Atos 27

sur (SUR) vs ARIB

Sair da comparação
ARIB Almeida Revisada Imprensa Bíblica
1 Kaaɗe mo ɓeet nǝ, mun nɗel ntii kǝn mmo dǝm ɗi nyil Itali, ɓǝ mo le Pool kǝ pak nen ɗe mo a ɓuɓwoot, nsar mǝ mee ngwe ɗeɗes nkaa shiitoon mo, ɗe moo pet sǝm wur a Juliyus, ɗe nǝ a soon mǝ nentap mǝ mishkoom Agustus.
1 E, como se determinou que navegássemos para a Itália, entregaram Paulo e alguns outros presos a um centurião por nome Júlio, da corte augusta.
2 Mu ɗel nɗǝǝn mee tii ɗe nǝ tong a nyil Adramitiyum jì, ɗang nǝn mbǝ yool mbǝ dǝm ngaar yil ɗe mo nkoop yil Eshiya mo. Yaksǝ mu yool mwaan nǝ nɗǝǝn tii nǝ. Aristakus mee ngu Masidoniya mǝ yil nTasoloni, wur ɗi ashak kǝ mun zak.
2 E, embarcando em um navio de Adramítio, que estava prestes a navegar em demanda dos portos pela costa da Ásia, fizemo-nos ao mar, estando conosco Aristarco, macedônio de Tessalônica.
3 Daar nǝ, ɓǝ mǝ wul nSidon. Juliyus cìn ɗeret mPool, wur shínpee mPool kǝ nwur dǝm pǝ shaar fin mo, mbǝkǝ mmo ɓam wur ɗi.
3 No dia seguinte chegamos a Sidom, e Júlio, tratando Paulo com bondade, permitiu-lhe ir ver os amigos e receber deles os cuidados necessários.
4 Kaaɗe mǝ yool mpeemǝnǝ, ɓǝ mu dǝm shigǝng mǝ yil nSaiprus nǝ, mbǝɗe kut nǝ daampee mmun zam.
4 Partindo dali, fomos navegando a sotavento de Chipre, porque os ventos eram contrários.
5 Aɓwoon mǝnǝ, ɓǝ mu dǝm mu wul nkor kuur ɗe nǝn ngaar Silisiya kǝ Pamfiliya. Yaksǝ mu dǝm mu wul mMira ɗe nǝn nyil nLisiya.
5 Tendo atravessado o mar ao longo da Cilícia e Panfília, chegamos a Mirra, na Lícia.
6 A mMira nǝ, ɓǝ ngwe ɗeɗes nkaa shiitoon mo, kat mee tii ɗe nǝ tong Alekzandriya jì, ɗe nǝn mbǝ dǝm Itali, ɓǝ wur le mun nɗǝǝn nǝ.
6 Ali o centurião achou um navio de Alexandria que navegava para a Itália, e nos fez embarcar nele.
7 Mu cìn teer mo ɗes-ɗes mun mmwaan lee-lee, nkaa am kuur nǝ, a purut-purut ɗang mǝ jì mǝ wul kus kǝ Nidus. Kaaɗe baa kut nǝ yit mmun dǝm ɗe a kyeen kas, ɓǝ mǝ waa mǝ yaa ar nǝ shigǝng mǝ yil nKrit, kus kǝ Salmone.
7 Navegando vagarosamente por muitos dias, e havendo chegado com dificuldade defronte de Cnido, não nos permitindo o vento ir mais adiante, navegamos a sotavento de Creta, à altura de Salmone;
8 A purut-purut ɗang mu jì mu wul ɗi a pǝkom ɗǝǝr nǝ, ɓǝ mu jì mǝ wul mmee mpee ɗe mo kǝ pet a peekaat ɗeret, ɗe nǝ kus kǝ pee nkaam nLasiya.
8 e, costeando-a com dificuldade, chegamos a um lugar chamado Bons Portos, perto do qual estava a cidade de Laséia.
9 Mbǝɗǝ mun mbǝ yém ɗi mpeemǝnǝ mbǝ teer mo ɗes, ɓǝ kaaɗe mǝ yaa mwaan, ɓǝ nǝ jì kǝ jeel ɗes, mbǝɗe tar mwaan nkaa am nǝ kǝ ten ɗel, ɗang nǝ aɓwoon tartong kǝ neen, ɓǝ Pool leshap nnen ɗe mo nɗǝǝn tii nǝ.
