Lucas 22

Got orhe meng brak ban (OPM) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Gahan Pasopa dik Isrer ire Isip mong mandam iraire mong Kenannong saperim bret pipirpat han timbas be dipa ohe dik oh ama kakduup hatip oh.
1 Faltava pouco tempo para a Festa dos Pães sem Fermento , chamada Páscoa .
2 Kakduup hah tei hanat bok han ire duuptei hano sawa meng am hat pati hano ihir Kuuhan maihir Jisas ohe danong hat pati moh dir ire kintei moh kinmat sutiprohe daham kuuhan ihirnong kasa ham Ihan dir ahar sutpera daham ahar sutin kat oh ama angmatpa oh.
2 Os chefes dos sacerdotes e os mestres da Lei procuravam um jeito para matar Jesus em segredo porque tinham medo do povo.
3 Sutin kat oh angmar aperiptin er da nahapat han Satan oh Jisas orhe pinggit pisapat han nathei ihir Judas Iskariot ohe da mutuhnong ros Jisas ohnong mahaw mar sutin da matporhan
3 Então Satanás entrou em Judas, chamado Iscariotes, que era um dos doze discípulos.
4 oh sus hanat bok han ire duuptei hano Got ohe ap yawarnong er matipririm wamat papti hano ire patinong ama pip oh. Sus ihirnong Noh gurnong napisus Jisas ohnong imat namgitipramur por ihirsi tap meng wanin mar ama nang hatip oh.
4 Judas foi falar com os chefes dos sacerdotes e com os oficiais da guarda do Templo para combinar a maneira como ele ia lhes entregar Jesus.
5 Imat namgitipramur potporhan ihir amam yahnap hama Ihan gononghe nuhur mimat yan napriprimur ama potpa oh.
5 Eles ficaram muito contentes e prometeram dar dinheiro a ele.
6 Potperhan Judas oh ire ma poriya meng oh yahwa porpat susa Noh kuuhan ihir ruumsan ohe tap na patim noh Jisas ohnong mahaw ire bes teinong matiprawa daham kin po mat ama wamat indip oh.
6 Judas aceitou e começou a procurar uma oportunidade para entregar Jesus a eles, sem que o povo ficasse sabendo.
7 Gahan bret pipirpat han timbas dipa ohe dik oh hatporhan Gin ama dik oh hah ma hapat. Gin Pasopa den dinmat sipsip bap sum mamen tahapti dik oh gin ihaya ma hapat daham
7 Chegou o dia da Festa dos Pães sem Fermento , dia em que os judeus matavam carneirinhos para comemorar a Páscoa .
8 Jisas oh Pitasi Jon ihitnong Gin direhe gut sus den din oh mamen matinmur pongopri.
8 Então Jesus deu a Pedro e a João a seguinte ordem:
9 Potporhan ihit Nuhut sus den din ohe ap oh de ap oh sus ha mamen matingwe dahah por dahamtipari.
9 Eles perguntaram: — Onde o senhor quer que a gente prepare o jantar?
10 Por dahamtiperhan oh Gut ap mutuhnong ham royaoh han tit tom san yohom marim apripat hatiprohmur. Apripathan gut ohe kom oh susa oh ap tit rohan guthe ama ro ap oh ronmur.
10 Jesus respondeu:
11 Rosa ama ap nita han ohnong Go nure namgipat han orhe han nuhursi; orhorsi de dah Pasopa deno rim ha dingwe dahahri por dahamtinmur.
11 e digam ao dono dela: “O Mestre mandou perguntar a você onde fica a sala em que ele e os seus discípulos vão comer o jantar da Páscoa.”
12 Por dahamtiperhan oh ap tan isip tei dah ruh den ohe tei saro tongnopti teio oh patsi dah ruh namgitiprohmur. Namgitporhan gut adah oh Pasopa deno rim diradire din oh adah oh mamen deiptinmur por darhengopri.
12 Então ele mostrará a vocês uma grande sala mobiliada, no andar de cima. Preparem ali o jantar.
13 Por darhetporhan ihit sus orhe ma por mengru mat orhor Pasopa deno rim din oh mamen matpari.
13 Os dois discípulos foram até a cidade e encontraram tudo como Jesus tinha dito. Então prepararam o jantar da Páscoa.
14 Ihat Pasopa den mamen mat mandapti patin atan waporhan Gin Pasopa deno rim din dik oh hah ma hapat gosham Jisas oh orhe pinggit pisapat nathei han ihirsi den dinmat den din apnong ros iraire den din duup oh tongnotpari.
