Atos 23
Mak Osɨrisira Akaman Aghuuŋ ko Iesusɨm Mbɨsevisir Gumasi (SPM) vs ARIB
1 Pol rɨkɨrava Judariro osɨmndɨsiva oraghava anda rɨkɨrir gumasir garava kamagh mem mbɨŋgeeghi, “Nana andarsi, nana avhen iti gumagh kamaghɨusue, ‘Khɨɨ Gotɨna arɨmasi rɨfhaaŋn inderaghavɨrama aruava, ivhɨra othevira aghuigha amua zaa thighiraou utu.’ ”
1 Fitando Paulo os olhos no sinédrio, disse: Varões irmãos, até o dia de hoje tenho andado diante de Deus com toda a boa consciência.
2 Pol kamaghɨm mbɨkemisima, Gotɨna aphuraphurava aghae rako bisir aŋga anɨndi gumasiri ikhɨv, Ananaias, Polɨn aghan iti gumasi vɨŋgɨva ana akamndooŋnim mbɨsoghousua mbɨŋgeeghi.
2 Mas o sumo sacerdote, Ananias, mandou aos que estavam junto dele que o ferissem na boca.
3 Mauthughura Pol kamagh aŋm mbɨŋgeeghi, “Got ivhɨra nɨɨ mbɨsueghemi! Nɨɨ, uphughuphurisi rɨvɨnan mɨna amuisima mee akɨran rɨmɨnɨ ughuran nɨɨa aghevi. Mee avhen aŋn maghatɨgha thavɨn ganighem thughatɨs phatɨ. Nɨɨ maghɨra rapheraghav ikɨva Moses osɨrisir othevir iphɨnɨ uthugha nano osɨmndɨsiva oraghava anda rɨkɨrir rɨphenan nam mbɨsoghousuava mem mbɨŋgeeghi. Nɨɨ Moses osɨrir othevigha afhimɨsɨsi.”
3 Então Paulo lhe disse: Deus te ferirá a ti, parede branqueada; tu estás aí sentado para julgar-me segundo a lei, e contra a lei mandas que eu seja ferido?
4 Mauthughura Polɨn aghanɨ utuivighav iti gumasi kamaghɨm mbɨŋgeeghi, “Nɨɨ Gotɨna aphuraphurava aghae rako bisir aŋga anɨndi gumasiri ikhɨv akaman maghatɨgha thavɨn aŋm mbɨkɨma thaghɨri.”
4 Os que estavam ali disseram: Injurias o sumo sacerdote de Deus?
5 Mauthughura Pol kamaghɨm mbɨŋgeeghi, “Nana andarsi, khɨɨ kamagh ikeeŋsi phatɨ, a Gotɨna aphuraphurava aghae rako bisir aŋga anɨndi gumasiri ikhɨv. Gotɨm mbɨgharano osɨɨr kamagh iti, ‘Akaar maghatɨsir gee norir garir gumasir ikii vɨkɨma thaghɨri.’ ”
5 Disse Paulo: Não sabia, irmãos, que era o sumo sacerdote; porque está escrito: Não dirás mal do príncipe do teu povo.
6 — ausente —
6 Sabendo Paulo que uma parte era de saduceus e outra de fariseus, clamou no sinédrio: Varões irmãos, eu sou fariseu, filho de fariseus; é por causa da esperança da ressurreição dos mortos que estou sendo julgado.
7 — ausente —
7 Ora, dizendo ele isto, surgiu dissensão entre os fariseus e saduceus; e a multidão se dividiu.
8 — ausente —
8 Porque os saduceus dizem que não há ressurreição, nem anjo, nem espírito; mas os fariseus reconhecem uma e outra coisa.
9 Kamagha amuisima athoroghan ikhɨvo otosi, Farisiiŋna marsi Judariro othevi ikeeŋsi gumasi uthuivighava ambuura, mbɨŋgɨ kamaghɨusue, “Gumaghan khav osɨmndɨsi aŋn phatɨ. A ti guisimbaaŋram mbɨŋgɨmati, ensel thav o utuma thav aŋm mbɨkemighamati.”
