Mateus 7

Nəkwəkwə imərhakə kape kughen: nɨrpenien vi (NWI) vs ACF

Sair da comparação
ACF Almeida Corrigida Fiel
1 Kɨni Yesu rɨmɨni mɨn mə, “Takpəh nəm-pənien nar has ye narmamə, tamə Kughen mɨn rəm-pre nar has irəmiə.
1 Não julgueis, para que não sejais julgados.
2 Meinai nəgkiarien skai yame nakamhani hah yermamə kɨrik, Kughen tukrɨni əmə mɨn iram rəmhen kɨn yame nɨmɨni. Tukmə nakəkir narmamə ye norien yame ratuatuk, Kughen tukrəkir ik ye norien yame ratuatuk. Mərɨg tukmə nakəkir oror narmamə ye norien yame rɨskai, Kughen tukror əmə mɨn iram rəmhen kɨn yame ik nɨmnor.
2 Porque com o juízo com que julgardes sereis julgados, e com a medida com que tiverdes medido vos hão de medir a vós.
3 “?Rhawor nakamhani nɨmoptanə yame ramswin-pən ye nɨmrɨ piaumiə; mərɨg nakhapəh nɨsərɨgien nai ehuə yame ramhai nɨmrɨmiə?
3 E por que reparas tu no argueiro que está no olho do teu irmão, e não vês a trave que está no teu olho?
4 Tukmə nakhapəh nɨsərɨgien nai ehuə yame ramhai nɨmrɨmiə, ?takshawor pən iran mɨne mhasur ta nɨmoptanə ye nɨmrɨ piaumiə?
4 Ou como dirás a teu irmão: Deixa-me tirar o argueiro do teu olho, estando uma trave no teu?
5 Kɨmiə naksəmhen kɨn narmamə yamə mɨne kamhani nar mhapəh nɨsorien. Taksəkupən mhavəh-si ta nai ehuə ye nɨmrɨmiə, kwasɨg ikɨn, nakharkun nɨsəm-huvəyen nɨmoptanə yame ramswin-pən ye nɨmrɨ piaumiə mɨpihasur-ta.”
5 Hipócrita, tira primeiro a trave do teu olho, e então cuidarás em tirar o argueiro do olho do teu irmão.
6 Kɨni Yesu rɨmɨni mɨn mə, “Hapəh nhavəhsi-pənien narɨmnar kape Kughen kɨmi narmamə yamə mɨne kɨsahas rəmhen kɨn kuri mɨnə, tamə kɨsarar mɨsəs əmiə. Kɨni mhapəh nɨsarakikɨn-pənien nar huvə mɨnə kapəmiə kɨmi [narmamə yamə mɨne kɨsəmkɨmɨk rəmhen kɨn] pukəh mɨnə, tamə kasəriwək əsuun.”
6 Não deis aos cães as coisas santas, nem deiteis aos porcos as vossas pérolas, não aconteça que as pisem com os pés e, voltando-se, vos despedacem.
7 Kɨni Yesu rɨmɨni mɨn mə, “Saiyoh Kughen kɨn narɨmnar, kɨni In tukrɨvəhsi-pre kɨmi əmiə. Sarha kɨn, mɨsəm. Səsɨk-əsɨk tapɨg, kɨni tapɨg tukrəhitə tuk əmiə.
7 Pedi, e dar-se-vos-á; buscai, e encontrareis; batei, e abrir-se-vos-á.
8 Yakamni məknakɨn meinai narmamə m-fam yamə mɨne kɨsaiyoh, tukhavəh. Kɨni narmamə yamə mɨne kasarha kɨn, tuksəm mɨn. Kɨni yamə mɨne kɨsəsɨk-əsɨk tapɨg, tapɨg tukrəhitə tuk əriə.
8 Porque, aquele que pede, recebe; e, o que busca, encontra; e, ao que bate, abrir-se-lhe-á.
9 “?Yermamə kɨrik aikɨn irəmiə yame tukmə tɨni raiyoh kɨn bred, mərɨg in tukrɨvəhsi-pən kapier uə, nɨkam? !Nɨkam!