14 Quando chegou a hora, Jesus sentou-se à mesa com os apóstolos
15 Tongnoma Jisas oh Noh ina tei batbet ma datipra oh na dat patin orhor gur tapri Pasopa deno rim diprineng dahat patesuhmur. Ama da oh isip hat patmur.
15 e lhes disse:
16 Noh arpin meng napotiprohmur. Pasopa deno rim ma dapti moh noh gin pepe demur. Kimsinong oh noh na dapatru patin kaput Got orhe hrepnong naham napaptepra tei oh Got oh yah mat napapteprawa daham mama kis mar Pasopa deno rim dapti moh arpinnap tarpatporhan noh ama den oh it dipramur pongopri.
16 Pois eu digo a vocês que nunca comerei este jantar até que eu coma o verdadeiro jantar que haverá no
17 Pora irat gwe tom gap san oh dara Got ohnong weso pora Gin gur moh tit uh dama tit uh tit uh hat sonmur por apingopri.
17 Então Jesus pegou o cálice de vinho, deu graças a Deus e disse:
18 Aprisa Noh arpin meng napotiprohmur. Noh mama irat gwe gap tom oh na dam patru patin kaput Got orhe hrepnong mara yah mat ma napaptepra oh pitap matporhan noh it dipramur pongopri.
18 Pois eu afirmo a vocês que nunca mais beberei deste vinho até que chegue o Reino de Deus.
19 Giporpat den tit dara Got ohnong weso pora brisbras pora ihirnong Moh norhe ina bokmur. Gure gwemat norhe ina boknong batbet datiprawa daham norhe ina bok moh kis mar gurnong namdemur. Kaput gure mamaru mat ma dapri oh norhe danong ham denmur por nitat mar apriporhan ihir dipari.
19 Depois pegou o pão e deu graças a Deus. Em seguida partiu o pão e o deu aos apóstolos, dizendo:
20 Dama den oh dapti Jisas oh den ma panderu mat orhor irat gwe tom gap san oh dara Moh norhe heim ohmur. Norhe heim ohsi gure er gap nahirmar nadurketipramur. Ama inahatipra heim ohsi Got oh gurnong yah nahat napaptepra ohe meng oh kopenohe meng deimur pora irat gwe tom gap san oh kumet kak ohe tan kak mar apingopri.
20 Depois do jantar, do mesmo modo deu a eles o cálice de vinho, dizendo:
21 Aprisa Gin gur sa dahaya. Norhe nang han ohhe diradir tap ham tongnom den mama dapti ohmur.
21 Mas vejam: o traidor está aqui sentado comigo à mesa!
22 Hanip Brer noh Got orhe Nohe brer oh ihat sa haputipra dahat patru hat haputipra orhor Hanip Brer nohnong nang ham mahaw han ire bes teinong nahatipra han oh batbet isip dara hinhinsi han hatipramur pongopri.
22 Pois o
23 Gipotporhan ihir ohe Guragur tit han tit nohnong nang ham mahaw han ire bes teinong nahatipramur ma napor meng moh de han ohe boknong mar ginapor gosham irair dahanggoshatpari.
23 Então os apóstolos começaram a perguntar uns aos outros quem seria o traidor.
24 Jisaso ihir den damo hama orhe pinggit pisapat nathei han ihir iraire winnong daptuhutinmat Hanip ihir ohri han hat patim winsi han hat patmur ma naporipti oh nohnong ginaporiptimur. Tit han oh Es. Nohnong ginaporiptimur irair gonsi ihir gigosham sakarap goshatpari.
24 Os apóstolos tiveram uma forte discussão sobre qual deles deveria ser considerado o mais importante.
25 Gigosham sakarap goshatperhan Jisas oh Gur Got orhe kintei winsi yahnap han hatper dahayahanoh mamengnong moh dahatinmur. Kakdah mohe kak hat pati han ihir winsi han hatinmat hanip ire poriya mengnong na amram nure danongwi ha dinahengwe daham kasip mengtei orhor hanip ihirnong ire hrepnong mar paptimur. Imat paptim nuhurnongwi nure napapat yah hana ha naporingwe dahaptimur.
