1 Coríntios 14

Marĩpʉya Kerere Wereri Turi (SRI) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Gajerãrẽ maĩnemoka! Irasũ ããrĩmakʉ̃, Marĩpʉyare Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ mʉsãrẽ irimasĩrĩ sĩrĩrẽ gããmeka! Ããrĩpereri ĩgʉ̃ irimasĩrĩ sĩrĩrẽ gũñarã, gaji nemorõ Marĩpʉ weredorerosũ weremasĩrĩ gapʉre bʉro gããmeka!
1 Que o amor seja seu maior objetivo! Contudo, desejem também os dons espirituais, especialmente a capacidade de profetizar.
2 Sugʉ gaji masã ya werenírĩ merã werenímasĩbirikeregʉ werenímakʉ̃, Marĩpʉ dita ĩgʉ̃ werenírĩrẽ pémi. Masaka gapʉ ĩgʉ̃ werenírĩrẽ pébema. Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ turari merã Marĩpʉyare masĩña marĩdeare wereními.
2 Pois quem fala em línguas fala apenas com Deus, pois ninguém mais o entende, e em espírito fala verdades ocultas.
3 Marĩpʉ weredorerosũ weregʉ gapʉ masakare weremi. Ĩgʉ̃ wereri pérãrẽ Jesucristore bʉremunemomakʉ̃ yámi. Ĩgʉ̃ wereri merã ĩgʉ̃sãrẽ õãrõ ããrĩrikʉmakʉ̃, õãrõ yʉjʉpũrãkʉmakʉ̃ yámi.
3 Mas aquele que profetiza fortalece, anima e conforta os outros.
4 Gaji masã ya werenírĩ merã werenímasĩbirikeregʉ werenígʉ̃ ĩgʉ̃ basi Jesucristore bʉremunemogʉ̃ yámi. Marĩpʉ weredorerosũ weregʉ gapʉ gajerã Jesucristore bʉremurãrẽ ĩgʉ̃rẽ bʉremunemomakʉ̃ irigʉ yámi.
4 Quem fala em línguas fortalece a si mesmo, mas quem profetiza fortalece toda a igreja.
5 Gaji masã ya werenírĩ merã mʉsã werenímasĩbirideare ããrĩpererã mʉsã werenímasĩmakʉ̃ gããmea yʉ. Iri nemorõ Marĩpʉ weredorerosũ mʉsã weremakʉ̃ bʉro gããmea. Marĩpʉ weredorerosũ weregʉ gapʉ, gaji masã ya werenírĩ merã werenígʉ̃ nemorõ masakare iritamugʉ̃ ããrĩ́mi. Irasũ ããrĩkerepʉrʉ, gaji masã ya werenírĩrẽ pégʉ: “Ãsũ ãrĩdʉaro yáa”, ãrĩ weremakʉ̃ õãgoráa. Ĩgʉ̃ irasũ ãrĩ weregʉ, Jesucristore bʉremurãrẽ ĩgʉ̃rẽ bʉremunemomakʉ̃ irigʉ yámi.
5 Gostaria que todos vocês falassem em línguas, mas gostaria ainda mais que todos profetizassem. Pois a profecia é superior a falar em línguas, a menos que alguém interprete o que vocês dizem para que toda a igreja seja fortalecida.
6 Yaarã, yʉ mʉsã pʉrogue waagʉ́, gaji masã ya werenírĩ merã werenígʉ̃, mʉsãrẽ iritamubiribokoa. Marĩpʉ ĩgʉ̃yare yʉre masĩmakʉ̃ irideare weregʉ, ĩgʉ̃ya diayema kerere masĩrĩ merã weregʉ, ĩgʉ̃ yʉre weredorerire weregʉ, ĩgʉ̃yare mʉsãrẽ buegʉ, mʉsãrẽ iritamubokoa.
6 Irmãos, se eu for visitá-los e falar em línguas, em que isso os ajudará? Mas, se eu lhes trouxer uma revelação, um conhecimento especial, uma profecia ou um ensinamento, isso lhes será proveitoso.