9 E qual dentre vós é o homem que, pedindo-lhe pão o seu filho, lhe dará uma pedra?
10 ?Uə tukmə nɨpɨg raiyoh kɨn kəmam, mərɨg in tukrɨvəhsi-pən snek uə? !Nɨkam!
10 E, pedindo-lhe peixe, lhe dará uma serpente?
11 Kɨmiə naksahas pawk, mharkun nhavəhsi-pənien narɨmnar huvə mɨnə kɨmi jimiə mɨnə. Mərɨg Rɨmɨmiə ye neai, kafan norien rhuvə pɨk rapita norien kapəmiə. Kɨni nəfrakɨsien mə In tukrɨvəhsi-pən nar huvə mɨnə kɨmi narmamə yamə mɨne kɨsaiyoh kɨn.
11 Se vós, pois, sendo maus, sabeis dar boas coisas aos vossos filhos, quanto mais vosso Pai, que está nos céus, dará bens aos que lhe pedirem?
12 “Kɨni sor huvə pən kɨmi narmamə m-fam ye norien mɨnə fam yame naksorkeikei mə narmamə tuksor mɨn kɨmi əmiə, meinai norkeikeiyen raməpkəfugɨn nəgkiarien fam ye loa kape Moses mɨne profet kupan mɨnə.”
12 Portanto, tudo o que vós quereis que os homens vos façam, fazei-lho também vós, porque esta é a lei e os profetas.
13 Kɨni Yesu rɨmɨni mɨn mə, “Kɨmiə takasəkeikei mhakurao ye kwəruə yame rəkəskəh, meinai kwəruə yame rehuə, mɨne swatuk yame rɨmar, ramkɨr-pən narmamə ye nap ehuə. Kɨni narmamə khapsaah tukhakurao-pən ye kwəruə a.
13 Entrai pela porta estreita; porque larga é a porta, e espaçoso o caminho que conduz à perdição, e muitos são os que entram por ela;
14 Mərɨg kwəruə yame rəkəskəh, mɨne swatuk yame rəutən, ramkɨr-pən narmamə ye nɨmraghien rerɨn. Kɨni narmamə kwatɨksɨn əmə tuksəm.”
14 E porque estreita é a porta, e apertado o caminho que leva à vida, e poucos há que a encontrem.
15 Kɨni Yesu ramni mɨn mə, “Takasərɨg əmiə tuk profet eikuə mɨnə. Iriə tukhauə tuk əmiə mɨsəpou rəmhen kɨn sipsip; mərɨg rɨkiriə rəmhen kɨn kuri aparu yamə mɨne kasəkwəpah.
15 Acautelai-vos, porém, dos falsos profetas, que vêm até vós vestidos como ovelhas, mas, interiormente, são lobos devoradores.
16 Narmamə kasəm kwənkwan ye nɨmraghien kape profet mɨnə, kharkun mə khahuvə uə kɨsahas. Kwənurkəsɨk to rɨpəh nɨkuəyen kɨn kwənkwai grep; kɨni kapɨriapɨr to rɨpəh nɨkuəyen kɨn kwənkwai fig.
16 Por seus frutos os conhecereis. Porventura colhem-se uvas dos espinheiros, ou figos dos abrolhos?
17 Ye norien kɨrikianə mɨn, nai huvə tukramkuə kɨn kwənkwai nai huvə; kɨni nai hah tukramkuə kɨn kwənkwai nai hah.
17 Assim, toda a árvore boa produz bons frutos, e toda a árvore má produz frutos maus.
18 Nəpgɨn kɨrik rɨrkək yame ramkuə kɨn kwənkwan yame kɨpəh nənien. Kɨni to nai has rɨpəh nɨkuəyen kɨn kwənkwan yame rhuvə.
18 Não pode a árvore boa dar maus frutos; nem a árvore má dar frutos bons.
19 Nai mɨnə fam yamə mɨne khapəh nhakuəyen kɨn kwənkwairiə yame rhuvə, tukərəpɨr-pɨr, karakə-pən kɨn ye nap.
19 Toda a árvore que não dá bom fruto corta-se e lança-se no fogo.
20 Ror məkneikɨn mə narmamə kasəm kwənkwan ye nɨmraghien kape profet mɨnə, kharkun mə khahuvə uə kɨsahas.
20 Portanto, pelos seus frutos os conhecereis.
21 “Nar apnapɨg mə narmamə kasokrən kɨn Yo mə Yermaru, mərɨg pəh nien mə iriə m-fam tukhavən mɨsarə ye narmaruyen kape Kughen. Mərɨg yamə mɨne kasor nəkwai Rɨmɨk yame ramarə ye rao ye neai, iriə en tukhavən mɨsarə ye narmaruyen kape Kughen.