9 Daí procedeu grande clamor; e levantando-se alguns da parte dos fariseus, altercavam, dizendo: Não achamos nenhum mal neste homem. E se algum espírito ou anjo lhe falou, não resistamos a Deus.
10 Meno othorugh bara aghavagharigha mbɨzorugho otosima mbɨzorusir gumasi bar men gumaghana aphan avhighevhiigha, Judarii Polɨm mbɨsoghɨva aŋgi ikutima, a bɨɨghireghemi. Kamagha amuisima a nom mbɨzorsir gumasi vɨkemisima mee gueghira anɨ usuiraghava ana nigha mbɨzorsir gumasi rɨphenan gu.
10 E avolumando-se a dissenção, o comandante, temendo que Paulo fosse por eles despedaçado, mandou que os soldados descessem e o tirassem do meio deles e o levassem para a fortaleza.
11 Ikhɨv rɨmaaŋn aŋmba athogha kamaghɨusue, “Nɨɨ avhighavhigha thaghɨri! Nɨɨ Jerusalemɨn nan gunɨm mbɨkemisi moghɨra nɨɨ thighira maaŋɨ nan gun Romɨnɨ uŋuun iti gumasi vɨkɨm.”
11 Na noite seguinte, apresentou-se-lhe o Senhor e disse: Tem bom ânimo: porque, como deste testemunho de mim em Jerusalém, assim importa que o dês também em Roma.
12 Arama amɨrɨtusir rɨmaaŋra Judarir akoghɨn gumasir marsi nori akuvagha Polɨm mbɨsueghtima ana aremighaousuava Gotɨn phorughava akama rɨŋgɨran mavɨ amui. Mee kamagh akama rɨkɨri, “Ee aghaa thav o rɨmɨ rameghem phatɨgh, ikɨɨ maaŋɨ mee Polɨ mbɨsueghtima aŋna aremighemi.”
12 Quando já era dia, coligaram-se os judeus e juraram sob pena de maldição que não comeriam nem beberiam enquanto não matassem a Paulo.
13 Akama rɨkɨrisi gumasir kharsi rɨmbomboni gua 40 afhira.
13 Eram mais de quarenta os que fizeram esta conjuração;
14 Mee Judarir akoghɨn gumasira aphani rako Gotɨna aphuraphurava aghae rako bisir aŋga anɨndi gumasir ikiivɨusua gua kamagh mem mbɨŋgeeghi, “Ena akama rɨŋgɨran khav kamaghɨusue, ‘Ee Polɨm mbɨsueghti ana aremightima, ee gɨn aghaa thava ramaŋga.’
14 e estes foram ter com os principais sacerdotes e anciãos, e disseram: Conjuramo-nos sob pena de maldição a não provarmos coisa alguma até que matemos a Paulo.
15 Kamaghɨnɨ geegha osɨmndɨsiva orasi gumasigha, gee akaman mu mbɨzorsir gumaghan ikhɨvaaghava amandaghtima, a Polɨna akuva gena aghan zɨɨri. Gee aŋn khorira amuighɨva ana aku zɨɨ. Ee bisia rɨkɨrighɨva aŋmɨusua gan ikaami. A zɨɨ emba othuivamirɨ uthughura ee aŋm mbɨsueghtima ana aremighemi.”
15 Agora, pois, vós, com o sinédrio, rogai ao comandante que o mande descer perante vós como se houvésseis de examinar com mais precisão a sua causa; e nós estamos prontos para matá-lo antes que ele chegue.
16 Mem mbɨŋgeema Polɨn amighan otar oraegha gua mbɨzorsir gumasir rɨphenan Pol mbɨkemi.
16 Mas o filho da irmã de Paulo, tendo sabido da cilada, foi, entrou na fortaleza e avisou a Paulo.
17 Mauthughura Pol Romiiŋn mbɨzorsir gumaghan aphanan dɨɨgha kamaghɨusue, “Otaran ikaman khav nigh mbɨzorusir gumasi bar men gumaghana aphananamɨusua maaŋɨ. A bigha thavɨm mbɨkɨmamɨusua.”
