Mateus 24
Nəkwəkwə imərhakə kape kughen: nɨrpenien vi (NWI) vs NTLH
1 Kɨni ai, Yesu rɨmɨtərhav ye Nimə Ehuə kape Kughen, mameriwək mamvən, kɨni narmamə kafan kɨsəgkiar kɨn Nimə Ehuə kape Kughen.
1 Jesus saiu do pátio do Templo, e, quando já estava indo embora, os seus discípulos chegaram perto dele e chamaram a sua atenção para os edifícios do Templo.
2 Kɨni Yesu rɨmɨni-pən tukun mɨmə, “Ǝmru. Nimə ehuə mɨnə e, tukohtəg-ətəg ta kapier iran, kɨpəh nɨpəhyen kɨrik.”
2 Então ele disse:
3 Kɨni kwasɨg ikɨn, Yesu rɨmnəriwək iriə kafan narmamə mɨnə mhavən apa ye tukwas e Olif, mɨsəkwətə. Kɨni kafan narmamə pɨsɨn mɨnə əmə kɨmnhavən mɨsəm, mhani-pən tukun mhamə, “Takni-ru mə ?narɨmnar mɨnə e tukhauə ye naha nɨpɨg? ?Kɨni naha nɨmtətien yame tukror əpu mə Nɨpɨg Kwasɨg rɨnamuə ipakə?”
3 Jesus estava sentado no monte das Oliveiras. Então os discípulos chegaram perto dele e lhe perguntaram em particular: — Conte para nós quando é que isso vai acontecer. Que sinal haverá para mostrar que chegou o tempo de o senhor voltar e de tudo acabar?
4 Kɨni Yesu rɨni-pən tuk əriə mɨmə, “Takasərɨg huvə, tamə yermamə kɨrik reikuə irəmiə.
4 Jesus respondeu:
5 Meinai narmamə khapsaah tukhavəh nhagɨk, kɨni mhauə mhani mə iriə e, Kristo. Tukseikuə ye narmamə khapsaah mhavi nərɨgien kapəriə.
5 Porque muitos vão aparecer fingindo ser eu e dizendo: “Eu sou o
6 Kɨni nɨpɨg naksərɨg mə narmamə kamhauh əriə mɨnə, uə naksərɨg nəvsaoyen kɨn nuhyen əjir mɨnə, takhapəh nɨsakur-akurien, mhapəh nhagɨnien. Narɨmnar mɨne tukruə məkupən, mərɨg pəh nien mə Nɨpɨg Kwasɨg a.
6 Não tenham medo quando ouvirem o barulho de batalhas ou notícias de guerras. Tudo isso vai acontecer, mas ainda não será o fim.
7 Kwənərəus kɨrik tukruh kwənərəus kɨrik. Kɨni narmamə ye tanə kɨrik tukhavən tanə pɨsɨn mhauh narmamə ikɨn. Kɨni nɨmnɨmien tukravən ye tanɨmtanə. Kɨni sweiwei tukruh narmamə.
7 Uma nação vai guerrear contra outra, e um país atacará outro. Em vários lugares haverá falta de alimentos e tremores de terra.
8 Mərɨg narɨmnar mɨnə e in nɨrikakunien əmə kape nɨpɨg əutən, rəmhen kɨn piraovɨn yame rɨnamərɨg nəmhəyen tuk neiməkien.
8 Essas coisas serão como as primeiras dores de parto.
9 “Ye nɨpɨg a, tukseighan-pən kɨn əmiə kɨmi tɨkmɨr mɨnə, tuksor ahas-pre kɨmi əmiə. Mɨshopni əmiə. Kɨni nəmə kantri pɨsɨn pɨsɨn mɨnə tuksəməkɨn əmiə meinai nakamhavəh nhagɨk.
9 — Depois vocês serão presos e entregues para serem maltratados e vocês serão mortos. Todos os odiarão por serem meus seguidores.
10 Ye nɨpɨg mɨnə a, narmamə khapsaah tuksəpəh kapəriə nhatətəyen, mɨseighan-pən kɨn əriə mɨnə ye kwermɨ tɨkmɨr mɨnə kapəriə, kɨni masəməkɨn əriə mɨnə.
10 Nessa época muitos vão abandonar a sua fé e vão trair e odiar uns aos outros.
11 Kɨni profet eikuə mɨnə tukhauə mɨseikuə ye narmamə khapsaah.
11 Então muitos falsos
12 Meinai nahasien tukrehuə, ipakə narmamə mɨfam, norkeikeiyen kapəriə tukrɨrkək.
12 A maldade vai se espalhar tanto, que o amor de muitos esfriará;
13 Mərɨg yermamə yame ramərer tɨmtɨm meriaji Nɨpɨg Kwasɨg, Kughen tukrɨvəh mɨragh in.
13 mas quem ficar firme até o fim será salvo.