21 Nem todo o que me diz: Senhor, Senhor! entrará no reino dos céus, mas aquele que faz a vontade de meu Pai, que está nos céus.
22 Ye nɨpɨg yame Kughen tukrəkir narmamə mɨfam iran, narmamə khapsaah tukhani-pə tuk Yo mhamə, ‘!Yermaru! !Yermaru! ?Rhawor? ?Nakɨrkun əmawə uə nɨkam? Kɨmawə yɨmnhani-ərhav nəgkiarien kafam yame nɨmɨvəhsi-pə kɨmi əmawə. Kɨni mɨsəko-ta nanmɨn has ye nhagɨm. Kɨni masor nɨmtətien mɨnə.’
22 Muitos me dirão naquele dia: Senhor, Senhor, não profetizamos nós em teu nome? e em teu nome não expulsamos demônios? e em teu nome não fizemos muitas maravilhas?
23 Mərɨg Yo jakni-pən atuatuk tuk əriə mɨmə, ‘!Ah! !Yakpəh hanə nɨrkunien əmiə! !Havən isok tuk Yo! Kɨmiə yor təvhagə has mɨnə.’”
23 E então lhes direi abertamente: Nunca vos conheci; apartai-vos de mim, vós que praticais a iniqüidade.
24 Kɨni mɨni mɨn mɨmə, “Ror məkneikɨn meinai narmamə yamə mɨne khauə tuk Yo, kɨni mɨsətərɨg kɨn nəgkiarien kafak, masarar, mɨsor narɨmnar yame yakməni, narmamə en kɨsəmhen əmə kɨn yermamə yame kafan nɨrkunien rehuə, tukmə rɨmə tukror kafan nimə, tukrəkupən mɨkɨr nɨmoptanə, meiwaiyu məspir kapier apɨg, mor pən nimə iran.
24 Todo aquele, pois, que escuta estas minhas palavras, e as pratica, assemelhá-lo-ei ao homem prudente, que edificou a sua casa sobre a rocha;
25 Kɨni nɨpɨg tukmə nəhig rɨp kɨni yapiwən raiyu, kɨni nɨmətag ramuh nimə, to rapəh nɨmɨrien, meinai nɨhun ramərer tɨm tɨm ye kapier.
25 E desceu a chuva, e correram rios, e assopraram ventos, e combateram aquela casa, e não caiu, porque estava edificada sobre a rocha.
26 Mərɨg narmamə yamə mɨne kasərɨg nəgkiarien kafak, mhapəh nɨsorien, iriə kɨsəmhen kɨn yermamə yame kafan nɨrkunien rɨkək. Tukmə rɨmə tukror kafan nimə, ravhirəkɨn haktə əmə ye nɨpakɨr.
26 E aquele que ouve estas minhas palavras, e não as cumpre, compará-lo-ei ao homem insensato, que edificou a sua casa sobre a areia;
27 Kɨni nɨpɨg tukmə nəhig rɨp, kɨni yapiwən raiyu, kɨni nɨmətag ramuh nimə, rəusərku, mowhan əpɨr-pɨr.”
27 E desceu a chuva, e correram rios, e assopraram ventos, e combateram aquela casa, e caiu, e foi grande a sua queda.
28 Kɨni Yesu rɨmnor infamien ye kafan nəvhagien, nukwhao ehuə a kɨsərɨg kafan nhajounien, kɨsakur
28 E aconteceu que, concluindo Jesus este discurso, a multidão se admirou da sua doutrina;
29 meinai rɨmnhajoun əriə, kɨsəm mə rɨpəh nəmhenien kɨn nəmhajoun mɨnə kape Loa kape Moses, meinai nəgkiarien kafan, nanmɨn aikɨn.
29 Porquanto os ensinava como tendo autoridade; e não como os escribas.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.