9 Havendo decorrido muito tempo e tendo-se tornado perigosa a navegação, porque já havia passado o jejum, Paulo os advertia,
10 Wur sat mmo nǝnee, <<Daa mo, wen nnaa mwaan fun ɗesǝ nǝn nɗen kǝ jeel, kǝ lée ɗe mun kǝ mo nɗǝǝn tii nǝ mon ntǝkook, ɗang tii mǝnǝn ntǝkook, dǝm wul kǝ seen fun mo zak.>>
10 dizendo-lhes: Senhores, vejo que a viagem vai ser com avaria e muita perda não só para a carga e o navio, mas também para as nossas vidas.
11 Jir aasǝ baa ngwe ɗeɗes nkaa shiitoon nǝ mo, leɗyeen mpwoo ɗe Pool sat kas, tǝng wur nkǝlǝng a pwoo mǝ ngutung tii nǝ ɗak, kǝ mǝ ngu tii nǝ met mbii ɗe Pool sat nwur.
11 Mas o centurião dava mais crédito ao piloto e ao dono do navio do que às coisas que Paulo dizia.
12 Baa peeɗar mǝ tii ɗesǝ nii ret ntarkut kas, a kǝsǝ ɓǝ ɗes mǝ gurum nǝ mo ɓeet nǝ, ngyel mǝ yool aku mpeemǝnǝ, kǝ koo ɗe arang yii ɓǝ mu nwul ɗi nFoniks, ɗe nǝ a mee pee am kuur ɗeret nɗǝǝn pee nkaam nKrit, nii naa gaar ngyeen, nsar puusru, kǝ ngaar ndeng nsar puusru zak, mu hos ntarkut a mpee mǝnǝ.
12 E não sendo o porto muito próprio para invernar, os mais deles foram de parecer que daí se fizessem ao mar para ver se de algum modo podiam chegar a Fênice, um porto de Creta que olha para o nordeste e para o sueste, para ali invernar.
13 Kaaɗe kut nǝ ɗoom cut pee lee-lee ngaar ngyeen, ɓǝ mo pan nǝ, nǝn njì wuɗun nciit kǝ pan fur mo, ɓǝ mo dul ɓwootsǝǝp nǝ, kǝ mmo tung tii nǝ shindǝm kus kǝ pǝkom ɗǝǝr mǝ yil nKrit.
13 Soprando brandamente o vento sul, e supondo eles terem alcançado o que desejavam, levantaram ferro e iam costeando Creta bem de perto.
14 Ɗangɓǝ kaaɗe mo lang ɗi lee, ɓǝ mee kut ɗeɗes ɗe moo pet a Yurakium dǝ nǝ put nnar kwang ɗeng kǝ sar puus kaa nǝ cutpee jì ɗi nkaa pee nkaam nǝ.
14 Mas não muito depois desencadeou-se do lado da ilha um tufão de vento chamado euro-aquilão;
15 Kaaɗe kut ɗeɗes nǝ cut tii nǝ, ɓǝ baa tii nǝ mak dǝm ngaar pee ɗe kut nǝ kǝ jì ɗe kas. Ɓǝ mu yit nkut nǝ tǝp mun shindǝm ɗi mmee ngaar ɗyik.
15 e, sendo arrebatado o navio e não podendo navegar contra o vento, cedemos à sua força e nos deixávamos levar.
16 Mu ɗel shigǝng mǝrep mee yil ɗe am neer ciirkaat ɗe moo pet a Kauda. A purut-purut ɗang mu mak ɓwoot làa tii nǝ nkaa ɗeɗes nǝ.
16 Correndo a sota-vento de uma pequena ilha chamada Clauda, somente a custo pudemos segurar o batel,
17 Aɓwoon ɗe mo kǝ ɗiyeep làa tii nǝ le nɗǝǝn tii ɗeɗes nǝ, ɓǝ mo ɓwoot teng shin ciir nkaa tii ɗeɗes nǝ. Mo sham kǝ nlǝr mǝ tii nǝ mo. Mbǝɗǝ mo kǝǝr nǝ, taji kut nǝ tǝp tii nǝ dǝm shweer shi pǝkom ɗyees nSirtis kas. Mo dul ɓwootsǝǝp mǝ tii nǝ kàa nɗǝǝn am nǝ kǝn mmo yit, kǝn nkut nǝ tǝp tii nǝ shindǝm ɗi.
