Marcos 9
Sug Begu Ne Kalegenan (STB) vs NTLH
1 Mbuus miktalu' giin tu senilan, “Esuyan'u amu, duunik santa' tawan rini ne ndi' matay tampan me'ita' nilan suk pedlegari' nud Diwata neng mateng duma se kega'em.”
1 E Jesus terminou, dizendo:
2 Dluwat se genem endaw, inuwit ni Jesus, gilan si Pedro, Santiago, bu' si Juan, bu' tinumuwad ilan tu seng metaas neg bentud ne gilanilan ra. Bu' saanay migenleng ilan ri ni Jesus mi'eseb su gawi'en,
2 Seis dias depois, Jesus foi para um monte alto, levando consigo somente Pedro, Tiago e João. Ali, eles viram a aparência de Jesus mudar.
3 bu' suk suuben sinumanag seng melebiyan ne keputi' ne nda'iruni isan ta' rini seg benwa ne gemputi' kampun sinangkali' itu.
3 A sua roupa ficou muito branca e brilhante, mais do que qualquer lavadeira seria capaz de deixar.
4 Rayun suk telu ne ngak tinu'unan mikiita' ri ni Elias bu' ni Moses, neng miktuntul duma ni Jesus.
4 E os três discípulos viram Elias e Moisés conversando com Jesus.
5 Miktalu' si Pedro tu ni Jesus, “Sir, melengas gaid ne rini ami. Megbaal ami nek telu buuk ne nga dlekaw, sala para seni'a, sala para se ni Moses, bu' sala para se ni Elias.”
5 Então Pedro disse a Jesus: — Mestre, como é bom estarmos aqui! Vamos armar três barracas: uma para o senhor, outra para Moisés e outra para Elias.
6 Giin bu' su ngad duma mi'endekan gupiya ne nda' mekesuun bu' landunik telu'enen.
6 Pedro não sabia o que deveria dizer, pois ele e os outros dois discípulos estavam apavorados.
7 Mbuus duuning mituwa' ne ginanud bu' tinumeklem ini ri senilan, bu' duunik talu' buwat tu se ginanud neng miktalu', “Giin nini sug Bata'u nek pinetail'u! Penginengegay niyu giin.”
7 Logo depois, uma nuvem os cobriu, e dela veio uma voz, que disse: — Este é o meu Filho querido. Escutem o que ele diz!
8 Sek tikmal, ali' ilan pegenleng tu sek timala', nda' irun naing mi'ita' nilan gawas ri ni Jesus duma senilan.
8 Aí os discípulos olharam em volta e viram somente Jesus com eles.
9 Sek peddiksun nilan buwat seg bentud, si Jesus mimandu' senilan, “Ndi' niyu pengasuy tu se isan ta' sung mi'ita' niyu, tampan sug Bata' ne Getaw metubu' na puli' buwat se kemetain.”
9 Quando estavam descendo do monte, Jesus mandou que não contassem a ninguém o que tinham visto, até que o Filho do Homem ressuscitasse.
10 Tinuman nilan sung mandu'en, ma'ad ri se gegulingen nilan mismu migatad ilan sek pegaddat sek tinalu'en, “Landun mai gulugaaning ‘metubu' puli'’ buwat se kemetain?”
10 Eles obedeceram à ordem, mas discutiram entre si sobre o que queria dizer essa ressurreição.
11 Bu' miksaak ilan tu ni Jesus, “Tuma ma su ngang mentetendu' se Kesugu'an miktalu' ma ne si Elias giin sung meguna merini?”
11 Então perguntaram a Jesus: — Por que os
12 Miksembag giin, “Si Elias sung meguna merini arun sek pegandam se dlaun ne ngag betang. Ma'ad tuma ma misulat ma ri se Kesulatan ne sug Bata' ne Getaw kina'enlan gaid megantus gupiya bu' bibain?
12 Ele respondeu:
13 Esuyan'u amu ne si Elias minateng na, bu' binaal na ne nga getaw tu seniin sung mekepedleliyag ri senilan, sek tinalu' se Kesulatan metendeng ri seniin.”