14 Kɨni Nəvsaoyen Huvə kape narmaruyen kape Kughen, tukni-ərhav ikɨn mɨnə fam ye tokrei tanə, mə kwənərəus mɨnə fam tukharkun nɨsərɨgien, kɨni ai, Nɨpɨg Kwasɨg ruə.”
14 E a boa notícia sobre o
15 (Kɨni pəh narmamə tuksəvhuekɨn nəkwəkwə e mharkun). Yesu rɨni-pən tuk əriə mɨmə, “Kɨni nɨpɨg kɨmiə takhavən ye nəkwai Nimə Ehuə kape Kughen masəm nar a kamni kɨmə ‘Nar has yame roriah pɨk nar,’ yame profet Daniel rɨmɨni-ərhav,
15 E Jesus continuou:
16 kɨmiə e Judia taksap mɨserkwaig ye tukwas.
16 Então, os que estiverem na região da Judeia, que fujam para os montes.
17 Tukmə yermamə ramapɨs iruə ye nimə kafan to rɨpəh nɨvənien imə tuk nɨpɨkien narɨmnar kafan, mərɨg pəh rap.
17 Quem estiver em cima da sua casa, no terraço, que fuja logo e não entre para pegar as suas coisas.
18 Tukmə yermamə raməmɨr yerki nəsimien kafan, to rɨpəh nɨvənien yerkwanu tuk nɨvəhyen kafan neipən, mərɨg pəh rap.
18 E quem estiver no campo, que não volte para casa a fim de buscar as suas roupas.
19 !Man! Rɨskai pɨk tuk nɨpiraovɨn yamə mɨne khasiai nar, kɨni mɨne yamə mɨne jiriə mɨnə kasəmaah hanə, meinai tuksərɨg rahas pɨk.
19 Ai das mulheres grávidas e das mães com criancinhas naqueles dias!
20 Taksəhuak tuk nahasien e mə tukrɨpəh nuəyen mɨrəh əmiə ye Sabat, uə ye nɨpɨg kape nokieiyen,
20 Orem a Deus para que vocês não tenham de fugir no inverno ou no sábado .
21 meinai nahasien ehuə yame tukruə, yermamə rɨpəh nəm-hanəyen rɨrikakun ye nɨpɨg Kughen rɨmnərəhu nɨmoptanə meriaji-pə taktəkun mɨne. Kɨni nahasien kɨrik to rɨpəh nuə-mɨnien nɨpɨg kɨrik rəmhen kɨn nahasien a.
21 Porque naqueles dias haverá um sofrimento tão grande como nunca houve desde que Deus criou o mundo; e nunca mais acontecerá uma coisa igual.
22 Mərɨg Kughen tukrərai ta nɨpɨg kape nahasien a yame tukruə iran. Tamə, narmamə m-fam khamhə tukun. Mərɨg In rɨmnərai nɨpɨg a mə tukrɨvəh mɨragh narmamə yamə mɨne In rɨmɨrpen əriə mə kafan narmamə mɨnə.
22 Porém Deus diminuiu esse tempo de sofrimento. Se não fosse assim, ninguém seria salvo. Mas, por causa do povo que Deus escolheu para salvar, esse tempo será diminuído.
23 “Nɨpɨg a, tukmə kɨrik rɨmə, ‘Səmru. Kristo e,’ uə yermamə kɨrik rɨmə, ‘Səmru, Kristo en,’ mərɨg kɨmiə to nakhapəh nhaniyen nəfrakɨsien iran.
23 — Portanto, se alguém disser para vocês: “Vejam! O
24 Meinai profet eikuə mɨnə khapsaah tukhauə mhasɨgəvɨn Kristo mɨsor nɨmtətien mə tukseikuə ye narmamə. Kɨni mɨsarkut tuk nɨsəmien swatuk tuk nɨvi-tayen narmamə yamə mɨne Kughen rɨmɨrpen əriə.
24 Porque aparecerão falsos profetas e falsos messias, que farão milagres e maravilhas para enganar, se possível, até o povo escolhido de Deus.
25 Rɨkimiə tukraməkeikei maməsɨk huvə nəgkiarien yame yɨmɨni-ta tuk əmiə, kwasɨg ikɨn narɨmnar mɨnə e khauə mɨsor nəfrakɨsien kɨn.
