Mateus 22
Kitab Injil (SLM) vs VC
1 Manjari magparalilan isab si Isa ma kahekahan aa ian.
1 Jesus tornou a falar-lhes por meio de parábolas:
2 “In kapagparinta Tuhan,” uk na, “sali' dalil dakayo' sultan bayi magsakap ma pagjamu ma waktu kapagkawin anak na lalla.
2 The kingdom of the heavens has become like a king who made a wedding feast for his son,
3 Siyoho' uk sultan manga sosohoan na matauhan manga aa iya bayi killo'. Suga' aa bayi killo' ian 'nsa' baya' paluruk.
3 and sent his bondmen to call the persons invited to the wedding feast, and they would not come.
4 Hangkan soho' na manga sosohoan saddi, uk na, ‘Bain bi manga aa bayi killo' ian in pagjamu ku sakap na. Bayi na siyumbay manga sapi' lalla maka manga anak sapi' lammōk. Sakap na kamemon. Sohoun sigam paluruk na ni pagkawinan.’
4 Again he sent other bondmen, saying, Say to the persons invited, Behold, I have prepared my dinner; my oxen and my fatted beasts are killed, and all things ready; come to the wedding feast.
5 Suga' 'nsa' ngasip manga aa bayi killo' ian. Iya sadja kiyannal uk sigam pag-usaha sigam. Dangan ian pahi' ni huma na maghinang, dangan pahi' ni tinda na.
5 But they made light of it, and went, one to his own land, and another to his commerce.
6 Kasehean isab bayi naggaw manga sosohoan sultan ian bo' iyampa liyapdōsan uk sigam maka piyatay.
6 And the rest, laying hold of his bondmen, ill-treated and slew {them}.
7 Pagtau peen sultan, landu' iya ngandugal hangkan soho' na manga sundalu na pahi' mapatay manga pamomono' hi'. Siyoho' isab tiyutung paglahatan sigam.
7 And {when} the king {heard of it he} was wroth, and having sent his forces, destroyed those murderers and burned their city.
8 Puwas na hi' linganan uk sultan manga sosohoan na, uk na, ‘Sakap na jamu pagkawin suga' manga aa bayi killo' uk ku dahu hi' 'nsa' na tōp paluruk.
8 Then he says to his bondmen, The wedding feast is ready, but those invited were not worthy;
9 Na pahi' kaam ni daddōk paglalabayan aa heka, bo' sasuku talanggal bi ma hi' sohoun bi paluruk ni pagjamuhan itu.’
9 go therefore into the thoroughfares of the highways, and as many as ye shall find invite to the wedding feast.
10 Jari pahi' na manga sosohoan hi' ni karaddōk-daddōkan. Pitipun uk sigam sasuku talanggal uk sigam, manga aa laat maka aa hap. Jari in luma' pagkawinan hi' panno' na uk aa.
10 And those bondmen went out into the highways, and brought together all as many as they found, both evil and good; and the wedding feast was furnished with guests.
11 “Sakali itu, makasōd peen sultan pahi' nganda' ma manga luruk, niya' tanda' na may'an dakayo' aa makay sammek 'nsa' tōp ma pagkawinan.
11 And the king, having gone in to see the guests, beheld there a man not clothed with a wedding garment.
12 Uk sultan ni aa itu, ‘Bagay, salaingga kasōd nu paitu ma 'nsa' niya' sammek nu tōp paluruk nu ni pagkawinan?’ Suga' 'nsa' nambung aa ian.
12 And he says to him, {My} friend, how camest thou in here not having on a wedding garment? But he was speechless.
13 Sakali halling sultan ni manga sosohoan na, uk na, ‘Ingkōtin bi aa itu nayi'-tangan na, bo' larukin bi iya pahi' ni diyōm kalindōman. Magtangis du manga aa may'an maka magtagiōt baggaang sigam.’
13 Then said the king to the servants, Bind him feet and hands, and take him away, and cast him out into the outer darkness: there shall be the weeping and the gnashing of teeth.
14 “Sabab na,” uk si Isa, “heka aa killo' me' ma kapagparinta Tuhan, suga' datti' du sigam pene'.”