13 Eu afirmo a vocês que Elias já veio, e o maltrataram como quiseram, conforme as Escrituras dizem a respeito dele.
14 Sek pekpuli' na nilan tu sed duma ne ngak tinu'unan, mi'ita' nilan su gembagel nek panen ne nga getaw midlibut tu senilan bu' sud duma ne ngang mentetendu' se Kesugu'an neng mikpegaddat duma senilan.
14 Quando eles chegaram perto dos outros discípulos, viram uma grande multidão em volta deles e alguns mestres da Lei discutindo com eles.
15 Sek pekiita' ne nga getaw riin ni Jesus, mitingala ilan gupiya bu' minggebek ilan pagaw tu seniin arun alimba'en giin.
15 Quando o povo viu Jesus, todos ficaram admirados e correram logo para o cumprimentarem.
16 Miksaak si Jesus tu se ngak tinu'unaan, “Landun ma suk pigaddat niyu duma senilan?”
16 Jesus perguntou aos discípulos:
17 Miksembag suk sala se nga getaw ritu, “Sir, inuwit'u sug bata'u riin seni'a, tendeng ay sineleran giin neng melaat ne gispiritu neng mikepebaal seniin ne ndi' mekegabit.
17 Um homem que estava na multidão respondeu: — Mestre, eu trouxe o meu filho para o senhor, porque ele está dominado por um espírito mau e não pode falar.
18 Sek panahun nek sineleran giin seng melaat ne gispiritu, limbagenen giin riin se dlupa'an, mbuus megbula'bula' sug baba'en, mengkiget su ngang ngisiin, bu' menekeg giin. Inandyu'u su ngak tinu'unan mu nek peguwasen nilan sung melaat ne gispiritu ma'ad ndi' nilan mbaal.”
18 Sempre que o espírito ataca o meu filho, joga-o no chão, e ele começa a espumar e a ranger os dentes; e ele está ficando cada vez mais fraco. Já pedi aos discípulos do senhor que expulsassem o espírito, mas eles não conseguiram.
19 Miktalu' si Jesus tu senilan, “Gamu ne nga getaw ne nda'irunik pektu'uun! Gendun pa ba ketaas suk panahun ne gaku' kina'enlan mekengel duma seniyu? Gendun pa ba ketaas suk panahun suk pekpelugbak'u ri seniyu? Uwit niyu rini senaanig bata' dlai kiin.”
19 Jesus disse:
20 Inuwit nilan sug bata' tu ni Jesus.
20 Quando o levaram, o espírito viu Jesus e sacudiu com força o menino. Ele caiu e começou a rolar no chão, espumando pela boca.
21 “Gendun na kepayat giin neng maa' nini?” miksaak si Jesus tu se gama'.
21 Aí Jesus perguntou ao pai: O pai respondeu: — Ele está assim desde pequeno.
22 “Melaun na nek panahun ne sung melaat ne gispiritu neng migindan mekpatay ri seniin pebiyan sek pektikpu' ri seniin ri se gapuy bu' riin sek tubig. Melelaat'a senami bu' ebangay mu ami, bu' mbaal mu!”
22 Muitas vezes o espírito o joga no fogo e na água para matá-lo. Mas, se o senhor pode, então nos ajude. Tenha pena de nós!
23 “Wa'a,” miktalu' si Jesus, “bu' dya'a se gegulingen mu mismu mbaal! Su dlaun neg betang mbaal para tu se getaw ned duunik pektu'uun.”
23 Jesus respondeu:
24 Rayun, su gama' nug bata' dlai migbeksay, “Duunik pektu'uu ma'ad kulang. Ebangay mau neng meddugang suk peksalig'u.”
24 Então o pai gritou: — Eu tenho fé! Ajude-me a ter mais fé ainda!
25 Bu' sek pekiita' run ni Jesus ne suk panen ne nga getaw miisel na tu senilan, pimaagen sung melaat ne gispiritu. “Bengel bu' gugel ne gispiritu,” miktalu' giin, “miksugu'u seni'a sek pegawas ri seg bata' dlai kiin bu' ndi'a na sumeled puli' ri seniin!”
