera. Men kungariket är omändrat och har blivit min brors, för från Herren (Jahveh) är det hans. [\+xt 2 Sam 12:25\+xt*]
15 E Adonias disse: — A senhora sabe que sou eu quem deveria ser o rei e que todos esperavam isso em Israel. Mas as coisas aconteceram de modo diferente, e o meu irmão se tornou rei porque essa era a vontade de Deus, o
16 Och nu har jag en förfrågan till dig – vänd inte bort mitt ansikte.”
16 Agora vou lhe fazer só um pedido e peço que a senhora me atenda. — O que você quer? — perguntou Bate-Seba.
17 Och han sa: ”Tala, jag ber dig, till Salomo, kungen – för han ska inte vända ansiktet från dig – att han ger mig Avishag, shunnamitiskan, till hustru.” [\+xt 1 Kung 1:3-4\+xt*]
17 E ele disse: — Peça ao rei Salomão que me dê Abisague, a moça de Suném, para ser minha mulher. Eu sei que Salomão não deixará de atender um pedido seu.
18 Och Batsheva sa: ”Gott, jag ska tala för din räkning med kungen.”
18 — Está bem! — respondeu ela. — Eu vou falar com o rei por você.
19 Och Batsheva kom inför kung Salomo till att tala med honom för Adonija. Och kungen reste sig och böjde sig inför henne och satt ner på sin tron och såg till att en tron ställdes fram till kungens mor och hon satt på hans högra.
19 Então Bate-Seba foi falar com o rei em favor de Adonias. Salomão se levantou para recebê-la e se inclinou diante dela. Depois sentou-se no seu trono e mandou que trouxessem um trono para Bate-Seba, e ela se sentou do lado direito do rei.
20 Sedan sa hon: ”Jag vill be dig om en liten sak, vänd inte bort ditt ansikte (neka mig inte).” Kungen svarade henne: ”Be mig, jag ska inte vända bort mitt ansikte.”
20 Aí Bate-Seba disse: — Tenho um pequeno pedido para lhe fazer. Por favor, não recuse. E o rei disse: — Pode pedir, minha mãe. Eu não recusarei.
21 Och hon sa: ”Låt Avishag, shunnamitiskan, ges till Adonija, din bror, som hustru.”
21 Bate-Seba disse: — Dê Abisague em casamento ao seu irmão Adonias.
22 Och kung Salomo svarade sin mor och sa: ”Varför ber du om Avishag, shunnamitiskan, till Adonija? Be om kungariket till honom också, för han är min äldre bror, och till honom och till Evjatar, prästen, och till Joav, Tserojahs son.”
22 — Por que é que a senhora está pedindo Abisague para Adonias? — perguntou Salomão. — A senhora deveria pedir que eu dê a ele também o reino. Afinal, Adonias é o meu irmão mais velho, e o sacerdote Abiatar e Joabe estão do lado dele!
23 Och kung Salomo svor en ed i Herren (Jahveh) och sa: ”Må Gud (Elohim) göra så mot mig och mer, om Adonija inte har talat dessa ord mot sin egen själ.
23 Aí Salomão jurou pelo Senhor Deus assim: — Que Deus me castigue, e em dobro, se eu não fizer Adonias pagar com a vida por ter feito esse pedido!
24 Och nu, Herren (Jahveh) lever, som har stadfäst (etablerat) mig och satt mig på min far Davids tron, och som har gjort mig ett hus som han talat (lovat), idag ska Adonija dödas.” [\+xt 2 Sam 7\+xt*]
24 O Senhor Deus me firmou no trono do meu pai Davi; ele cumpriu a sua promessa e deu o reino a mim e aos meus descendentes. Juro pelo Deus vivo que Adonias morrerá hoje mesmo!
25 Och kung Salomo sände genom Benajahos hand, Jehojadas son, och han kom över honom så att han dog.
25 Então o rei deu ordem a Benaías, e ele foi, atacou Adonias e o matou.
26 Och till Evjatar, prästen, sa kungen: ”Gå du till Anatot, till dina egna fält, för du förtjänar att dö, men jag ska inte döda dig denna gång, eftersom du bar Herren (Jahveh) Guds (Elohims) ark framför min far David och eftersom du var plågad med allt som min far David var plågad av.”
