Mateus 22

Magtubu dənə̂ Mãr̰ĩ (SOR) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Ɨr̰ɨ Jesu waygɨ gwale gɨ diri ɗang bi ba da:
1 Jesus tornou a falar-lhes por meio de parábolas:
2 «Dwãr̰ĩ dɨ daa da, wun i ya dole gɨ geche mɨn ba àlɨw gɨ gorndɨw dyamdɨrani ta de.
2 The kingdom of the heavens has become like a king who made a wedding feast for his son,
3 Dole di giy kòy duwa ba hana ꞌwagɨna nare nə ba a ꞌwogɨgɨ pii di ba haneye dyamdɨraniyə di ɗɨm. Me nare di gɨn̰ə hára bam.
3 and sent his bondmen to call the persons invited to the wedding feast, and they would not come.
4 An̰ji giy kòy duwa nə ɗang bi ba hana waynagɨ nare nə ba ꞌwogɨgɨ pii di ba da: “Caga da, nə ɗorbɨ mani nə wama nə dyamdɨrani di naa le ɗɨm. Nə kunbɨ labje ni me mani nə paga nə ənbe woni swani me ca. Mani nə wama di pad naa le ɗɨm. Yande da, haneye dyamdɨraniyə di ɗɨm!”
4 Again he sent other bondmen, saying, Say to the persons invited, Behold, I have prepared my dinner; my oxen and my fatted beasts are killed, and all things ready; come to the wedding feast.
5 Me nare di àsɨ dɨdəgɨ lə bədə, me cor yá mana day gɨ dɨrəgɨ ùr. Gɨ mɨn yá daga lə me, gɨ mɨn yá àla kenge duwa lə me,
5 But they made light of it, and went, one to his own land, and another to his commerce.
6 nare nə wor da, yɨbɨ kòy di gɨlgɨ dɨrəgɨ me ꞌyəgɨ bam me ca.
6 And the rest, laying hold of his bondmen, ill-treated and slew {them}.
7 Mana gɨ ta lə da, dole di dusɨw naw nan̰e me giy asɨngar duwa ha ꞌyáa nare woni ꞌyáa kòy duwa di bam me kɨrgɨ dùwa ciri day dɨdə me ca.
7 And {when} the king {heard of it he} was wroth, and having sent his forces, destroyed those murderers and burned their city.
8 Ɗang da, an̰ji waygɨ kòy duwa di ba da: “Mani nə wama woni dyamdɨrani di naa le ɗɨm, me nare nə nə ꞌwogɨgɨ di nem wamagɨ bədə.
8 Then he says to his bondmen, The wedding feast is ready, but those invited were not worthy;
9 Yande da, hana bɨrmə jirang duwa lə me nare nə anə ꞌywanagɨ dɨrəngə pad mwom da, ꞌwagɨnagɨ gɨ hane dyamdɨraniyə di.”
9 go therefore into the thoroughfares of the highways, and as many as ye shall find invite to the wedding feast.
10 Kòy di bor ha bɨrmə lə, me nare nə cendi ꞌyogɨ pad da, cendi dáyagɨ, nə àcn̰e me nə ladɨbe me ca. Cendi gɨra ꞌwon kulu gaba dyamdɨrani di daa.
10 And those bondmen went out into the highways, and brought together all as many as they found, both evil and good; and the wedding feast was furnished with guests.
11 Mwom da, dole di dɨmə hára kulə dara yara nare nə gɨ dáyagɨ di. Ɨr̰ɨ an̰ji yər gun mɨn dam lə kwandaw dwar̰agɨ lə me hurə barge gaba dyamdɨrani di sɨwə bədə.
11 And the king, having gone in to see the guests, beheld there a man not clothed with a wedding garment.
12 An̰ji ùrɨw da: “Jan maché, mə àla i man me mə dɨmə hára kulə ka dɨban hura barge gaba dyamdɨrani di sɨmmə mo?” Abe di ꞌyo gwale gaba àsaw lə diiyə bədə.