25 Prestem atenção! Eu estou lhes dizendo tudo isso, antes que aconteça.
26 “Ror pən, tukmə yermamə kɨrik rɨni-pre tuk əmiə mə, ‘Kristo apa ye tɨpəvsɨk,’ takhapəh nhavənien mə taksəm. Uə tukmə yermamə kɨrik rɨmə, ‘In apa ye nəkwai nimə,’ takhapəh nhaniyen nəfrakɨsien iran,
26 — E, se disserem: “Vejam! Ele está no deserto”, não vão lá. Ou ainda: “Vejam! Ele está escondido aqui”, não acreditem.
27 meinai nɨpɨg Yo, Ji Yermamə, jakrerɨg-pə mɨn, jakuə aihuaa əmə, kɨni narmamə m-fam tuksəm Yo, rəmhen kɨn yame karuəruə ramaroapɨg pirə, narmamə fiak kɨsəm.
27 Porque, assim como o relâmpago risca o céu, do nascente até o poente, assim será a vinda do
28 Rəmhen əmə mɨn kɨn nɨpɨg ligkai mɨnə kamhaivə yerpɨrɨg mɨseiwaiyu masərɨp tahik, nakharkun mə kəməəm mɨnə apaikɨn.
28 — Onde estiver o corpo de um morto, aí se ajuntarão os urubus.
29 “Kɨni nɨpɨg kape nahasien ruə mor infamien,
29 Jesus disse:
30 Kwasɨg ikɨn, Yo, Ji Yermamə, jaktərhav-pə ye napuə. Kɨni kwənərəus mɨnə fam ye tanɨmtanə tuksəm tuksasək. Kɨni narmamə tuksəm Yo, Ji Yermamə, jaksɨ-pən ye napuə mɨvəh nehuəyen mɨne nɨkhakien.
30 Então o sinal do
31 Kɨni ai, tukher naiyuk, kher-pən kɨn agelo kafak mɨnə mə tukhavən mɨsarkurao ye tanɨmtanə, mɨne ikɨn pukaa ye neai mɨsofugɨn narmamə yamə mɨne yɨmɨrpen-ta əriə.
31 A grande trombeta tocará, e ele mandará os seus anjos para os quatro cantos da terra. E os anjos reunirão os escolhidos de Deus de um lado do mundo até o outro.
32 “Sərɨg mɨn nuhpɨkɨnien kɨn nai e kamni kɨmə figtri. Nakharkun mə nɨpɨg kape figtri rɨmnəpɨr-pɨr, mɨne nɨpɨg kape nəsimien kɨrauə kwis.
32 Jesus disse ainda:
33 Rəmhen əmə kɨn yame tukmə nahasien ramuə, takharkun mə Yo Ji Yermamə, yaknamuə ipakə, mɨnamərer ipakə əmə tuk kwəruə ye nimə kapəmiə.
33 Assim também, quando virem acontecer essas coisas, fiquem sabendo que o tempo está perto, pronto para começar.
34 “Yakamni əfrakɨs tuk əmiə mə narmamə yamə mɨne kamhamragh ai taktakun, to khapəh nhamhə-famien kwasɨg ikɨn narɨmnar mɨne e tukpihatərhav-pə.
34 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: essas coisas vão acontecer antes de morrerem todos os que agora estão vivos.
35 Napuə mɨne nɨmoptanə tukawəkeikei mɨrarkək; mərɨg nəgkiarien kafak to rɨpəh nɨrkəkien tuk nɨpɨg kɨrik.”
35 O céu e a terra desaparecerão, mas as minhas palavras ficarão para sempre.
36 Kɨni Yesu rɨmə, “Yermamə kɨrik rɨpəh nɨrkunien nɨpɨg uə aoa atuatuk kape narɨmnar mɨnə a. Agelo mɨnə apa ye neai kaseinein, kɨni Yo mɨn, Ji yermamə, yakeinein. Mərɨg Tatə Kughen əmə In rɨrkun nɨpɨg atuatuk a.
36 Jesus continuou, dizendo:
37 Ye nɨpɨg yo Ji Yermamə jakuə iran, tukrəmhen kɨn nɨpɨg kape Noa kupan, yame narmamə khapəh nɨsor-apnəpənəyen iran.
37 A vinda do
38 Ye nɨpɨg a, yapiwən rɨpəh hanə naiyuyen, narmamə kasəvɨgɨn, mamhanɨm, masor nəvɨgɨnien kape narkurəkien, in e narɨmnar fam yame kɨmɨsor ye nɨmraghien kapəriə, mɨseriaji-pə Noa rɨmavən ye nəkwai rao kafan,
38 Pois, antes do dilúvio, o povo comia e bebia, e os homens e as mulheres casavam, até o dia em que Noé entrou na barca.