7 Keori merã mʉsãrẽ weregʉra. Tẽrẽdirure keoro puribirimakʉ̃, o arpa wãĩkʉro bʉapʉtẽrõde keoro bʉapʉtẽbirimakʉ̃, iri wãĩ bayari ããrĩkoa, ãrĩmasĩña máa.
7 Até mesmo instrumentos inanimados como a flauta ou a harpa precisam soar as notas com clareza; do contrário, ninguém reconhecerá a melodia.
8 Surara gãmewẽjẽrã waaburi dupuyuro sugʉ ĩgʉ̃sã merãmʉ puridirure keoro puribirimakʉ̃, gajerã surara ĩgʉ̃sã mojõkʉburire ãmubirikuma.
8 E, se a trombeta não emitir um toque nítido, como os soldados saberão que estão sendo convocados para a batalha?
9 Mʉsãde irasũta ããrã. Mʉsã gaji masã ya werenírĩ merã werenímakʉ̃ pérã: “Ãsũ ãrĩrã irikuma ĩgʉ̃sã”, ãrĩmasĩbirikuma. Irasirirã mʉsã ubugorata werenímoãmakõãrã irikoa.
9 O mesmo acontece com vocês. Se usarem palavras incompreensíveis, como alguém saberá o que estão dizendo? Será o mesmo que falar ao vento.
10 I ʉ̃mʉguere wári buri marã ããrĩ́ma. Ĩgʉ̃sã basi ĩgʉ̃sã werenírĩrẽ pémasĩma.
10 Há muitos idiomas no mundo, e todos têm sentido.
11 Yʉ gaji masã ya werenírĩ merã werenígʉ̃rẽ pébi: “Gajeromʉ ããrĩ́mi”, ãrĩ gũñagʉkoa. Ĩgʉ̃de yʉ gaji masã ya werenírĩ merã werenímakʉ̃ pébi yʉre: “Gajeromʉ ããrĩ́mi”, ãrĩ gũñagʉkumi.
11 Mas, se eu não entendo um idioma, sou estrangeiro para quem o fala, e ele é estrangeiro para mim.
12 Irasũta ããrã mʉsãdere. Mʉsã Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ turaro merã irimasĩrĩ sĩrĩrẽ gããmea. Irasirirã gajerã Jesucristore bʉremurãrẽ ĩgʉ̃rẽ bʉremunemomakʉ̃ irimasĩrĩrẽ bʉro gããmeka!
12 O mesmo se aplica a vocês. Uma vez que estão ansiosos para ter os dons espirituais, busquem os dons que fortalecerão a igreja toda.
13 Irasirigʉ sugʉ gaji masã ya werenírĩ merã werenímasĩbirikeregʉ werenígʉ̃no Marĩpʉre: “Yʉ werenírĩrẽ gajerãrẽ: ‘Ãsũ ãrĩdʉaro yáa’, ãrĩ weremakʉ̃ iritamuka yʉre!” ãrĩ sẽrẽburo.
13 Portanto, quem fala em línguas deve orar pedindo também a capacidade de interpretar o que é dito.
14 Yʉ gaji masã ya werenírĩ merã werenímasĩbirikeregʉ werenírĩ merã Marĩpʉre sẽrẽgʉ̃, Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ gũñarĩ sĩrĩ merã sẽrẽa. Irasũ sẽrẽkeregʉ, gũñarĩ merã yʉ sẽrẽadeare: “Ãsũ ãrĩdʉaro irikoa”, ãrĩ pémasĩbirikoa.
14 Pois, se oro em línguas, meu espírito ora, mas eu não entendo o que estou dizendo.
15 Irasirirã ãsũ iriro gããmea. Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ turari merã gaji masã ya werenírĩ merã Marĩpʉre sẽrẽrõ gããmea. Irasũ ããrĩmakʉ̃, pémasĩrĩ merã marĩ ya werenírĩ merã Marĩpʉre sẽrẽrõ gããmea. Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ turari merã gaji masã ya werenírĩ merã Marĩpʉre bayapeoro gããmea. Irasũ ããrĩmakʉ̃, pémasĩrĩ merã marĩ ya werenírĩ merã Marĩpʉre bayapeoro gããmea.
15 Então, o que devo fazer? Orarei no espírito e também orarei em palavras que entendo. Cantarei no espírito e também cantarei em palavras que entendo.