12 And he says to him, {My} friend, how camest thou in here not having on a wedding garment? But he was speechless.
13 Ɨr̰ɨ dole di waygɨ kòy duwa di ba da: “Yɨnəw magdɨnaw gɨdaw me ɨsaw me daa me unəw àsɨnaw bam iche mana gɨ dilɨmmə. Mana gɨ ta di i mana gaba nulə gura me yɨdɨbə sande lə me ca.”»
13 Then said the king to the servants, Bind him feet and hands, and take him away, and cast him out into the outer darkness: there shall be the weeping and the gnashing of teeth.
14 Me Jesu way da: «Nare nə gɨ ꞌwogɨgɨ da, gɨr̰ɨ nan̰e, me nə gɨ an̰jirɨgɨ da, i ɓani hin̰e mɨra.»
14 For many are called ones, but few chosen ones.
15 Mana gɨ ta lə da, nare nə gɨ ꞌwogɨgɨ Parise biy sɨdəgɨ ha bam hin̰e me wajɨbɨ gwale bulə dayyə gaa ba gɨ ha ùrə Jesu i gwale gɨ we me ba gɨ ꞌyo gɨ gwale bɨwə ba gɨ yɨw nɨm mo?
15 — ausente —
16 Yande da, cendi giyɨw woni gɨrsə gwale day nə yab day gɨ nə nare nə yab nənə dole gɨ Erod duwa me. Nare nə gɨ giyəgɨ di, ha wayaw Jesu da: «Aba gɨlənin mani, nə ꞌwocn̰ɨninne dara mə i aba waya gwale sɨw, me mə gɨlgɨ nare gwale sɨw gɨ Mãr̰ĩ ùr nare ba àlna di gɨ bɨrmə duwa. Mə àl yande dɨban lán̰aw gɨ gun, dara dolɨm gɨ nare nə ladɨbe bədə me ca.
16 And they send out to him their disciples with the Herodians, saying, Teacher, we know that thou art true and teachest the way of God in truth, and carest not for any one, for thou regardest not men's person;
17 Yande da, waynin ɨrmə dɨma daa sɨn̰: Gaa ꞌywagaw gɨ dole gɨ geche gɨ Rom lombo da, ladɨ le, labaa ladɨ bədə mo?»
17 tell us therefore what thou thinkest: Is it lawful to give tribute to Caesar, or not?
18 Me Jesu di ꞌwocn̰ ɨrmə day gɨ àcn̰e di com me, an̰ji cogɨ lə diiyə ba da: «ꞌYeni nare nə gwale ꞌyol bɨdəngə me dusɨrəng dɨ korgɨn̰ i jiga nə gá! I dara na me anə ùrɨn gwale gaba gɨrsən nɨm yande mo?
18 But Jesus, knowing their wickedness, said, Why tempt ye me, hypocrites?
19 Gɨlnən chile dɨ gursɨ mɨn dɨ idɨ ꞌywaga lombo di kwa sɨn̰.» Cendi gɨlɨw gursɨ dɨ chile mɨn dɨ gɨ ꞌwogɨdɨ deniye di.
19 Shew me the money of the tribute. And they presented to him a denarius.
20 Mwom da, an̰ji ùrgɨ ba da: «Mana gɨ chile dɨ ka di sɨdə da, i wi dɨw me sumɨw me ilə mo?»
20 And he says to them, Whose {is} this image and superscription?
21 Cendi wayɨw ba i dole gɨ geche gɨ Rom dɨw. Mwom da, Jesu waygɨ da: «Ladɨ! Yande da, mani nənə dole duwa da, ꞌyànaw dole di, me mani nənə Mãr̰ĩ duwa kaw, ꞌyànaw Mãr̰ĩ di le me ca.»
21 They say to him, Caesar's. Then he says to them, Pay then what is Caesar's to Caesar, and what is God's to God.
22 Mana gɨ nare di ba gɨ doy gwale gɨ Jesu waygɨ ta di mwom da, cendi ɨrɨmdɨ gwale nan̰e me cendi ɓɨr̰ɨn̰ kal Jesu di me borgɨ ya.
