Jó 24
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs BKJ
BKJ BKJ
1 Hvi skulle tiderna dem Allsmägtiga icke fördolda vara? Och de honom känna, se intet hans dagar?
1 Por que, vendo que os tempos não se escondem do Todo-Poderoso, os que o conhecem não veem os seus dias?
2 De flytta råmärken, de röfva bort hjorden, och föda honom.
2 Alguns removem as divisas; eles violentamente levam os rebanhos e os apascentam.
3 De drifva bort de faderlösas åsna, och taga enkones oxa till pant.
3 Levam o jumento do órfão, tomam o boi da viúva em penhor.
4 De fattige måste vika för dem, och de torftige i landena måste förgömma sig.
4 Eles desviam os necessitados do caminho; e os pobres da terra juntos se escondem.
5 Si, vilddjuren i öknene gå ut, såsom de pläga, bittida till rofs, att de skola bereda mat för ungarna.
5 Eis que, como jumentos selvagens no deserto, saem ao trabalho, levantando cedo por uma presa; o deserto produz comida para eles e para seus filhos.
6 De uppskära af den åker, som dem intet tillhörer; och berga den vingård, som de med orätt hafva.
6 Cada um deles colhe seu grão no campo, e coletam a vinha do perverso.
7 De nakna låta de ligga, och låta dem intet öfvertäckelse i frostena, hvilkom de deras kläder borttagit hafva;
7 Eles fazem com que o nu se aloje sem roupa, para que eles não tenham coberta no frio.
8 Så att de måste hålla sig i bergskrefvom, när en regnskur af bergen faller neder uppå dem; efter de eljest ingen råd hafva.
8 Eles são molhados pelas chuvas dos montes, e abraçam a rocha por necessitarem de abrigo.
9 De slita barnet ifrå bröstet, och göra det faderlöst; och göra menniskorna fattiga med pantande.
9 Arrancam o órfão do seio, e tomam um penhor do pobre.
10 Den nakna låta de gå utan kläder, och dem hungroga borttaga de axen.
10 Fazem com que ele saia nu, sem roupa, e tomam o feixe do faminto,
11 De tvinga dem till att göra oljo uppå deras qvarn, och trampa deras pressar, och låta dem likväl törsta.
11 espremem azeite dentro das casas daqueles homens; pisam nos seus lagares, e padecem de sede.
12 De göra folket i staden suckande, och dess slagnas själar ropande; och Gud straffar dem intet.
12 Homens gemem de fora da cidade, e a alma dos feridos clama. Ainda assim, Deus não lhes imputa a loucura.
13 Derföre äro de affallne ifrå ljusena, och känna icke dess väg, och vända icke om till dess stigar igen.
13 Eles são daqueles que se rebelam contra a luz; eles não conhecem seus caminhos, e não permanecem nas suas veredas.
14 I lysningene står mördaren upp, och dräper den fattiga och torftiga; och om nattena är han som en tjuf.
14 O homicida que se levanta com a luz, mata o pobre, e o necessitado, e à noite é como um ladrão.
15 Horkarlens öga hafver akt på skymningena, och säger: Mig ser intet öga; och han förtäcker sitt anlete.
15 Também o olho do adúltero espera pelo crepúsculo, dizendo: Nenhum olho me verá, e disfarça a sua face.
16 I mörkrena bryter han sig in i husen; om dagen gömma de sig med hvarannan, och vilja intet veta af ljusena.
16 No escuro eles cavam até as casas que eles haviam marcado para si durante o dia; eles não conhecem a luz.
17 Ty om än morgonen kommer dem, är det dem såsom ett mörker; förty han förnimmer mörkrens förskräckelse.
17 Porque a manhã é para eles assim como a sombra da morte; se alguém os reconhecer, eles terão os terrores da sombra da morte.
18 Han far lätteliga åstad såsom uppå ett vatten; hans håfvor varda icke stora i landena, och han brukar intet sin vingård.
18 Ele é rápido como as águas; sua porção é amaldiçoada na terra; ele não contempla o caminho das vinhas.
19 Helvetet tager bort dem som synda, såsom hette och torka förtärer snövattnet bort.
19 A seca e o calor consomem as águas da neve; assim também o túmulo consumirá aqueles que tiverem pecado.
20 De barmhertige skola förgäta honom; hans lust varder full med matk; man skall icke mer tänka uppå honom; han skall sönderbruten varda såsom ett ruttet trä.
20 O útero se esquecerá dele, os vermes se alimentarão dele docemente; ele não será mais lembrado; e a maldade se quebrará como uma árvore.
21 Han hafver bedröfvat den ensamma, som intet föder; och enkone hafver han intet godt gjort;
21 Ele malevolamente suplica à estéril que não engravida, e não faz o bem à viúva.
22 Och hafver dragit de mägtiga under sig med sine kraft. När han står, skall han icke viss vara uppå sitt lif.
22 Ele também atrai os poderosos com o seu poder; ele se levanta, e nenhum homem tem certeza de sua vida.
23 Han gör sig sjelf en trygghet, der han sig uppå förlåter; dock se hans ögon uppå deras handel.
23 Embora lhe seja garantida a segurança onde ele descansa, ainda assim seus olhos estão sobre seus caminhos.
24 De äro en liten tid upphäfne; men de varda omintet, och undertryckte, och taga en ända såsom all ting; och såsom agnar på axen skola de afslagne varda.
24 Eles são exaltados por pouco tempo, mas se vão e diminuem; são retirados do caminho como todos os outros, e cortados como as copas das espigas de trigo.
25 Är det icke så? Nu väl, ho vill straffa mig för lögn, och göra min ord om intet?
25 E se isso não for assim agora, quem fará de mim mentiroso, e fará meu discurso não valer nada?
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 24, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.