16 Marĩ Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ turari merã gaji masã ya werenírĩ merã Marĩpʉre ʉsʉyari sĩkerepʉrʉ, marĩ merã ããrĩrã́ pébiribokuma. Ĩgʉ̃sã irire pémerã: “Irasũta ããrã”, ãrĩ, marĩ merã Marĩpʉre ʉsʉyari sĩbiribokuma.
16 Pois, se louvarem apenas no espírito, como poderão louvar com vocês aqueles que não os entendem? Como poderão agradecer com vocês se não entendem o que estão dizendo?
17 Marĩ gaji masã ya werenírĩ merã Marĩpʉre ʉsʉyari sĩrĩ õãgoráa. Irasũ ããrĩkerepʉrʉ, marĩ merã ããrĩrã́ gapʉ marĩ werenírĩrẽ pébirimakʉ̃, marĩ ĩgʉ̃sãrẽ Jesucristore bʉremunemomakʉ̃ iribirikoa.
17 Vocês darão graças muito bem, mas não fortalecerão aqueles que os ouvem.
18 Gaji masã ya werenírĩ merã werenímasĩbirikeregʉ werenírĩrẽ yʉta mʉsã ããrĩpererã nemorõ werenía. Irire irisĩã, Marĩpʉre ʉsʉyari sĩa.
18 Dou graças a Deus porque falo em línguas mais que qualquer um de vocês.
19 Irasũ ããrĩkeregʉ, Jesúre bʉremurã nerẽrõgue gaji masã ya werenírĩ merã wári mʉsã pébirire yʉ weremakʉ̃ mʉsãrẽ õãbirikoa. Mʉsã pémasĩrĩrẽ yʉ mérĩgã weremakʉ̃ gapʉ, mʉsãrẽ õãrokoa.
19 Contudo, numa reunião da igreja, prefiro dizer cinco palavras compreensíveis que ajudem os outros a falar dez mil palavras em outra língua.
20 Yaarã, majĩrã pémasĩmerã irirosũ gũñabirikõãka! Mʉrã irirosũ õãrõ pémasĩrĩ merã gũñaka! Ñerõ iriri gapʉre majĩrãgã gũñamerã irirosũ ããrĩka!
20 Irmãos, não sejam infantis no entendimento dessas coisas. Sejam inocentes como bebês com relação ao mal, mas sejam maduros no entendimento.
21 Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Marĩ Opʉ ãsũ ãrĩmi: ‘Gajero marãrẽ ĩgʉ̃sã ya werenírĩ merã i makã marãrẽ weredoregʉra. Yaare ĩgʉ̃sãrẽ irasũ weredorekerepʉrʉ, i makã marã yʉre neõ bʉremubirikuma’, ãrĩmi marĩ Opʉ”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́.
21 Pois as Escrituras dizem: “Falarei a este povo em línguas estranhas e por meio de lábios estrangeiros. Mesmo assim, este povo não me ouvirá, diz o Senhor”.
22 Irasirigʉ Marĩpʉ gajero marãrẽ ĩgʉ̃sã ya werenírĩ merã ĩgʉ̃rẽ bʉremurãrẽ weredoregʉ, ĩgʉ̃sã ĩgʉ̃rẽ bʉremubirire ĩmumi. Ĩgʉ̃rẽ bʉremurã gapʉre irasiribemi. Ĩgʉ̃yare ĩgʉ̃ weredorerosũ wererã merã ĩgʉ̃sãrẽ weremi.
22 Portanto, falar em línguas é um sinal não para os que creem, mas para os descrentes. A profecia, contudo, é para os que creem, e não para os descrentes.
23 Irasirirã mʉsã Jesúre bʉremurã nerẽrõgue gaji masã ya werenírĩ merã werenímasĩbirikererã werenírĩrẽ mʉsã ããrĩpererã wereníbokoa. Mʉsã irasũ werenímakʉ̃, Marĩpʉyare masĩmerã, gajerã Jesúre bʉremumerãde ñajãjabokuma. Mʉsã irasũ werenírĩrẽ pérã, mʉsãrẽ: “Niãrĩmasã ããrĩ́ma”, ãrĩbokuma.