25 Quando Jesus viu que muita gente estava se juntando ao redor dele, ordenou ao espírito mau:
26 Migbeksay sung melaat ne gispiritu, bu' pipengeyegen gupiya sug bata', bu' ginumawas ini. Sug bata' dlai bu' enlengan maa' na neng minatay, bu' suk salasala miktalu', “Minatay na giin!”
26 O espírito gritou, sacudiu o menino e saiu dele, deixando-o como morto. Por isso todos diziam que ele havia morrido.
27 Ma'ad inuwiran ni Jesus su gemegen bu' binuwaten nini, bu' migindeg giin.
27 Mas Jesus pegou o menino pela mão e o ajudou a ficar de pé.
28 Bu' seng mikeseled na si Jesus tu seg balay, su ngak tinu'unaan miksaak ri seniin ne gilanilan ra, “Tuma ma ndi' ami ma mekepegawas seng melaat ne gispiritu?”
28 Quando Jesus entrou em casa, os seus discípulos lhe perguntaram em particular: — Por que foi que nós não pudemos expulsar aquele espírito?
29 “Suk pegampu' ra giin sung mekepegawas seng maa' nini ne kelasi neng melaat ne gispiritu,” miksembag si Jesus; “nda'iruni dlain.”
29 Jesus respondeu:
30 Si Jesus bu' su ngak tinu'unaan migawa' tu se dlugar ketu bu' minetas ilan tu se Galilea. Si Jesus ndi'en liyagan ned duuning mekesuun bu' ta' giin,
30 Jesus e os discípulos saíram daquele lugar e continuaram atravessando a Galileia. Jesus não queria que ninguém soubesse onde ele estava
31 tendeng ay tinendu'aan su ngak tinu'unaan: “Sug Bata' ne Getaw piyal na tu se ngang mekpatay ri seniin. Ma'ad dluwat sek telu endaw metubu' giin puli'.”
31 porque estava ensinando os discípulos. Ele lhes dizia:
32 Ma'ad nda' ilan mekesabut bu' landuni gulugan sek tinendu'en, bu' minendek ilan sek peksaak ri seniin.
32 Eles não entendiam o que Jesus dizia, mas tinham medo de perguntar.
33 Bu' minateng ilan tu se Capernaum. Bu' seng mikeseled ilan na tu seg balay, miksaak si Jesus tu se ngak tinu'unaan, “Lama run maik pigeddatan niyu tu sed dalan?”
33 Jesus e os discípulos chegaram à cidade de Cafarnaum. Quando já estavam em casa, Jesus perguntou aos doze discípulos:
34 Ma'ad nda' ilan peksembag ri seniin, tendeng ay se dlaangan ilan pa, migaddat ilan ma bu' ta' su dlabaw gupiya ri senilan.
34 Mas eles ficaram calados porque no caminho tinham discutido sobre qual deles era o mais importante.
35 Mbuus migingkud si Jesus, bu' pipegauren suk sepulu' bu' ruwa' ne ngak tinu'unaan, bu' tinelu'aan ilan, “Isan ta' seniyu ne dliyagaan ne mbaal ne dlabaw, kina'enlan mekpebaba' giin bu' mbaal nek sesugu'en ne dlaunan.”
35 Jesus sentou-se, chamou os doze e lhes disse:
36 Rayun minuwan giin neg bata' bu' pi'indegen nini riin seng metungenga'an nilan. Dinilangen sug bata' bu' miktalu' giin tu senilan,
36 Aí segurou uma criança e a pôs no meio deles. E, abraçando-a, disse aos discípulos:
37 “Isan ta' sud dumawat pebiyan ri se ngalan'u sek sala se nga gembata' keni, dinumawat ri senaan; bu' isan ta' sud dumawat ri senaan, dinumawat gena' na run ri senaan ma'ad riin rema sek sala neng miksugu' ri senaan.”
37 — Aquele que, por ser meu seguidor, receber uma criança como esta estará também me recebendo. E quem me receber não recebe somente a mim, mas também aquele que me enviou.