17 o qual recolheram, usando então os meios disponíveis para cingir o navio; e, temendo que fossem lançados na Sirte, arriaram os aparelhos e se deixavam levar.
18 Mbǝɗǝ kut nǝ ɗes zam, ɗang nǝ fes yoon mun ɗes zam. Daar nǝ, ɓǝ mo ɗoom kok pak lee ɗe mo nɗǝǝn tii nǝ car mɓut am.
18 Como fôssemos violentamente açoitados pela tempestade, no dia seguinte começaram a alijar a carga ao mar.
19 Parpuus ɗekun nǝ zak, ɓǝ mo shikáa fur, mo kok lee tii nǝ mo car mɓut am zak.
19 E ao terceiro dia, com as próprias mãos lançaram os aparelhos do navio.
20 Mu cìn teer mo ɗes, baa mu mak naa puus koo zar mo kas. Ɗee a kut ɗeɗes, kǝ tungzung mo kàa paa mun ɗak, ɗe nǝ le kǝn mmun put kǝ pǝtuup nǝ baa mun mbar kas.
20 Não aparecendo por muitos dia nem sol nem estrelas, e sendo nós ainda batidos por grande tempestade, fugiu-nos afinal toda a esperança de sermos salvos.
21 Mbǝɗǝ gurum nǝ mo kǝ cìn teer mo ɗes nnen se mbiise, ɓǝ Pool yool nnaar mo, ɓǝ wur sat nǝnee, <<Daa mo, katɗang dǝ wu kǝlǝng pwoo fen, ɓǝ baa dǝ wun nyool nɗǝǝn yil nKrit, kǝn nwun shwaajeel ɗesǝ, kǝn nwun bǝlang nlée fuu mo kǝrong kas.
21 Havendo eles estado muito tempo sem comer, Paulo, pondo-se em pé no meio deles, disse: Senhores, devíeis ter-me ouvido e não ter partido de Creta, para evitar esta avaria e perda.
22 Mbǝmǝnǝ an pǝ sat nwun, wu yaa pǝtuup fuu mo, mbǝɗe baa mee gurum nɗǝǝn wun, mbǝ mmuut kas, a tii nǝn mpyan kash-kash ɗak.
22 E agora vos exorto a que tenhais bom ânimo, pois não se perderá vida alguma entre vós, mas somente o navio.
23 Mbǝɗǝ dǝdoon mpar, ɓǝ mee ngulep mǝ Naan ɗe an a mǝwur, kǝ ɗe an kǝn nseyil nwur zak, wur jì woo shin nghan.
23 Porque esta noite me apareceu um anjo do Deus de quem eu sou e a quem sirvo,
24 <<Ɓǝ wur sat nghan nǝnee, <Taji kǝǝrmuut yaa gha kas Pool. Nǝ a tǝng gha mbǝ ɗar ntoom kǝ Siza. A naa Naan kǝ cìn ɗeret ngha, ashak kǝ nen ɗe mo nɗǝǝn tii nǝ jir. Baa mee gurum nɗǝǝn tii nǝn mmuut kas.>
24 dizendo: Não temas, Paulo, importa que compareças perante César, e eis que Deus te deu todos os que navegam contigo.
25 Mbǝ mǝnǝ, daa mo, wu cìn retnyit. Mbǝɗǝ wen nshinzeen nNaan nǝ, mbii ɗe mo woo nghan, ɓǝ nǝn ncìn a kǝsǝ.
25 Portanto, senhores, tende bom ânimo; pois creio em Deus que há de suceder assim como me foi dito.
26 Ɗang jir kǝsǝ ɓǝ kut nǝn tǝp tii nǝ shweer nkaa mee yil ɗe am neer nǝ ciirkaat.>>
26 Contudo é necessário irmos dar em alguma ilha.
27 Nɗǝǝn teer ɗe kaapaat baafeer nǝ, ɓǝ kut nǝ tǝp mun kàa kǝ sham nɗǝǝn am kuur mǝ Adriya. Yaksǝ nnaar par, ɓǝ nen tii nǝ mo pan nǝ, muu wul kus kǝ mee yil.