23 Ainda assim, se descrentes ou pessoas que não entendem essas coisas entrarem na reunião de sua igreja e ouvirem todos falarem em línguas, pensarão que vocês são loucos.
24 Mʉsã ããrĩpererã Marĩpʉ weredorerosũ weremakʉ̃ Marĩpʉyare masĩbi, Jesúre bʉremubide ñajãri pégʉ, ĩgʉ̃ ñerõ irideare masĩgʉkumi. Irasirigʉ ĩgʉ̃ ñerĩ irideare bʉjaweregʉkumi.
24 Mas, se todos vocês estiverem profetizando e descrentes ou pessoas que não entendem essas coisas entrarem na reunião, serão convencidos do pecado e julgados por aquilo que vocês disserem.
25 Ĩgʉ̃ gũñarĩgue ñerõ: “Ñerĩrẽ gũñayo yʉ”, ãrĩ pémasĩgʉkumi. Irasirigʉ ñadʉkʉpuri merã ejamejã, Marĩpʉre: “Yʉ Opʉ ããrã”, ãrĩ bʉremugʉkumi. Irasũ ããrĩmakʉ̃: “Marĩpʉ diayeta mʉsã merã ããrĩ́mi”, ãrĩ masĩgʉkumi.
25 Ao ouvirem, os pensamentos secretos deles serão revelados, e eles cairão de joelhos e adorarão a Deus, declarando: “De fato, Deus está aqui no meio de vocês”.
26 Yaarã, mʉsãrẽ ãsũ ãrĩ werea. Mʉsã nerẽmakʉ̃, surãyeri Marĩpʉre bayapeoma. Gajerã Marĩpʉyare buema. Gajerã Marĩpʉ ĩgʉ̃yare ĩgʉ̃sãrẽ masĩmakʉ̃ irideare werema. Gajerã gaji masã ya werenírĩ merã werenímasĩbirikererã wereníma. Gajerã iri werenírĩrẽ: “Ãsũ ãrĩdʉaro yáa”, ãrĩ werema. Irasirirã ããrĩpereri irire mʉsã Jesúre bʉremurã õãrõ keoro irika, mʉsã ĩgʉ̃rẽ bʉremunemoburosũta!
26 Pois bem, irmãos, o que fazer, então? Quando vocês se reunirem, um cantará, o outro ensinará, o outro revelará, um falará em línguas e outro interpretará o que for dito. Tudo que for feito, porém, deverá fortalecer a todos.
27 Irasirirã gaji masã ya werenírĩ merã werenímasĩbirikererã werenírã, pẽrã, o ʉrerã wereníburo. Sugʉ werení odoadero pʉrʉ, gajigʉ wereníburo. Pʉrʉ gajigʉ ĩgʉ̃sã werenírĩrẽ: “Ãsũ ãrĩdʉaro yáa”, ãrĩ wereburo.
27 Não mais que dois ou três devem falar em línguas. Devem se pronunciar um de cada vez, e alguém deve interpretar o que disserem.
28 Mʉsã nerẽmakʉ̃, ĩgʉ̃sã werenírĩrẽ: “Ãsũ ãrĩdʉaro yáa”, ãrĩ werebu marĩmakʉ̃, gaji masã ya merã wereníbirikõãburo. Ĩgʉ̃sã seyaro ĩgʉ̃sã gũñarĩgue Marĩpʉ merã wereníburo.
28 Mas, se não houver alguém que possa interpretar, devem permanecer calados na reunião da igreja, falando com Deus em particular.
29 Marĩpʉ weredorerosũ wererãde, pẽrã, o ʉrerã wereburo. Irasũ keoro weremakʉ̃ pérã, gajerã ĩgʉ̃sã wererire: “Diayeta Marĩpʉya kereta ããrã”, ãrĩburo.