25 Então Jesus disse:
26 Oh kakdah mong mohe kakhan ihir Noh winsi han hat patwa daham ihaptimura; gurnong oh ama ire ihapti ohe tanhe hapri. Gur Got ohe kintei Nohri han ham winsi han hatpora dahayahanoh go be win timbas han hatin hat patenmur. Duuptei han hat patepor dahayahanoh ire hrepnong ham ire danong ham ire atamrein han hat patenmur. Ama ihat pati han gurri Got orhe kintei oh winsi duuptei han hat patimur.
26 Mas entre vocês não pode ser assim. Pelo contrário, o mais importante deve ser como o menos importante; e o que manda deve ser como o que é mandado.
27 Han yot han tit tongnom den dapat hansi; kan mat apopris asarpat han ihitnong dahatinmur. Gure ama ihat pati han yot ihitnong ma dahapti oh de han oh ohri han ham winsi han hat pat. Tongnom den dapat han oh ohri han ham winsi han hat patda da den kan mar apopris asarpat han oh winsi han hat pat. Basra. Gure ma dahapti oh tongnom den dapat han oh ohri han ham winsi han hat patmur. Ihtin orhor noh Got ohe kintei nohri han ham winsi han hat ma pat oh gure hrepdapat hat patim gurnong napanggein han hat pat han ohmur. Gurhe nohe ma ihat pat ohe tan hat orhor patenmur.
27 Quem é o mais importante? É o que está sentado à mesa para comer ou é o que está servindo? Claro que é o que está sentado à mesa. Mas entre vocês eu sou como aquele que serve.
28 Gin tit meng tit napotiprohmur. Er han oh nohnong er hat ha sonoh rim nohnong kis nahasuhru ma kis nahapat oh gur nohnong na namdama nohsi patesheru nohsi mama pati ohmur.
28 — Vocês têm estado sempre comigo nos meus sofrimentos.
29 Gur nohsi ihat patio rim norhe at ohdapat nohnong Go ire kakhan ham ihirnong paptenmur napotporhan noh gure kakhan ham gurnong ma napapatru nohdapathe gurnong Gur ire kakhan ham ihirnong paptenmur napotporhan gur ire kakhan ham ihirnong papteprimur.
29 Por isso, assim como o meu Pai me deu o direito de governar, eu também dou o mesmo direito a vocês.
30 Ma paptepri oh nohe kakhan ham ma papat tei oh gursi nohsi tap hat tongnoma den damo tom damo ham diradir tap hat ihirnong papindin han hatiprimur. Hama gur kakhan ire tongnom ma papti ap tan tei oh gur nitat tongnotiprimur. Tongnoma Isrer ohe mon nathei bap ire puh ihirnong samo dahamaro meng poro mar papteprimur pongopri.
30 Vocês vão comer e beber à minha mesa no meu
31 Jisas oh ameng oh gipor mandapat Saimon Pita ohnong Nohan Saimon go amratinmur. Satan oh Got ohnong Maihir Got gonong namdatin han hatiprohedo da na namdatin han hatiproheo rim noh ihirnong kis matiprohmur potporhan Got oh Yahwa. Kis matina potporhan kis nahatpor ihah ohoh ihan go kasip hatinmur.
31 Jesus continuou:
32 Satan oh gonong kis nahatpor ihah ohoh ihan noh go nohe danong hat sapat ohe da oh mandatipra rim noh Got ohnong naporpatmur. Imat naporpat ohoh ihan gwe er da tit ma hatiproh da oh mandama it norhe danong hatiprohmur. Hama gorhe taptem ihirnong norhe danong hat pati ohe da oh kasip mat pisashenmur pongopri.
32 Mas eu tenho orado por você, Simão, para que não lhe falte fé. E, quando você voltar para mim, anime os seus irmãos.
33 Potporhan Pita oh Wa. Hanipyaha. Noh gonong namdatin handa. Ihir gonong nitperim nambur napisayahanhe nohhe gosi sus ditadit tap hat karapus hayao gonong nitperhanhe nohhe gosi ditadit tap hat hapuriyao hatiprohewa dahat patmur potipri.
33 Então Pedro disse a Jesus: — Estou pronto para ser preso e morrer com o senhor!
34 Potporhan Jisas oh Noh gonong arpin meng napotiprohmur. Mama kwitem morhor kakaruk oh kopen na mengit patin orhor go gorhe boknong kas ham nohe win oh yitir dah naremdiprohmur pongopri.