38 Miktalu' seniin si Juan, “Sir, mikiita' ami ne getaw neng mikpegawas ne ngak penulay ginamiten sung ngalan mu, bu' inesuyan nami nek peleliyaan tendeng ay gena' giin sakup se dlumpuk ta.”
38 João disse: — Mestre, vimos um homem que expulsa demônios pelo poder do nome do senhor, mas nós o proibimos de fazer isso porque ele não é do nosso grupo.
39 “Ndi' niyu giin belebagay,” miktalu' si Jesus tu senilan, “tendeng ay nda'iruning mekegbaal neng milagru pebiyan se ngalan'u, peketubus mektalu' rayun neng melaat metendeng ri senaan.
39 Jesus respondeu:
40 Ay su isan ta' ne gendi' kumuntra senita giin sud dumapig senita.
40 Porque quem não é contra nós é por nós.
41 Ay telu'an'u amu seng metuud, isan ta' neng mekpe'inum seniyu nek tubig, tendeng ay misakup amu riin senaan, mekerawat gaid giin ne ganti.”
41 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: quem der um copo de água a vocês, porque vocês são de Cristo, com toda a certeza receberá a sua recompensa.
42 “Bu' isan ta' seniyu ne mbaal ne getaran sek pekpekesala' sek sala ne ngang mekiika' ne nga gembata' keni neng mektu'u ri senaan, melengas pa para se getaw ketu neg bitinan ne gembagel neg batu ne dligisan su dliigen bu' tikpu'en giin tu sed dagat.
42 Jesus continuou:
43 Aas bu' su gemeg mu mbaal neng mekeperala' ri sek pektu'u mu, petel mu ini! Ay melengas pa kampuun nek sumeled'a ri se ketubu' ne nda'iruni gemeg mu sinangkali' ned duwa' su gemeg mu ma'ad tikpu'en'a se gimpirnu, su gapuy ne ndi' gaid mpaleng.
43 Se uma das suas mãos faz com que você peque, corte-a fora! Pois é melhor você entrar na vida eterna com uma só mão do que ter as duas e ir para o inferno, onde o fogo nunca se apaga.
44 — ausente —
44 [Ali os vermes que devoram não morrem, e o fogo nunca se apaga.]
45 Bu' suk sala ne geksud mu mbaal neng mekeperala' sek pektu'u mu, petel mu ini! Ay melengas pa para seni'a nek sumeled'a se ketubu' nek sala rai geksud mu sinangkali' se kumplitu su nga geksud mu ma'ad tikpu'en'a tu se gimpirnu.
45 Se um dos seus pés faz com que você peque, corte-o fora! Pois é melhor você entrar na vida eterna aleijado do que ter os dois pés e ser jogado no inferno.
46 — ausente —
46 [Ali os vermes que devoram não morrem, e o fogo nunca se apaga.]
47 Bu' suk sala neng mata mu mbaal neng mekeperala' sek pektu'u mu, esuk mu ini! Ay melengas pa para seni'a nek sumeled sek pedlegeri'an ned Diwata nek sala raing mata mu sinangkali' se kumplitu su ngang mata mu, ma'ad pidlaken'a tu se gimpirnu.
47 Se um dos seus olhos faz com que você peque, arranque-o! Pois é melhor você entrar no
48 Ritu ‘su nga guled neng maan senilan ndi' matay, bu' su gapuy neng meksereng senilan ndi' mpaleng.’”
48 Ali os vermes que devoram não morrem, e o fogo nunca se apaga.
49 “Tendeng ay suk salasala tilengen pebiyan se gapuy maa' ned dulang nek tilengen pebiyan seng maasin.”
49 — Pois todas as pessoas serão
50 “Sung maasin melengas, ma'ad bu' merela'an na ini se kepaiten pegendunen mu pa run sek pekpepuli' su kepaiten?”
50 O sal é uma coisa útil; mas, se perder o gosto, como é que vocês poderão lhe dar gosto de novo? Tenham sal em vocês mesmos e vivam em paz uns com os outros.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.