14 For many are called ones, but few chosen ones.
15 Manjari itu paluwas manga Parisi minnihi' bo' mag-isun-isun bang salaingga uk sigam naggaw si Isa ma bissala na.
15 — ausente —
16 Puwas na hi' niya' manga mulid sigam maka manga sehean si Herod siyoho' uk sigam pahi' ni si Isa. “Tuwan guru,” uk sigam ma iya, “katauhan kami in kau pote' asal atay nu. Bannal sadja pamandu' nu pasal kawul-piil iya kibayaan uk Tuhan. 'Nsa' du kau tiyāw siyaway uk sayi-sayi, sabab sali' du bohan nu ma aa kamemon.
16 And they send out to him their disciples with the Herodians, saying, Teacher, we know that thou art true and teachest the way of God in truth, and carest not for any one, for thou regardest not men's person;
17 Na, bain kami kono' bang ayi pikilan nu pasal itu hi': bang kita ganta' mayad sukay ni parinta Roma, iya deyo' min Sultan Mahatinggi hi', langgal ta baha' sara' agama tabi?”
17 tell us therefore what thou thinkest: Is it lawful to give tribute to Caesar, or not?
18 Suga' kitauhan asal uk si Isa niya' kalaatan miyaksud uk sigam, hangkan uk na ni sigam, “Kaam iyu magbawu'-bawu' sadja tiyaw salaiyu. Tuud kaam baya' naggaw ma aku ma panambung ku.
18 But Jesus, knowing their wickedness, said, Why tempt ye me, hypocrites?
19 Pandain kono' aku sin, iya pamayad sukay parinta.” Jari biyohan iya sin pilak.
19 Shew me the money of the tribute. And they presented to him a denarius.
20 Uk si Isa ma sigam, “Patta' sayi maka ōn sayi ma sin itu?”
20 And he says to them, Whose {is} this image and superscription?
21 “Patta' Sultan Mahatinggi maka sulat na,” uk sambung sigam.
21 They say to him, Caesar's. Then he says to them, Pay then what is Caesar's to Caesar, and what is God's to God.
22 Pagtake manga aa ian ma panambung si Isa itu, magtuwi sigam inu-inu bo' ngalabba sigam min iya bo' iyampa pakallo' minnihi'.
22 And when they heard {him}, they wondered, and left him, and went away.
23 Na, ma 'llaw hi' niya' pay'an ni si Isa manga aa Saddusi, daginis agama Yahudi iya uk na 'nsa' niya' 'llum pabing ma 'llaw damuwi.
23 — ausente —
24 Tiyaw sigam ma si Isa. “Tuwan guru,” uk sigam, “niya' sara' bayi min si Musa pasal aa bang matay ma 'nsa' taga tubu'. In balu na subay killo' handa uk siyay na bo' supaya niya' anak bista tubu' min aa bayi matay hi'.
24 saying, Teacher, Moses said, If any one die, not having children, his brother shall marry his wife and shall raise up seed to his brother.
25 Na,” uk sigam, “niya' bayi ma lahat kami pitu' lalla magdanakan. Taga handa siyaka hi', suga' matay na lalla. Pagka 'nsa' niya' tubu' na, balu na bayi takallo' hinda uk siyay pasunu'.
25 Now there were with us seven brethren; and the first having married died, and not having seed, left his wife to his brother.
26 Suga' iya du siyay itu, bayi matay ma 'nsa' taga tubu'. Damikkiyan na isab siyay pasunu'. Papuut ta na, in pitu' magdanakan bayi makahanda ni dakayo' danda hi', bo' matay sigam kamemon ma 'nsa' taga anak.
26 In like manner also the second and the third, unto the seven.
27 Ma katapusan na matay isab danda.
27 And last of all the woman also died.
28 Na, Tuwan,” uk sigam, “bang taabut 'llaw pagpakallum pabayik manga aa magpatayan, handa sayi baha' danda hi'? Sabab bayi iya takallo' hinda uk sigam kapitu' magdanakan.”
28 In the resurrection therefore of which of the seven shall she be wife, for all had her?
29 Nambung si Isa ma sigam, uk na, “Sā' kaam, sabab 'nsa' katauhan bi bang ayi ma diyōm kitab, maka 'nsa' katauhan bi kōsōg kawasa Tuhan.
29 And Jesus answering said to them, Ye err, not knowing the scriptures nor the power of God.
30 Sabab bang taabut waktu kallum pabing min kamatay, in manusiya' makasali' du ni bangsa malaikat ma diyōm sulga'. 'Nsa' na sigam maghanda-maghalla.