34 Então Jesus afirmou:
35 Giporpat Jisas oh Noh rih gurnong ma nadarhengop mah Gur manio ungo tong apo ohsi na sus be sonmur napor ma nadarhengop mah gahan gur sus ererhe ti hatip hatpada por dahandeingopri. Por dahamtiporhan ihir Oho. Nuhur erer oh gonsi tit han tit na hatip hatpamur potpari.
35 Depois Jesus perguntou aos discípulos: — Não faltou nada! — responderam eles.
36 Potperhan Jisas oh Noh ihat nadarhetporhan gur erer oh na hatip hatpa orhor ginnong oh mani mit patihanhe datinmur. Mandap pison ohe ung pathanhe datinmur. Bior oh marim son oh tit na pathanhe guragure tei ohe watah oh wan ihirsi mani mohoma ama mani ohsi bior marim son ohe mohotinmur.
36 Então Jesus disse:
37 Noh arpin meng napotiprohmur. Nohe boknong naham ma brak matpa meng oh mamaru hat patmur. Ihir Moh er hat sapat hanmur pora er hat sapti han ire tapnong matiprimur napor brak matpamur. Napor ma brak matpa meng oh arpin gonsi dam tarpatin meng ohoh ihan ihir Moh er hat sapat hanmur por er hat sapti han ire tapnong matiprimur napor ma brak matpa meng oh arpin dam tarpatiprohmur. Ihan erer oh marim sonmur napormur pongopri.
37 Pois as
38 Potporhan ihir Hanipyaha. Nuhur bior yot mama pat ohwa por pinggitpari. Pinggitperhan oh Gur nohe meng napotporhan gur na dahaya ohoh ihan meng oh kiwa. Mandayamur pongopri.
38 Aí os seus discípulos disseram: — Senhor, aqui estão duas espadas.
39 Ama meng oh giporo hama Jisas oh orhe pinggit pisapat han ihirsi kot teinong rosa Jisas orhe timdinmat Orip yeinong sapatru hat orhor pipari.
39 Jesus saiu e foi, como de costume, ao monte das Oliveiras; e os seus discípulos foram com ele.
40 Susa Orip yei duup orhe sapora daham ma us tei hat hapti ihirnong Er nahapat han oh apris er hat ha songwe rim kis nahatiprarim gurri Got ohnong dahamar indinmur pongopri.
40 Quando chegou ao lugar escolhido, Jesus disse:
41 Pora Jisas oh hanip dire kwei tahe potperhan ma wanpat ohe kis oh hapat orhe teinong sus katin takir tongnoma itap ohnong
41 Então se afastou a uma distância de mais ou menos trinta metros. Ajoelhou-se e começou a orar,
42 Ata. Kuuhan maihirnong ire er gap oh ahirmara ambutin mandap oh wan katdapathe ambutin kat tit pathanohri nohri ina ruumsup dar na haputiprohmur dahapatmur. Ihan ire er gap ohe ina ruumsup nohe boknong namkat pat moh ha timbas hatinoh rim dat namdatinmur dahapatmur. Ihat dahapat orhor ire er gap oh ahirmar ambutin kat oh norhe boknongwi hat pathanoh nohe ma dahapat danong oh nahatipra. Gorhe ma dahapat danong ohwi nahatinmur por sa dahamtipri.
42 dizendo:
43 Por dahamtiporhan Got ohe meng pisaya popriya hapti han enser ihir tit han oh aw tei mahatdapat wandasa Jisas ohe danong ama akasip matip oh.
43 [Então um anjo do céu apareceu e o animava.
44 Akasip matporhan Jisas oh ina ruumsup oh amkat patin ohoh ihan da isipnap tit heimse rit patin orhor itap ohnong yimat ama dahamtip oh. Imat dahandeipatin arpup ma mara oh heim orhor hatin hat maras tanduket kakdahnong ama wanhup oh.
44 Cheio de uma grande aflição, Jesus orava com mais força ainda. O seu suor era como gotas de sangue caindo no chão.]
45 Iham itap ohsi mengrim timbas hapat tandeima orhe pinggit pisapat han ire patinong apingopri. Ihir Jisas oh ina ruumsup dat pato rim ihirhe da er ham kin timdin ina ham timon patin oh apingopri.