17 Chamando Paulo um dos centuriões, disse: Leva este moço ao comandante, porque tem alguma coisa que lhe comunicar.
18 Mauthughura 100 pɨlanɨ mbɨzorsir gumasir gari gumagh a Polɨn amighan otar nigha mbɨzorusi gumasi bar men gumaghana aphanamɨusua zui. 100 pɨlanɨ mbɨzorsir gumasir gari gumagh kamaghɨusue, “Pol rɨvɨnan kɨrthɨghan ikava nan dɨɨgha ma otarana aku nɨɨna aghan zaaousua nam mbɨkemi. A nɨɨm mbɨkɨmaŋgamira akaman mav iti.”
18 Tomando-o ele, pois, levou-o ao comandante e disse: O preso Paulo, chamando-me, pediu-me que trouxesse à tua presença este moço, que tem alguma coisa a dizer-te.
19 Mauthughura mbɨzorusir gumasi bar men gumaghana aphan otaran afharɨnɨ usuiragha aniiŋ mbɨŋɨniiŋn gugha maghɨrama aŋna azaaghi, “Nɨɨ theeghɨnan nam mbɨkɨmamɨusua?”
19 O comandante tomou-o pela mão e, retirando-se à parte, perguntou-lhe em particular: Que é que tens a contar-me?
20 Otaran ikaam kamaghɨusue, “Judarii Polɨm mbɨsueghtima ana aremighaousuava akama rɨkɨrigha gurum rɨmaaŋra Polɨna aku zaaousua nɨɨmɨusua gɨɨa amui. Mee khoru amua kamaghɨusue, a maŋŋɨtima Judariro osɨmndɨsiva oragha anda rɨkɨrir rɨphenan inderaghavɨra aŋm mbɨŋgɨmɨŋgɨ niaŋga.
20 Disse ele: Os judeus combinaram rogar-te que amanhã mandes Paulo descer ao sinédrio, como que tendo de inquirir com mais precisão algo a seu respeito.
21 Gumasir rɨmbomboni 40 afira, mee an aravava aŋmɨusua mooŋi. Kamagha amuisi nɨɨ mem mbaraghan thaghɨri. Mee aghaa thav ko rɨmɨ rameghem phatɨgh maaŋɨ Polɨ mbɨsueghti ana aremigh gɨvaghtima mee aghaa ramamɨusuava akama rɨŋgɨran mavɨ amui. Mee thighira nɨɨna akaman iŋgarɨghaousua gara iti.”
21 Tu, pois, não te deixes persuadir por eles; porque mais de quarenta homens dentre eles armaram ciladas, os quais juraram sob pena de maldição não comerem nem beberem até que o tenham morto; e agora estão aprestados, esperando a tua promessa.
22 Mbɨzorusi gumasi bar men gumaghana aphan ana amandagha akamana aghavagharan kamagh aŋm mbɨŋgeeghi, “Nɨɨ nam mbɨkemisi bighan khavɨn gun thavɨm mbɨkɨman bar thaeghri.”
22 Então o comandante despediu o moço, ordenando-lhe que a ninguém dissesse que lhe havia contado aquilo.
23 Mmbɨzorusi gumasi bar men gumaghana aphan, non mbɨzorsi gumasi 100 pɨlan gari gumaghan phuninin dɨɨgha kamagh aniiŋm mbɨŋgeeghi. “Aŋgo 200 pɨla mbɨzorusir gumasi rako 70 pɨlan hosir gumasi rako 200 pɨlan afhusir gumasi akumakumighiri Gee 9 okloghɨn thighira rɨmaaŋn Sisarianɨ uŋuum maaŋɨri.
23 Chamando dois centuriões, disse: Aprontai para a terceira hora da noite duzentos soldados de infantaria, setenta de cavalaria e duzentos lanceiros para irem até Cesaréia.
24 Nɨɨ Pol iphɨra aphighemir hosi tharsi ivhɨrama anda nighɨri. A inderaghɨvɨra maaŋɨ gavmanɨn gumaghan ikhɨv Feliksɨa othuivhami.”
24 E mandou que aparelhassem cavalgaduras para que Paulo montasse, a fim de o levarem salvo ao governador Félix.
25 Mbɨzorusi gumasi bar men gumaghana aphan kamaghɨ mbɨghar osɨri.
25 E escreveu-lhe uma carta nestes termos:
26 Khɨɨ Klodius Lisias. Khɨɨ bar iphɨn iti gavmanɨn gumaghan ikhɨv Feliksɨusua mbɨghar osɨri. Uthughun aghuuŋ, nɨɨ inderaghavɨra ikhɨɨ.