26 Depois o rei Salomão disse ao sacerdote Abiatar: — Vá para as suas terras em Anatote. Você merece morrer, mas eu não vou mandar matá-lo hoje porque você, quando estava com o meu pai Davi, era o encarregado da
27 Och Salomo avskedade (drev ut) Evjatar från att vara Herrens (Jahvehs) präst, så att Herrens (Jahvehs) ord skulle fullbordas som han talat angående Elis hus i Shilo. [\+xt 1 Sam 2:34-36\+xt*]
27 Depois Salomão dispensou Abiatar do serviço de sacerdote de Deus e assim fez com que acontecesse o que o Senhor Deus tinha dito em Siló a respeito do sacerdote Eli e dos seus descendentes.
28 Och ryktet nådde Joav, för Joav hade följt efter Adonija, men inte följt efter Avshalom. Och Joav flydde till Herrens (Jahvehs) tält och tog ett stadigt (fast, säkert) tag om altarets horn.
28 Joabe soube do que aconteceu. (Ele havia passado para o lado de Adonias, porém não havia passado para o lado de Absalão.) Então fugiu para a Tenda da Presença do Deus e ficou segurando nas pontas do altar .
29 Och det berättades för Salomo: ”Joav har flytt till Herrens (Jahvehs) tält och se, han är vid altaret.” Och Salomo sände Benajaho, Jehojadas son, och sa: ”Fall över (döda) honom.”
29 Contaram ao rei Salomão que Joabe havia fugido para a Tenda e estava ao lado do altar. Aí ele mandou um mensageiro perguntar a Joabe por que havia fugido para o altar. Joabe respondeu que havia fugido para o Senhor Deus porque estava com medo de Salomão. Então Salomão mandou que Benaías fosse matar Joabe.
30 Och Benajaho kom till Herrens (Jahvehs) tält och sa till honom: ”Så säger kungen: Kom ut.”
30 Benaías foi até a Tenda de Deus e disse a Joabe: — O rei mandou você sair daí. — Não saio! — respondeu Joabe. — Eu morrerei aqui. Então Benaías voltou e contou ao rei o que Joabe tinha dito.
31 Och kungen sa till honom: ”Gör som han har talat och fall över (döda) honom och begrav honom, så att du tar bort blodet, som Joav har spillt utan anledning, från mig och min fars hus.
31 Aí Salomão ordenou: — Faça o que ele disse. Mate-o e sepulte-o. Assim nem eu nem os descendentes do meu pai Davi seremos mais considerados culpados pelo que Joabe fez quando matou homens inocentes.
32 Och Herren (Jahveh) ska vända tillbaka hans blod över hans eget huvud, eftersom han har slagit två män som var mer rättfärdiga och bättre än han, och han dödade dem med svärd och min far David visste det inte. Avner, Ners son, Israels härförare [\+xt 2 Sam 3:22-39\+xt*], och Amasa, Jeters son, Juda härförare [\+xt 2 Sam 20:8-10\+xt*].
32 O Senhor Deus castigará Joabe pelos assassinatos que cometeu sem o conhecimento do meu pai Davi. Sem o meu pai saber, Joabe matou dois homens que eram inocentes e que eram melhores do que ele: Abner, comandante do exército de Israel, e Amasa, comandante do exército de Judá.
33 Så ska deras blod återvända över Joavs huvud och över hans säds huvud för alltid. Men till David och till hans säd och till hans hus och till hans tron, ska det vara frid (shalom) för evigt från Herren (Jahveh).”
33 O castigo pelo assassinato desses dois homens cairá para sempre sobre Joabe e sobre os seus descendentes. Mas o Senhor sempre dará prosperidade aos descendentes de Davi que forem reis depois dele.
34 Och Benajaho, Jehojadas son, gick upp och kom över honom (mötte honom, för att döda – hebr. parag) och slog honom, och han blev begraven i sitt eget hus i öknen.