45 Depois de orar, ele se levantou, voltou para o lugar onde os discípulos estavam e os encontrou dormindo, pois a tristeza deles era muito grande.
46 Aprisa We. Gur beten ham tei na patim timon patida. Gin masonmur. Masasa er nahapat han oh apris er hat ha songwe rim kis nahatiprarim Got oh ha kasip nahatinoh rim dahamtinmur pongopri.
46 E disse:
47 Jisas oh ameng oh porpatin Judas oh Jisas orhe papat nathei han irair nat han Judas oh ruumsan han ihirnong ambur popingopri. Ambur poprisa Jisas ohnong ga tam hrepdapat amam matinmat ohe duupnong hat apingopri.
47 Jesus ainda estava falando, quando chegou uma multidão. Judas, um dos doze discípulos, que era quem guiava aquela gente, chegou perto de Jesus para beijá-lo.
48 Ihat apriporhan Jisas oh Judas go nohnong ga tam hrepdapat amam nahatporim ma apir oh Jisas ma poripti han oh mama han oh ma hapat ha dahatingwe rim Hanip Brer nohnong mahaw ire bes teinong nahatinmat ihat apirda pongopri.
48 Mas Jesus disse:
49 Potporhan orhorsi sapti han ihir Ohnong ambur sutinmat apriya ma hapat daham Jisas ohnong Hanipyaha. Dirhe bior mohsi ihirnong ha sutingwe dahapatda pora
49 Quando os discípulos que estavam com Jesus viram o que ia acontecer, disseram: — Senhor, devemos atacar essa gente com as nossas espadas?
50 tit han oh bior dara hanat bok han ire duuptei han ire atamreipat han ohnong biorsi suoh nat kak mohnong hrarmat asaringopri.
50 Um deles feriu com a espada o empregado do Grande Sacerdote , cortando a sua orelha direita.
51 Hrarmat atporhan Jisas oh wamara We. Mama ihapti da mohri na ihaptimur. Mandatinmur pora natnong bes asar it ayah deingopri.
51 Mas Jesus ordenou: Aí tocou na orelha do homem e o curou.
52 Ayah maro hama hanat bok han ire duuptei hano ap yawarnong er matipririm wamat papti hano rotu ap ohe han pohono ihirnong Gur bioro kawo ohsi marim ma apriya oh hanip sum mamter hat sapti han ihirnong amburipti ohe tan hat bioro kawo ohsi tap hat apriyada.
52 Em seguida disse aos chefes dos sacerdotes, aos oficiais da guarda do Templo e aos líderes judeus que tinham vindo para prendê-lo:
53 Nohra Got ohe ap ros dipwi meng oh napor am nahapatin gur na namburiptingwerio. Gin oh er da kwitem dusnong wamat pat han ohe dik hah ohoh ihan gin gure nohnong nitin dik hahmur pongopri.
53 Eu estava com vocês todos os dias no pátio do Templo, e vocês não tentaram me prender. Mas esta é a hora de vocês e também a hora do poder da escuridão.
54 Jisas oh ameng oh gipotporhan ihir net por ambur hanat bok han ire duuptei hat pat han ohe apnong pisangopari. Pisaperhan Pita oh kom gaha pipri.
54 Eles prenderam Jesus e o levaram até a casa do Grande Sacerdote . E Pedro os seguia de longe.
55 Susa ap ohe doho dah ros ire irat temat pati tei oh ihir tap tongnoma indipri.
55 Quando acenderam uma fogueira no meio do pátio, Pedro foi e sentou-se com os que estavam em volta do fogo.
56 Ihir tap irat kak oh patin ire atamreipat kuu tit aprisa Pita ohnong irat has tei oh rumkinnong pomat wamara Mama han mohri Jisas orhorsi patgwer han ohmur pongopri.
56 Uma das empregadas o viu sentado ali perto da fogueira, olhou bem para ele e disse: — Este homem também estava com Jesus!
57 Potporhan Pita oh Wa. Kuu go girit mengitipra. Kuu gwe ma giri oh nohri ohnong hanhanmur potipri.
57 Mas Pedro negou, dizendo: — Mulher, eu nem conheço esse homem!
58 Gipora aya tei han tit aprisa ohnong wamar Gohe Jisas ohsi pat hanmur pongopri. Potporhan Pita oh Hana. Go giritipra. Nohri ohsi na pat hanmur potipri.