29 Que dois ou três profetizem e os outros avaliem o que for dito.
30 Mʉsã nerẽrõgue sugʉ weremakʉ̃, Marĩpʉ gajigʉre irogue doagʉre weredoremakʉ̃, werepʉroriadi gapʉ toeburo.
30 Se alguém estiver profetizando e outra pessoa receber uma revelação, quem está falando deve se calar.
31 Mʉsã irasũ irirã, mʉsã ããrĩpererã Marĩpʉ weredorerosũ weremasĩrãkoa. Sugʉ werepʉroriadi were odoadero pʉrʉ, gajigʉ werewãgãnaburo. Irasirimakʉ̃, ããrĩpererã pé, õãrõ yʉjʉpũrãkʉrãkuma.
31 Desse modo, todos que profetizam terão sua vez de falar, um depois do outro, para que todos sejam instruídos e encorajados.
32 Marĩpʉ weredorerosũ wererã mʉsã wereburi dupuyuro: “¿Naásũ ããrĩmakʉ̃ irire wererãkuri?” ãrĩ gũñapʉroriro gããmea.
32 Aqueles que profetizam têm controle de seu espírito e podem falar um por vez.
33 Marĩ nerẽmakʉ̃, Marĩpʉ marĩrẽ keoro irimakʉ̃ gããmemi. Noó gããmerõ iriro marĩrõ ʉsʉyari merã nerẽmakʉ̃ gããmemi. Ããrĩpererogue Jesúre bʉremurã nerẽrãrẽ irasũ dita irimakʉ̃ gããmemi.
33 Pois Deus não é Deus de desordem, mas de paz, como em todas as reuniões do povo santo.
34 Jesúre bʉremurã nerẽmakʉ̃, nome wereníbirikõãburo. Nomerẽ werenídoreri máa. Werenírõnorẽ irirã, Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue dorederosũta õãrõ péro gããmea.
34 As mulheres devem permanecer em silêncio durante as reuniões da igreja. Não é apropriado que falem. Devem ser submissas, como diz a lei.
35 Jesúre bʉremurã nerẽmakʉ̃, sugo nomeõ werenígõ, gʉyasĩũrõ iribokumo. Irasirigo igo gajino õãrõ pébiradeare masĩdʉago igoya wiigue igo marãpʉre sẽrẽñaburo.
35 Se tiverem alguma pergunta, devem fazê-la ao marido, em casa, pois não é apropriado que as mulheres falem nas reuniões da igreja.
36 Ire mʉsã masĩka! Mʉsã Marĩpʉya kerere werepʉrorinerã ããrĩbea. Irasũ ããrĩmakʉ̃, mʉsã dita ĩgʉ̃yare bʉremurã ããrĩbea. Gajerãde ĩgʉ̃rẽ bʉremurã ããrĩ́ma.
36 Ou vocês pensam que a palavra de Deus se originou entre vocês? Acaso são os únicos aos quais ela foi entregue?
37 Sugʉ mʉsã merãmʉ: “Yʉ Marĩpʉ weredorerosũ weregʉ ããrã”, ãrĩ gũñagʉ̃, o gajigʉ: “Yʉ Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ irimasĩrĩ sĩrĩrẽ opáa”, ãrĩ gũñagʉ̃, i yʉ mʉsãrẽ gojarire: “Marĩ Opʉ doreri ããrã”, ãrĩ masĩgʉkumi.
37 Se alguém afirma ser profeta ou se considera espiritual, será o primeiro a reconhecer que o que lhes digo é uma ordem do Senhor.
38 Yʉ gojarire: “Marĩ Opʉ doreri ããrĩbea”, ãrĩmakʉ̃, ĩgʉ̃rẽ: “Marĩpʉyare weregʉ ããrĩbemi”, ãrĩka!
38 Se alguém ignorar esse fato, ele mesmo será ignorado.
39 Yaarã, Marĩpʉ weredorerosũ weremasĩrĩrẽ bʉro gããmeka mʉsã! Mʉsã merãmarãrẽ ĩgʉ̃sã gaji masã ya merã werenímasĩbirikererã werenímakʉ̃: “Werenímerãta!” ãrĩbirikõãka!
39 Portanto, meus irmãos, anseiem profetizar e não proíbam o falar em línguas,
40 Mʉsã nerẽrã, noó gããmerõ iribirikõãka! Goepeyari merã ããrĩpereri mʉsã iririre õãrõ keoro irika!
40 mas cuidem para que tudo seja feito com decência e ordem.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Coríntios 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.