34 Então Benaías foi até a Tenda de Deus e matou Joabe. Ele foi sepultado na sua propriedade, em campo aberto.
35 Och kungen satte Benajaho, Jehojadas son, i hans ställe över hären och Tsadoq, prästen, satte kungen i Evjatars ställe.
35 O rei pôs Benaías como comandante do exército no lugar de Joabe e colocou o sacerdote Zadoque no lugar de Abiatar.
36 Och kungen sände och kallade på Shimi och sa till honom: ”Bygg dig ett hus i Jerusalem och bo där och gå inte vidare någon annanstans.
36 Depois o rei Salomão mandou buscar Simei e disse: — Faça uma casa para você aqui em Jerusalém. Fique morando nela e não saia da cidade.
37 För när (den dagen) du går ut och passerar över bäcken Kidron, ska du med säkerhet veta att du ska döden dö, ditt blod ska komma över ditt eget huvud.”
37 E fique sabendo que, no dia em que você sair e atravessar o ribeirão Cedrom, você será morto, e a culpa será somente sua.
38 Och Shimi sa till kungen: ”Ditt ord (tal) är gott, som min herre kungen har talat, så ska din tjänare göra.” Och Shimi bodde i Jerusalem många dagar.
38 — Está bem, ó rei! — respondeu Simei. — Eu prometo fazer o que o senhor está mandando. E ele ficou morando em Jerusalém por muito tempo.
39 Och det skedde när tre år hade gått att två av Shimis tjänare sprang iväg till Achish, Maachas son, Gats kung. Och man berättade för Shimi och sa: ”Se, dina tjänare är i Gat.”
39 Acontece que, três anos depois, dois escravos de Simei fugiram e foram procurar refúgio com o governador da cidade de Gate, que era Aquis, filho de Maacá.
40 Och Shimi steg upp och sadlade sin åsna och gick till Gat, till Achish för att leta efter sina tjänare, och Shimi gick och förde tillbaka sina tjänare från Gat.
40 Simei ficou sabendo; por isso, selou o seu jumento e foi até Gate falar com Aquis a fim de procurar os seus escravos. Ele os achou e os levou de volta para casa.
41 Och det berättades för Salomo att Shimi hade gått från Jerusalem till Gat och kommit tillbaka.
41 Quando Salomão soube do que Simei havia feito,
42 Och kungen sände och kallade på Shimi och sa till honom: ”Lät inte jag dig svära (avlägga en ed) vid Herren (Jahveh) och varnade dig och sa: Vet med säkerhet att den dag du går ut och vandrar iväg ska du döden dö? Och du sa till mig: Ditt tal är gott, jag har hört det.
42 mandou buscá-lo e disse: — Eu fiz você jurar em nome do
43 Varför har du inte hållit Herrens (Jahvehs) ed och befallningen (hebr. mitzvot) som jag har befallt (hebr. tsavah) över dig?”
43 Então por que é que você quebrou o seu juramento feito em nome do Senhor e desobedeceu à minha ordem?
44 Och kungen sa till Shimi: ”Du känner väl till all ondska som ditt hjärta har erkänt, som du har gjort mot min far David, därför ska Herren (Jahveh) låta ondskan komma tillbaka över ditt eget huvud.
44 Você sabe muito bem de todo o mal que fez a Davi, meu pai. O Senhor Deus fará com que a sua maldade caia sobre você mesmo,
45 Men kung Salomo ska vara välsignad, och Davids tron vara befäst inför Herrens (Jahvehs) ansikte för evigt.”
45 porém me abençoará e fará com que o reino de Davi fique seguro para sempre.
46 Och kungen befallde Benajaho, Jehojadas son, och han gick ut och föll över (dödade) honom så att han dog. Och kungariket blev stadfäst (formades) i Salomos hand.
46 Aí o rei deu ordem a Benaías, e ele saiu, atacou Simei e o matou. E assim Salomão controlou completamente a situação do seu governo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Reis 2, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.