Mateus 25
Mashi Avui Wasilakahi (SIM) vs VC
1 Jisas mashi las nga ormu mbara, �Os Ma Jikisi Avui Wasilakahi or takuna wolo avak sauheima kas nokopminyongo 10-pelak nawa hom nakwa sir. Nokopminyongo ondo lam lihin li laharaha ma or nokoplakurik tarin li nikishikurik limu ira.
1 Então o Reino dos céus será semelhante a dez virgens, que saíram com suas lâmpadas ao encontro do esposo.
2 Tostava yoko hom am yarindari lir. Hako tostava yoko yarindari ambu lir.
2 Cinco dentre elas eram tolas e cinco, prudentes.
3 Yarindari ambu ondo lam lihi nom lari lir, mbeek uku nga laha iri ambu lir.
3 Tomando suas lâmpadas, as tolas não levaram óleo consigo.
4 Hako yarindari ondo uku lihi kas botolik li ngoroho er nga laha iri lir.
4 As prudentes, todavia, levaram de reserva vasos de óleo junto com as lâmpadas.
5 Hako ma oto mbeek kolok tari ambu ri. Ushirik limu nikishira. Li nikishirik misokome lihi si tumtamurik limu suknyara.
5 Tardando o esposo, cochilaram todas e adormeceram.
6 Urik am nirkundik si narik kolok limu ushasawera, �Ma or nokoplakwa ormu tanduwa. Kolok hikrik ji ihi orin ji heyeka!�
6 No meio da noite, porém, ouviu-se um clamor: Eis o esposo, ide-lhe ao encontro.
7 Urik nokopminyongo ondo amber li usaha lam lihin kar nga li tolonak lakak si ukrukmbaha limu ura.
7 E as virgens levantaram-se todas e prepararam suas lâmpadas.
8 Hako yarindari ambu ondo limu mbara, �Ayo, lam nihi am usunguahakwak naw te! Uku kas nirin ji hawa.�
8 As tolas disseram às prudentes: Dai-nos de vosso óleo, porque nossas lâmpadas se estão apagando.
9 Urik yarindari ondo limu mbara, �Wahau, uku toso mbeek lakak nawa ambu re. Mbeek kas nawa osik jirin ni hakwa ambu. Stuak ji ihi anandin ji laka.�
9 As prudentes responderam: Não temos o suficiente para nós e para vós; é preferível irdes aos vendedores, a fim de o comprardes para vós.
10 Karem li mbashirik yarindari ambu ondo ukun li lakmbaha li ishirik ma oto am ormu tara. Or taha yarindari ondo ol armek hundujehe liri ondon or laha hiyawu laka os li akuri mishi aka orok limu layira. Ushirik akayangan limu koso arangora.
10 Ora, enquanto foram comprar, veio o esposo. As que estavam preparadas entraram com ele para a sala das bodas e foi fechada a porta.
11 Akayangan am li koso arangoshirik yarindari ambu ondo li taha hikrik li sihi limu ushambara, �Ayo, Wasilaka, akayangan mi sutlashinak ni talawa!�
11 Mais tarde, chegaram também as outras e diziam: Senhor, senhor, abre-nos!
12 Karem li mbarik ormu mbara, �An mbeek jirin na heyenda ambu nir.� �
12 Mas ele respondeu: Em verdade vos digo: não vos conheço!
13 Jisas sauheima oson or sawerakoho ma ol orok lirin ormu mbara, �Uhunda hom jir erem yarihi ji lika. Mberem ushiwak? Wasilaka jihi os or takwa wolo mbeek ji heyenda ambu sir.�
13 Vigiai, pois, porque não sabeis nem o dia nem a hora.
14 Jisas mashi las nga ormu mbara, �Avui Wasilaka hulaima nokopma orhin or arangoshinak orhi yangak li likwa karem nakwa sir. Malakama lar yanga lasik or ikuri wolo ornjik lerawun landa ma nalmingrip or mbarik li rarik mbele mbele orhin lihi tavak ormu hara.
14 Será também como um homem que, tendo de viajar, reuniu seus servos e lhes confiou seus bens.
15 Uhu kwambu lihi nga hishiyari os li nandari nandarik or heyehe ya orhin ormu hara. Or haunandarin 5,000 kinak ormu hara. Or hakandarin 2,000 kinak, or hakandari menden 1,000 kinak ormu hara. Erem or ha lafakaha ormu ira.