26 Cláudio Lísias, ao excelentíssimo governador Félix, saúde.
27 Judarii gumaghan khavɨ mbɨsueghtima ana aremighaousua aŋnɨ usuira. Khɨɨ kamagh ikaaŋi, a Romiiŋn gumagh, kamagha amuigha khɨɨ nom mbɨzorsir gumasir phorugha guava ana nii.
27 Este homem foi preso pelos judeus, e estava a ponto de ser morto por eles quando eu sobrevim com a tropa e o livrei ao saber que era romano.
28 Khɨɨ kamagh inderaghɨvɨre khaaŋmɨusua, mee theghɨnan bighaaŋmɨusuava akaman aŋgasi. Kha ana nigha men osɨmndɨsiva oraghava anda rɨkɨrir rɨphenan gu.
28 Querendo saber a causa por que o acusavam, levei-o ao sinédrio deles;
29 Khɨɨ mena azarisima mee nono othevir marsi vɨŋgɨŋgɨr aŋga amuava phura mbɨzeer marsir aŋgi inivhii. Mee phura bighan khɨna thavɨusua ana nigh rɨvɨran khɨrthɨghara athɨghami o aŋm mbɨusueghtima aŋna aremighem thughatɨsi bar phatɨ.
29 e achei que era acusado de questões da lei deles, mas que nenhum crime havia nele digno de morte ou prisão.
30 Khɨɨ oraeghava ikaaŋi, mee aŋm mbɨsueghtima ana aremighaousuava, moŋgava akaa vɨsosima khɨɨ uzuamɨra kha gumagh nɨɨmɨusuava ana amandi. Akaman aŋga asir gumasi ivhɨra, mee nɨɨna arɨmasi rɨfhaaŋn nom mbɨŋgɨmɨŋgɨra amuamɨusua, khɨɨ mem mbɨkemi.
30 E quando fui informado que haveria uma cilada contra o homem, logo to enviei, intimando também aos acusadores que perante ti se manifestem contra ele. Passa bem.
31 Mauthughura mbɨzorsir gumasi akamam mbaraegha rɨmaaŋn Polɨn akua gua Antipatrisɨnɨ uŋuuno oto.
31 Os soldados, pois, conforme lhes fora mandado, tomando a Paulo, o levaram de noite a Antipátride.
32 Amɨrɨtusi rɨmaaŋra hosir gumasi aŋn phorugha zuima, igharis mbɨzorsir gumasir marsi nomthegha Jerusalemɨn no rɨphenan gue.
32 Mas no dia seguinte, deixando aos de cavalaria irem com ele, voltaram à fortaleza;
33 Pol hosir zui gumasir phorugha gua Sisarianɨ uŋuuno otoghava mbɨghar nigha gavmanɨn gumaghan ikhɨva aniiŋgava Pol ivhɨrama aŋga anɨɨŋi.
33 os quais, logo que chegaram a Cesaréia e entregaram a carta ao governador, apresentaram-lhe também Paulo.
34 Gavmanɨn gumaghan ikhɨv mbɨgharan khavɨn ganigha Polɨna azaaghi, “Nɨɨ mana distrighɨn gumagh?” Ana aŋm mbɨkemisima Pol kamaghɨm mbɨŋgeeghi, “Khɨɨ Silisian distrighɨn gumagh.” Gavmanɨn gumaghan ikhɨv kamagh oraegha,
34 Tendo lido a carta, o governador perguntou de que província ele era; e, sabendo que era da Cilícia, disse:
35 kamaghɨusue, “Akaman nɨɨŋga asir gumasi mee khagho othuivightima khɨɨ nɨɨno osɨmndɨsiva oraghɨva anda rɨkɨrami.” A Herotɨn rɨphenan ikhɨvan Pola athɨgha inderavɨra aŋn ganamɨusua, mem mbɨkemi.
35 Ouvir-te-ei quando chegarem também os teus acusadores; e mandou que fosse guardado no pretório de Herodes.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.