22 And when they heard {him}, they wondered, and left him, and went away.
23 Wála gɨ ta lə di dog, nare nə gɨ ꞌwogɨgɨ Saduse chidɨbə Jesu sɨwə ib ib. Cendi ɨrɨm day ba nare nə mare da, Mãr̰ĩ ba ha dɨməgɨ daa munɨ lə bədə bɨr̰ɨn̰. Me cendi ùr Jesu ba da:
23 — ausente —
24 «Aba gɨlənin mani, yər, Moyis way ba da: Abe gɨ ba unə deme me yàna gandɨdɨ dine bədə me marna bam da, chendɨw ba unə wambɨ di me ba yànaw gɨ chendɨw gɨ mar bam di dine.
24 saying, Teacher, Moses said, If any one die, not having children, his brother shall marry his wife and shall raise up seed to his brother.
25 Caga da, doy: Mana gɨ dwar̰aninnə da, chebni dɨ nare wurgɨsubu ilə. Chandragɨ gɨ geche u deme me mar bam dɨban yàa gandɨdɨ dine. An̰ji kalɨw chendɨw wambɨ di.
25 Now there were with us seven brethren; and the first having married died, and not having seed, left his wife to his brother.
26 Chendɨw gaba dii sɨrrə udɨ kaw, mar yande me, gɨ aba dii subu lə kaw, àlal yande me, bɨraa gɨ aba dii wurgɨsubu lə bá. Chamre nə wurgɨsubu di margɨ bam pad dayyə pad dɨban yàa gandɨdɨ dine.
26 In like manner also the second and the third, unto the seven.
27 Taragɨ lə da, deme di kaw, wála dɨra nem me tandi mar bam me ca.
27 And last of all the woman also died.
28 Yande da, wála gɨ Mãr̰ĩ ha dɨmə gɨ nare daa munɨ lə da, nare nə wurgɨsubu ta di dwar̰agɨ lə da, tandi ha ꞌya i gɨ we dyaməw mo? Dara cendi nə pad ta di, tanga i tɨrgadɨ.»
28 In the resurrection therefore of which of the seven shall she be wife, for all had her?
29 Me Jesu waygɨ da: «ꞌYeni da, dɨdəng nol i bam! Anə ꞌwocn̰ Maktubu dɨnə Mãr̰ĩ duwa bədə me dwana duwa di bədə me ca.
29 And Jesus answering said to them, Ye err, not knowing the scriptures nor the power of God.
30 Yarna, ɗan̰ wála gɨ Mãr̰ĩ ha dɨmə gɨ nare daa munɨ lə da, abje day gɨ nə namde ha laya sɨdəgɨ bədə. Cendi ha dama i ya Paja nənə Mãr̰ĩ duwa nə daa de, alə daa mana gɨ Mãr̰ĩ tulɨwə.
30 For in the resurrection they neither marry nor are given in marriage, but are as angels of God in heaven.
31 Dara gwale gɨ Mãr̰ĩ ha dɨmə gɨ nare daa munɨ lə da, anə āsɨ gwale gɨ Mãr̰ĩ wayang gandɨw di bədə mo? An̰ji way ba da:
31 Quanto à ressurreição dos mortos, não lestes o que Deus vos disse:
32 “Ɨndi di, nə i Mãr̰ĩ gɨnə Abɨrahamduwa me gɨnəIsakduwa me gɨnəJakobduwa me ca.”» Me Jesu waygɨ ba da: «Mãr̰ĩ di, i Mãr̰ĩ gɨnə nare nə mare day bədə, me i Mãr̰ĩ gɨnə nare nə dam bɨ̀ra day.»
32 Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaac e o Deus de Jacó {Ex 3,6}? Ora, ele não é Deus dos mortos, mas Deus dos vivos.
33 Mana gɨ nare nə gɨr̰e di ba gɨ doy gwale gɨ Jesu waygɨ gandɨw da, cendi ɨrɨmdɨ gwale nan̰ dara gɨlə duwa gɨ mani di.
33 E, ouvindo esta doutrina, as turbas se enchiam de grande admiração.
34 Mana gɨ nare nə gɨ ꞌwogɨgɨ Parise doy dara Jesu gwale duwa gɨ cogɨ nare nə Saduse lə diiyə me cendi ꞌyo gwale gaba wayaw ɗang bədə mwom da, cendi nə Parise di dayar dodə.