30 For in the resurrection they neither marry nor are given in marriage, but are as angels of God in heaven.
31 Iya pasal isab manga aa pikallum pabing min kamatay, kila ku 'nsa' tabassa bi bayi pamalman Tuhan ma kaam.
31 Quanto à ressurreição dos mortos, não lestes o que Deus vos disse:
32 Uk na, ‘Aku iya Tuhan di si Ibrahim, si Isahak maka si Ya'kub.’ Hati na,” uk si Isa, “in Tuhan itu pagtuhanan asal uk manga aa 'llum, 'nsa' uk aa magpatayan.” (Hati na masi 'llum di si Ibrahim ian ma diyōm ahirat minsan taggōl na kamatay ginhawa-baran sigam.)
32 Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaac e o Deus de Jacó {Ex 3,6}? Ora, ele não é Deus dos mortos, mas Deus dos vivos.
33 Makake peen kahekahan aa ian ma bissala si Isa, landu' sigam inu-inu.
33 E, ouvindo esta doutrina, as turbas se enchiam de grande admiração.
34 Sakali itu, pagtake manga Parisi in manga Saddusi hi' 'nsa' makasambung ni si Isa, pay'an sigam patipun ni iya.
34 Sabendo os fariseus que Jesus reduzira ao silêncio os saduceus, reuniram-se
35 Niya' min sigam dakayo' guru ma sara' agama bayi tiyaw ma si Isa, kalu tasaggaw ma panambung na.
35 e um deles, doutor da lei, fez-lhe esta pergunta para pô-lo à prova:
36 Uk na ni si Isa, “Tuwan Guru, ma sara' agama, ingga iya panohoan halgaan min kamemon?”
36 Mestre, qual é o maior mandamento da lei?
37 Uk sambung si Isa, “Wajib kaam lasa tōōd ma Panghu' bi Tuhan. Iya lasa bi ma iya subay min diyōm atay bi maka min diyōm ginhawa-baran bi maka min panahuhan bi.
37 Respondeu Jesus: Amarás o Senhor teu Deus de todo teu coração, de toda tua alma e de todo teu espírito {Dt 6,5}.
38 Iya na ko' hi' panohoan umbul satu, halgaan min kamemon.
38 Este é o maior e o primeiro mandamento.
39 Maka iya na itu panohoan karuwa na, halgaan isab. Uk na, wajib kaam lasahan pagkahi bi manusiya' sali' uk bi lasahan baran bi.
39 E o segundo, semelhante a este, é: Amarás teu próximo como a ti mesmo {Lv 19,18}.
40 Iya panohoan kamemon bayi pangamban uk si Musa, sampay pamandu' manga nabi, paluwas asal min duwa panohoan bayi sambat ku itu.”
40 Nesses dois mandamentos se resumem toda a lei e os profetas.
41 Na, pagka patipun may'an manga Parisi, niya' tiyaw uk si Isa ma sigam.
41 Como os fariseus se agrupassem, Jesus interrogou-os:
42 Uk na, “Ayi pikilan bi pasal si Almasi? Tubu' iya min sayi?”
42 Que pensais vós de Cristo? De quem é filho? Responderam: De Davi!
43 “Na bang salaihi',” uk si Isa, “angay hangkan si Daud bayi ngōn ‘Panghu'’ ma si Almasi, waktu kapagbaya' Nyawa Sutsi ma iya? Salaitu asal bayi pilatun uk si Daud hi',
43 Como então, prosseguiu Jesus, Davi, falando sob inspiração do Espírito, chama-o Senhor, dizendo:
44 ‘Bayi ngabtang Tuhan ni Panghu' ku, uk na,
44 O Senhor disse a meu Senhor: Senta-te à minha direita, até que eu ponha teus inimigos por escabelo dos teus pés {Sl 109,1}?
45 “Na,” uk si Isa, “pagka si Almasi iyōnan Panghu' uk si Sultan Daud, tantu iya 'nsa' panubu' si Daud sadja.”
45 Se, pois, Davi o chama Senhor, como é ele seu filho?
46 Suga' 'nsa' niya' aa may'an makapanambung ma si Isa minsan dakabtang panambung na. Puwas min 'llaw hi' 'nsa' niya' makatawakkal niyaw iya ayi-ayi.
46 Ninguém pôde responder-lhe nada. E, depois daquele dia, ninguém mais ousou interrogá-lo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.