27 Quando chegou a décima quarta noite, sendo nós ainda impelidos pela tempestade no mar de Ádria, pela meia-noite, suspeitaram os marinheiros a proximidade de terra;
28 Ɓǝ mo kam lu mǝ am nǝ, ɓǝ mo kat nǝ a shii mo kambil mǝndong kǝ laarvǝl (120). Kaaɗe mu gyes mu dǝm ɗi lee, ɓǝ mo cin shin kam lu mǝ am nǝ ɗe zak, ɓǝ mo kat nǝ wul a shii laarpwoofeer (90).
28 e lançando a sonda, acharam vinte braças; passando um pouco mais adiante, e tornando a lançar a sonda, acharam quinze braças.
29 Mbǝ kǝǝrmuut ɗe nǝ, meesǝ, kut nǝn ndǝm shweer tii nǝ nkaa ngǝk, ɓǝ mo fwen ɓwootsǝǝp nǝ mo sham feer mɓwoon mǝ tii nǝ, mbǝkǝ ntii nǝ ɗar ɗi coot, mbǝɗe mo le pan nkaa ɓit ɗe nǝn mbǝ mang.
29 Ora, temendo irmos dar em rochedos, lançaram da popa quatro âncoras, e esperaram ansiosos que amanhecesse.
30 Nentung tii nǝ mo nkaa yap ar ɗe mon nshwe yit tii nǝ ɗi, ɓǝ mo kǝ ten shang làa tii nǝ shinsham mɓut am kuur nǝ. Mo cìn kǝsǝ a mbǝ gwam gurum mo, kǝn mmo naa ɗi nǝ, wuɗun a mbǝ fwo ɓwootsǝǝp nǝ ɗe mon mpǝkyeen mǝ tii nǝ, ɗe moo ɓwet shinsham sǝ.
30 Procurando, entrementes, os marinheiros fugir do navio, e tendo arriado o batel ao mar sob pretexto de irem lançar âncoras pela proa,
31 Ɗangɓe Pool sat ngwe ɗeɗes mǝ shiitoon nǝ mo nǝnee, <<Katɗang ɓǝ baa nentung tii nǝ mo tong ɗi nɗǝǝn tii nǝ kas, ɓǝ wu mmurep jir.>>
31 disse Paulo ao centurião e aos soldados: Se estes não ficarem no navio, não podereis salvar-vos.
32 Ɓǝ shiitoon mo can teng mǝ làa tii nǝ, mo yit nǝ sham taa nɗǝǝn am nǝ, yaksǝ kut mang nǝ seet kǝ nǝ.
32 Então os soldados cortaram os cabos do batel e o deixaram cair.
33 Kaaɗe ɓit kus kǝ mang, ɓǝ Pool sat ngurum nǝ mo jir kǝ mmo se mbiise, wur sat nǝnee, <<A teer mo kaapaat baafeer nɗesǝ, ɓǝ wun pǝ tong gongpee, kǝ baa wu se mee mbiise kas.
33 Enquanto amanhecia, Paulo rogava a todos que comessem alguma coisa, dizendo: É já hoje o décimo quarto dia que esperais e permaneceis em jejum, não havendo provado coisa alguma.
34 Mbǝmǝnǝ kǝn ɗang pǝ wun, mbǝkǝ nwun se mbiise, mbǝɗe mǝnǝn nshínɓal nwun nɗǝǝn shik fuu mo. Baa mee shweepkáa mǝ mee gurum mǝndong nɗǝǝn wun nǝn nloom kas.>>
34 Rogo-vos, portanto, que comais alguma coisa, porque disso depende a vossa segurança; porque nem um cabelo cairá da cabeça de qualquer de vós.
35 Kaaɗe Pool sat pwoo mǝnǝ, ɓǝ wur mang gǝǝl aas, ɓǝ wur ɗangnaan ɗe mǝ plang Naan a yit gurum nǝ mo jir, ɓǝ wur tep gǝǝl aas nǝ, ɓǝ wur yaa se nǝ.