34 Sabendo os fariseus que Jesus reduzira ao silêncio os saduceus, reuniram-se
35 Me gun day mɨn dwar̰agɨ lə gɨ aba gɨlə bii gɨ ꞌwoo gɨnə Moyis duwa hára ꞌyo Jesu ùrɨw gwale gaba twaw dara dwaya gɨ gwale bɨwə dara ba gɨ yɨw nɨm. Yande da, an̰ji ùrɨw ba da:
35 e um deles, doutor da lei, fez-lhe esta pergunta para pô-lo à prova:
36 «Aba gɨlənin mani, mana gɨ bii ɨnda gɨ ꞌwoo lə da, bii gɨ ꞌwoo gɨ geche gaba ɗwaya kwandaw bam da, i gɨ we mo?»
36 Mestre, qual é o maior mandamento da lei?
37 Jesu cow lə diiyə ba da: «Mə ha ùrə Aba ciri dɨma gɨ Mãr̰ĩ gɨ dusɨm mɨn tenene, gɨ dúndɨm pad, gɨ ɨrmə dɨma pad me ca.
37 Respondeu Jesus: Amarás o Senhor teu Deus de todo teu coração, de toda tua alma e de todo teu espírito {Dt 6,5}.
38 Ta di me i bii gɨ ꞌwoo gɨ geche gaba ɗwaya kwandaw bam di.
38 Este é o maior e o primeiro mandamento.
39 Me gɨ ɗang gaba dii sɨr gɨ ya jaw gɨ pii de di me i ka: Mə ha ùrə jam gun ya sɨm dɨma de.
39 E o segundo, semelhante a este, é: Amarás teu próximo como a ti mesmo {Lv 19,18}.
40 Mani pad nə bii gɨ ꞌwoo gɨnə Moyis duwa me woni cɨmə Mãr̰ĩ bɨw me waygɨ da, dayar ilə gwale gɨ sɨr gɨ ka di dalawə.»
40 Nesses dois mandamentos se resumem toda a lei e os profetas.
41 Jesu yər dara nare nə Parise dayar dodə mwom da, an̰ji ɨr̰ɨ ùrgɨ duwa ba da:
41 Como os fariseus se agrupassem, Jesus interrogou-os:
42 «Anə ɨrɨm man dara dole gɨ Mãr̰ĩ biyəw gɨ Kris di mo? An̰ji i wi mwàw mo?» Cendi cow lə diiyə, an̰ju ba i dole gɨDabid mwàw.
42 Que pensais vós de Cristo? De quem é filho? Responderam: De Davi!
43 Jesu waygɨ da: «Ɨr̰ɨ ina yande da, cor i man me Dúndi dɨnə Mãr̰ĩ duwa nogɨ Dabid gɨndɨw daa ꞌwogɨ Kris di ba i aba ciri duwa mo? Dara Dabid di way da:
43 Como então, prosseguiu Jesus, Davi, falando sob inspiração do Espírito, chama-o Senhor, dizendo:
44 “Aba ciri gɨ Mãr̰ĩ wayɨw aba ciri ni ba da:
44 O Senhor disse a meu Senhor: Senta-te à minha direita, até que eu ponha teus inimigos por escabelo dos teus pés {Sl 109,1}?
45 Dabid ꞌwagɨna Dole gɨ Mãr̰ĩ biyəw gɨ Kris di ba i aba ciri duwa da, i dana me gɨ ꞌwogɨw ba i Dabid mwàw ɗang tugu mo?»
45 Se, pois, Davi o chama Senhor, como é ele seu filho?
46 Gun mɨn kaw nem cwaw gwale lə diiyə bədə. Me wála gɨ ta lə di bá da, cendi lán̰ye, gun mɨn kaw nem ùrɨw gwale gɨ ɗang bədə ɗɨm.
46 Ninguém pôde responder-lhe nada. E, depois daquele dia, ninguém mais ousou interrogá-lo.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.