39 kɨni iriə kɨmɨseinein naha nhagɨn yame tukruə mɨseriaji-pən yapiwən rɨmnaiyu mɨpɨk əriə fam. In e tukror rəmhen əmə kɨn nɨpɨg yame Yo Ji Yermamə jakurə iran.
39 Porém não sabiam o que estava acontecendo, até que veio o dilúvio e levou todos. Assim também será a vinda do Filho do Homem.
40 Yermamə kɨraru ye nəsimien, kɨni jakvəh kɨrik, məpəh kɨrik.
40 — Naquele dia dois homens estarão trabalhando na fazenda: um será levado, e o outro, deixado.
41 Piraovɨn kɨraru kaokwətə kwis mawor nəvɨgɨnien, kɨni jakvəh kɨrik məpəh kɨrik.
41 Duas mulheres estarão no moinho moendo trigo: uma será levada, e a outra, deixada.
42 “Ror pən, takasəkeikei mɨsarha, meinai nakseinein naha nɨpɨg yame kapəmiə Yermaru tukruə iran.
42 Fiquem vigiando, pois vocês não sabem em que dia vai chegar o seu Senhor.
43 Mərɨg takasəkeikei mharkun nar e. Tukmə yemehuə kape nimə rɨrkun nɨpɨg atuatuk yenpɨg yame yəkrəh tukruə iran, kɨni tukraməkeikei mamarha huvə mə yəkrəh tukrɨpəh neikusien nimə mɨvən imə.
43 Lembrem disto: se o dono da casa soubesse quando ia chegar o ladrão, ficaria vigiando e não deixaria que a sua casa fosse arrombada.
44 Kɨni kɨmiə mɨn takasəkeikei masərer matuk meinai Yo, Ji Yermamə, jakuə ye nɨpɨg yame rɨkimiə tukrɨpəh nuhyen.
44 Por isso vocês também fiquem vigiando, pois o Filho do Homem chegará na hora em que vocês não estiverem esperando.
45 “Rɨkimiə tukraməkeikei maməsɨk huvə norien kape manaja yame rɨrkun nar, yame ramraptərəkɨn wok kafan mɨpəh nəpəhyen. Yermaru kafan rɨmnərəhu mə tukror wok a mamehuə ye kafan yorwok mɨnə fam mɨvəhsi-pən nəriə nəvɨgɨnien ye nɨpɨg atuatuk.
45 Jesus disse ainda:
46 Kɨni tukmə yermaru ruə məm manaja kafan, maməm mə ramor huvə wok kafan, kɨni manaja a tukrarə ye nɨhuvəyen.
46 Feliz aquele empregado que estiver fazendo isso quando o patrão chegar!
47 Yakamni əfrakɨs mə yermaru a tukrərəhu in ramehuə ye narɨmnar fam kafan.
47 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: o patrão vai colocá-lo como encarregado de toda a sua propriedade.
48 Mərɨg tukmə manaja a in yemə has, kɨni rɨkin raməsɨk mə, ‘To kafak yermaru rɨpəh nurə-aihuaa-yen,’
48 Mas, se o empregado for mau, pensará assim: “O meu patrão está demorando muito para voltar.”
49 kɨni marar mamvən, mamuh yorwok mɨnə tɨksɨn, kɨni mɨvən maməvɨgɨn, mamnɨm iriə nəmə kɨsapɨs.
49 Então começará a bater nos seus companheiros, e a comer, e a beber com os bêbados.
50 Kɨni yermaru kape manaja a tukruə ye nɨpɨg mɨne aoa yame manaja rɨkin rɨpəh nəsɨkien mə kafan yermaru tukruə iran.
50 E o patrão voltará no dia em que o empregado menos espera e na hora que ele não sabe.
51 Yermaru a tukror narpɨnien ehuə kɨmi manaja a, marakikɨn-pən ikɨn kwənmhaan kape narmamə yamə mɨne kapəriə nɨniyen rhuvə mərɨg rɨkiriə rəmkɨmɨk. Ikɨn a, narmamə kɨsasək pɨk mɨsəkwəruə ikɨn.”
51 Aí o patrão mandará cortar o empregado em pedaços e o condenará a ir para o lugar aonde os hipócritas vão. Ali ele vai chorar e ranger os dentes de desespero.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 24, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.