15 A um deu cinco talentos; a outro, dois; e a outro, um, segundo a capacidade de cada um. Depois partiu.
16 Or ishirik ma or 5,000 kinak lari ma oto ya orok lerawun or larik 5,000 las er nga talari sir.
16 Logo em seguida, o que recebeu cinco talentos negociou com eles; fê-los produzir, e ganhou outros cinco.
17 Ma or 2,000 kinak lari erem. Ya orok lerawun or larik 2,000 kina las er nga talari sir.
17 Do mesmo modo, o que recebeu dois, ganhou outros dois.
18 Hako ma or 1,000 kinak lari ma oto malakamahi ya oson or laha layi wakor jiyiri sir.
18 Mas, o que recebeu apenas um, foi cavar a terra e escondeu o dinheiro de seu senhor.
19 Kandakar nga nambehik naha malakama oto indik or taha ya os or hashirik li larin or heyekmbaha normu mbara.
19 Muito tempo depois, o senhor daqueles servos voltou e pediu-lhes contas.
20 Urik ma or 5,000 kinak lari ma oto 5,000 kina os or larik talarin er nga or laharaha ormu mbara, �5,000 kina mi harik lerawun a larik 5,000 kaso er nga talari sir.�
20 O que recebeu cinco talentos, aproximou-se e apresentou outros cinco: - Senhor, disse-lhe, confiaste-me cinco talentos; eis aqui outros cinco que ganhei.'
21 Urik malakama oto mu mbara, �Mir ma jivi lerawun armek landa ma mira. Ya awarikandak mirin a hari sir. Hako armek lerawun mi lari osik avak lerawu wasilaka las mihi tavak a halakwa nir. Mir avak an nga nakrem shi rupshi mendekwa shira.�
21 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
22 Urik ma or 2,000 kinak lari ma oto 2,000 os or larik talarin er nga or laharaha ormu mbara, �2,000 kina mi harik lerawun a larik 2,000 kaso er nga talari sir.�
22 O que recebeu dois talentos, adiantou-se também e disse: - Senhor, confiaste-me dois talentos; eis aqui os dois outros que lucrei.
23 Urik malakama oto mu mbara, �Mir ma jivi lerawun armek landa ma mira. Ya awarikandak mirin a hari sir. Hako armek lerawun mi lari osik avak lerawu wasilaka las mihi tavak a halakwa nir. Mir avak an nga nakrem shi rupshi mendekwa shira.�
23 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
24 Urik ma or 1,000 kinak lari ma oto or taha ormu mbara, �Wasilaka mir angop a heyenda mir, mambalek nanda mir. Akwa os ma anandi kumbandan sanda mir. Uhu sijin mi sihinda ambu orok akwa omen landa mir.
24 Veio, por fim, o que recebeu só um talento: - Senhor, disse-lhe, sabia que és um homem duro, que colhes onde não semeaste e recolhes onde não espalhaste.
25 Erem mi nanda osik mirin a ajehe ya mihin a wakor jiyiri nir. Hako ter os amu indik lahara mirin handuwa.�
25 Por isso, tive medo e fui esconder teu talento na terra. Eis aqui, toma o que te pertence.
26 Urik malakama oto mu mbara, �Mir ma kava indingo mira. Uhu sauhombo yanda mir. Os akwa ma anandi li kumbandan a sanda nir. Uhu os sijin a sihinda ambu orok akwa omen a landa nir.
26 Respondeu-lhe seu senhor: - Servo mau e preguiçoso! Sabias que colho onde não semeei e que recolho onde não espalhei.
27 Os karem mi heyendarikop mberem ushirik ya anhin bengik mi ewendarik ya lal er nga na lakurin mi halar?�
27 Devias, pois, levar meu dinheiro ao banco e, à minha volta, eu receberia com os juros o que é meu.
28 Karem or mbaha ormu mbara, �1,000 kina os orin na harin ji laha ma or 10,000 kina nga nawa oton er nga ji haka.
28 Tirai-lhe este talento e dai-o ao que tem dez.
29 Mberem ushiwak? Ma or lerawu jivin lawan warje lal er nga na hakwa nir. Ushinak jip likwa ria. Hako ma or sauhomboyanda oton avak a laha ermbeshinak mendek nakwa ri.
29 Dar-se-á ao que tem e terá em abundância. Mas ao que não tem, tirar-se-á mesmo aquilo que julga ter.
30 Ma kava roton avak ji kumbatol tavatoloho nirtle nirndum nashiwak li entlekoronda mishi orok ji ermbenak or layihi lika. Uhu orok or lihi entlembale misihi fu orhin masham koho akwa ri.� �
30 E a esse servo inútil, jogai-o nas trevas exteriores; ali haverá choro e ranger de dentes.
31 Jisas mashi las nga ormu mbara, �Ma Jikisi Avui Wasilakahi indik or takwa wolo os malakamak or nakwa oso kormbak si nashinak ensel orhi ondo nga takakwa ri.