58 Pouco tempo depois, um homem o viu ali e disse: — Você também é um deles! Mas Pedro respondeu: — Homem, eu não sou um deles.
59 Pora trun aya tei mah it tit han aprisa Pita ohnong wamar Mama han go Gariri han gur ohoh ihan Jisas orhe tap na pat handa. Arpin go orhe tap pat hanmur pongopri.
59 Mais ou menos uma hora depois, outro insistiu: — Você estava mesmo com ele porque também é galileu.
60 Potporhan Pita oh Hana. Gwe ma giri meng oh nohri hanhan hat pat meng go girimur potipri. Ama meng oh kopen giporpatin ner kakaruk oh mengingopri.
60 Mas Pedro respondeu: — Homem, eu não sei do que é que você está falando! Naquele instante, enquanto ele falava, o galo cantou.
61 Mengitporhan Hanipyah oh bos tandapurkes rim Pita ohnong kin dung por wandeingopri. Imar wamtiporhan Pita oh Jisas ohe Ner kakaruk oh na mengit patin orhor go nohe win yitir dah naremdiprohmur ma pot mengnong oh it dahapat
61 Então o Senhor virou-se e olhou firme para Pedro, e ele lembrou das palavras que o Senhor lhe tinha dito: “Hoje, antes que o galo cante, você dirá três vezes que não me conhece.”
62 da er ham kot rosa saheih ham yimtin danong ham isip tit yimtipri.
62 Então Pedro saiu dali e chorou amargamente.
63 Gahan Jisas ohnong marim ma wamat papti han ihir ohnong sumo tang asaro deingopari.
63 Os homens que estavam guardando Jesus zombavam dele e batiam nele.
64 Ma imtipa oh watah tan tit dara ohe kinnong apama sungopari. Supti Gonong mama han moh propetmur naporipti ohoh ihan gin go na wamat patin gonong ma niya oh gorhordapat Gin ama han oh nihemur rim win napotinmur por tang asaringopari.
64 Taparam os olhos dele e perguntavam: — Quem foi que bateu em você? Adivinhe!
65 Imat orhorwi er meng pora tang asar dasei deingopari.
65 E diziam muitas outras coisas para insultá-lo.
66 Indeipti gahan kimsidapat kutwi mong da hatporhan rotu ap ohe han pohono hanat bok han ire duuptei hano sawa meng am hat pati hano ihir tap tei hapti Kaunsir nuhur Jisas ohnong meng dahamaro hatiprohe ohoh ihan ihir ha popringwemur potperhan Jisas ohnong wamat papti han ihir ama kaunsir ire patinong pisangopari.
66 Quando amanheceu, alguns líderes dos judeus, alguns chefes dos sacerdotes e alguns mestres da Lei se reuniram. Depois mandaram levar Jesus diante do Conselho Superior .
67 Pisaperhan ihir Jisas ohnong Go napotina. Got oh hanip ihirnong ambutipra rim kis mat pat han Krais oh goda. Gorhor napotina por dahandeingopari.
67 Então lhe disseram: — Diga para nós se você é o Ele respondeu:
68 Nohdapat gurnong meng tit dahanahatporhan gurdapathe it diteim na napotin ina hat pati ohoh ihan noh gure ma dahanahaya menghe noh gurnong na napotiprohmur.
68 E, se eu fizer uma pergunta, vocês não vão responder.
69 Ihtin orhor mamengnong moh napotiprohmur. Gin mama pati morhor Hanip Brer noh kasip Got orhe bes oper tan tongnom patru patepramur pongopri.
69 Mas de agora em diante o
70 Potporhan ihir gonsi Ihan go ma giri oh Got orhe brer oh gorhorda por dahandeingopari.
70 Aí todos perguntaram: — Então você é o Filho de Deus? Jesus respondeu:
71 Potporhan ihir Wa. Gin orhe atem teidapat orhor Noh Got orhe brermur ma ri oh orhe boknong mar sutin ohe meng oh orhor ama ri ohmur. Gin wan han ihir orhe boknong mar sutin ohe meng oh ha napotingweda. Orhe boknong mar sutin ohe meng oh orhor pok ma ri ohmur gosham sutin ohe danongwi hangopari.
71 E eles disseram: — Não precisamos mais de testemunhas. Nós mesmos ouvimos o que ele disse.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.