35 E, havendo dito isto, tomou o pão, deu graças a Deus na presença de todos e, partindo-o começou a comer.
36 Yaksǝ gurum nǝ mo jir mo kat retnyit, ɓǝ mo shikáa fur mo se gǝǝl aas nǝ zak.
36 Então todos cobraram ânimo e se puseram também a comer.
37 Mun gurum ɗe mun nɗǝǝn tii nǝ jir, mu wul kambil vǝl kǝ laarpwoovǝl kǝ peemee (276).
37 Éramos ao todo no navio duzentas e setenta e seis almas.
38 Kaaɗe gurum mo se mbiise mo ǝɓǝl, ɓǝ mo kok aàs ɗǝɓen ɗe nǝ nɗǝǝn tii nǝ, mo car shinsham mɓut am kuur nǝ, kǝn ntii nǝ pan fiyeel ɗi.
38 Depois de saciados com a comida, começaram a aliviar o navio, alijando o trigo no mar.
39 Kaaɗe ɓitmang, ɓǝ baa nentung tii nǝ mo man yil ɗe mo ɗi nǝ kas, ɓǝ mo naa mee pǝkom ɗǝǝr ɗe nǝ kǝ ɗyees, ɓǝ mo ɓeet nǝ, katɗang nǝ mak cìn, ɓǝ mo dǝm kǝ tii ɗi pǝkom nǝ.
39 Quando amanheceu, não reconheciam a terra; divisavam, porém, uma enseada com uma praia, e consultavam se poderiam nela encalhar o navio.
40 Ɓǝ mo saa teng ɗe mo yaa ɓwootsǝǝp nǝ mo, kǝn mmo yit ɓwootsǝǝp nǝ mo mɓut am kuur nǝ, kǝn mmo fween teng ɗe moo yaa mbii ciir kǝ tii nǝ. Yaksǝ mo ɗiyeep nlǝr ɗe nǝn mpǝkyeen mǝ tii nǝ nkor ɗe kut kǝ jì ɗi, ɓǝ mo yaa ar dǝm pǝkom ɗǝǝr.
40 Soltando as âncoras, deixaram-nas no mar, largando ao mesmo tempo as amarras do leme; e, içando ao vento a vela da proa, dirigiram-se para a praia.
41 Ɗangɓǝ kaaɗe mu wul mmee mpee ɗe kut kǝ cut am nǝ jì kaat ɗi, ɓǝ tii nǝ ɗel shamru mɓut ɗiyees, ɗe baa nǝ kutɗi kǝ tungpee kas, ɓǝ koor mɓwoon mǝ tii nǝ ɗoom pyan, mbǝ ɓal mǝ kut ɗe nii cut nǝ.
41 Dando, porém, num lugar onde duas correntes se encontravam, encalharam o navio; e a proa, encravando-se, ficou imóvel, mas a popa se desfazia com a força das ondas.
42 Yaksǝ shiitoon nǝ mo ɓeetpwoo, mbǝ twe nen ɗe mo a ɓuɓwoot jir, mbǝkǝ taji mo cut lung, kǝ mo dǝm loom ɗi kas.
42 Então o parecer dos soldados era que matassem os presos para que nenhum deles fugisse, escapando a nado.
43 Ɗangɓǝ ngwe ɗeɗes nkaa shiitoon nǝ mo, kǝ reɓet ɓam Pool, ɓǝ wur cíi mmo. Wur le kǝ nnen ɗe mo man lung jir, mo mǝrep sham mɓut am nǝ, kǝn mmo taa lung dǝm wul ɗe a pwoo ɗǝǝr.
43 Mas o centurião, querendo salvar a Paulo, estorvou-lhes este intento; e mandou que os que pudessem nadar fossem os primeiros a lançar-se ao mar e alcançar a terra;
44 Aɓwoon mǝnǝ, ɓǝ koor gurum nǝ mo mǝrep sham taa nkaa shiyeep mo, kǝ pak mo nkaa yoom mǝ tii ɗe nǝ pyan nǝ zak.
44 e que os demais se salvassem, uns em tábuas e outros em quaisquer destroços do navio. Assim chegaram todos à terra salvos.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 27, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.