31 Quando o Filho do Homem voltar na sua glória e todos os anjos com ele, sentar-se-á no seu trono glorioso.
32 Ushinak yanga yangak fehenda ma amber os or liwa mishik talandirsakwa lir. Li ralandirsanak os sipsip mashama sipsip orhi nga meme orhi nga or toloyarinda hom or toloyarikwa lir.
32 Todas as nações se reunirão diante dele e ele separará uns dos outros, como o pastor separa as ovelhas dos cabritos.
33 Sipsip ondon tapmama yok meme ondon tava ashi yok or halakwa lir.
33 Colocará as ovelhas à sua direita e os cabritos à sua esquerda.
34 Ushihi tapmama yok siwan or mba, �Jir Avui anhi armesarmek or ukwa ma jirin, ji raka. Misambi mbele mbele or u namber yanga os ji likwa oson angop jirnjik or hundujeri sir. Avak ji raha orok ji lika.
34 Então o Rei dirá aos que estão à direita: - Vinde, benditos de meu Pai, tomai posse do Reino que vos está preparado desde a criação do mundo,
35 Mberem ushiwak? A erengharik akwan jimu ya hara. Uksembenjik a mbarik uksemben jimu ya hara. Samba samba mak a narik aka jihik anin jimu ya laha ira.
35 for I hungered, and ye gave me to eat; I thirsted, and ye gave me to drink; I was a stranger, and ye took me in;
36 A serembomba sirik kowen jimu ya hara. A kavamisirik anin jimu jelyara. Krawuk a lirik anin jimu ta heyera.�
36 naked, and ye clothed me; I was ill, and ye visited me; I was in prison, and ye came to me.
37 Karem or mbarik olmu silira, �Wasilaka, mbele wolo mendek mi erengharik akwan ni har? Uksembenjik mi mbarik uksemben ni har?
37 Then shall the righteous answer him saying, Lord, when saw we thee hungering, and nourished thee; or thirsting, and gave thee to drink?
38 Samba samba mak mi narik aka nihik ni laha ir? Serembomba mi sirik kowen ni har?
38 and when saw we thee a stranger, and took thee in; or naked, and clothed thee?
39 Mi kavamisirik ni jelyar? Krawuk mi lirik mirin ni ta heyer?�
39 and when saw we thee ill, or in prison, and came to thee?
40 Urik ormu mbara, �Omendingak jirin amu sawenduwa, mbele mbele ol erndakava anhi ondon ji uri oso anin jimu uri sira.�
40 And the King answering shall say to them, Verily, I say to you, Inasmuch as ye have done it to one of the least of these my brethren, ye have done it to me.
41 Ushihi ma ol tava ashi yok siri ondon ormu mbara, �Ji ika, jir mbeek an nga likwa ambu jir. Ji ihi hi os Laulaka nga ensel orhi ondo nga lirnjik li hundujehendari mishi orok ji layika.
41 Then shall he say also to those on the left, Go from me, cursed, into eternal fire, prepared for the devil and his angels:
42 A erengharik mbeek akwa kas anin hari ambu jir. Uksembenjik a mbarik mbeek uksembe kas anin hari ambu jir.
42 for I hungered, and ye gave me not to eat; I thirsted, and ye gave me not to drink;
43 Samba samba mak a narik mbeek aka jihik anin laha iri ambu jir. Serembomba a sirik mbeek kowe las anin hari ambu jir. A kavamisirik mbeek anin jelyari ambu jir. Krawuk a lirik mbeek anin ta heyeri ambu jir.�
43 I was a stranger, and ye took me not in; naked, and ye did not clothe me; ill, and in prison, and ye did not visit me.
44 Urik lir nga mu silira, �Wasilaka, mbele wolo mendek mi erengha uksembenjik mi mbaha samba samba mak mi naha serembombak mi sihi mi kavamisihi krawuk mi lirik mirin ni jelyari ambu, karem mimu mbandu?�
44 Then shall *they* also answer saying, Lord, when saw we thee hungering, or thirsting, or a stranger, or naked, or ill, or in prison, and have not ministered to thee?
45 Urik ormu mbara, �Omendingak jirin amu sawenduwa, mbele mbele ol erndakava anhi ondon ji ukurin ji halari anin ji ukurin jimu halari sira.�
45 Then shall he answer them saying, Verily I say to you, Inasmuch as ye have not done it to one of these least, neither have ye done it to me.
46 Malakama oto karem or mbarik ma kava ondo yanga os hi nga nanda mishi orok li ermbeshinak ermba ermbak orok likwa lira. Hako ma worna ma ondon or mbashinak ermba ermbak jip likwa lira.�
46 And these shall go away into eternal punishment, and the righteous into life eternal.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.