Apocalipse 14
Nəkwəkwə imərhakə kape kughen: nɨrpenien vi (NWI) vs VC
1 Kɨni ai, yakarha-pən məm Kwaji Sipsip ramərer apa ye tokrei tukwas a Saeon. Kɨni narmamə wan handred foti fo taosen kasərer iriə min. Kɨni kɨmɨrai-pən nhag Kwaji Sipsip mɨne Rɨmni ye nupanairiə.
1 Eu vi ainda: o Cordeiro estava de pé no monte Sião, e perto dele cento e quarenta e quatro mil pessoas que traziam escritos na fronte o nome dele e o nome de seu Pai.
2 Kɨni yakərɨg nəgkiarien kɨrik rɨsɨ-pən ye neai. Rɨkin rehuə rəmhen kɨn tahik ehuə kɨrik yame ramuh nəpəəg kwənharuəruə uə məmhen mɨn ye karuəruə yame ramarkwəmətei. Kɨni mamhen mɨn kɨn narmamə khapsaah kamhauh gita.
2 Ouvia, entretanto, um coro celeste semelhante ao ruído de muitas águas e ao ribombar de potente trovão. Esse coro que eu ouvia era ainda semelhante a músicos tocando as suas cítaras.
3 Kɨni iriə kasəni nɨpe vi kɨrik apa kupən ye jea kape King mɨne nar mɨragh kuas a kamni kɨmə ‘jerubim’ mɨne namehuə mɨnə. Narmamə apnapɨg kaseinein nɨpe a. Narmamə wan handred foti fo taosen əmə yamə mɨnə e Kughen rɨmnərok nɨmraghien kapəriə muəpɨk-ta əriə ye tanɨmtanə, iriə kharkun nənien nɨpe e.
3 Cantavam como que um cântico novo diante do trono, diante dos quatro Animais e dos Anciãos. Ninguém podia aprender este cântico, a não ser aqueles cento e quarenta e quatro mil que foram resgatados da terra.
4 Narmamə mɨnə e iriə e, yamə mɨne kɨmɨsarha huvə tuk kapəriə nɨmraghien, mə nəmkɨmɨk rɨrkək irəriə. Iriə khapəh nhakɨrien piraovɨn. Iriə nəmə vi mɨnə. Mamhakwasɨg kɨn Kwaji Sipsip e, mhavən ikɨn pukaa ramvən ikɨn. Kughen rɨnərok-ta nɨmraghien kape narmamə mɨnə a. Iriə kape Kughen əmə mɨne Kwaji Sipsip e. Iriə kɨsəmhen kɨn nəvɨgɨnien yame kɨmnəhuak vi əmə kɨn nəsimien, yame kɨvəhsi-pən kɨmi Kughen mɨne Kwaji Sipsip.
4 Estes são os que não se contaminaram com mulheres, pois são virgens. São eles que acompanham o Cordeiro por onde quer que vá; foram resgatados dentre os homens, como primícias oferecidas a Deus e ao Cordeiro.
5 Iriə khapəh nɨseikuəyen nɨpɨg kɨrik. Kɨni nar kəskəh kɨrik rɨrkək mə tukror əriə kasəmkɨmɨk ye nɨmrɨ Kughen.
5 Em sua boca não se achou mentira, pois são irrepreensíveis.
6 Kɨni ai yakəm mɨn agelo kɨrik ramivə yerpɨrɨg ye nɨmago-ago. In ramni-ərhav nəvsaoyen huvə yame rɨmnarə rerɨn, infamien rɨrkək kɨmi narmamə ye tokrei tanə, ye kantri mɨnə fam, mɨnə kwənərəus mɨnə fam, mɨnə narmamə yamə mɨne kamhani nəgkiarien pɨsɨn pɨsɨn, mɨne narmamə yamə mɨne tɨkiriə ror pɨsɨn pɨsɨn.
6 Vi, então, outro anjo que voava pelo meio do céu, tendo um evangelho eterno para anunciar aos habitantes da terra e a toda nação, tribo, língua e povo.
7 In rokrapomh mamni mɨmə, “Hagɨn kɨn Kughen mhasiai In. Kɨni mhani nəfrakɨsien ye kafan neihuəyen. Meinai in a nɨpɨg atuatuk kafan ruauə tuk nəkirien nɨmraghien kape narmamə. Səgnəgɨn In. In rɨmnor rao ye neai, mɨne nɨmoptanə, mɨne tahik, mɨne nɨmrɨ nu mɨnə.”
7 Clamava em alta voz: Temei a Deus, e dai-lhe glória, porque é chegada a hora do seu julgamento. Adorai aquele que fez o céu e a terra, o mar e as fontes.
8 Kɨni agelo mɨn kɨrik yame ror kɨraru kɨn raməri-pən mamni mɨmə, “!Babilon rɨmamɨr! !Babilon rɨmamɨr! !Babilon Ehuə Nagheen Rehuə rɨmamɨr, meiwaiyu! In rəmhen kɨn piraovɨn kape swatuk yame ravi-pə narmamə ye kantri mɨnə fam khauə mamhanɨm waen iriə min. Mərɨg waen nin, in a nɨrpəhuyen nətəwaoyen. Maməkeikei kɨmi narmamə mə tuksor norien has iriə min. Kɨni nɨpɨg kamhanɨm waen a, iriə kamhavi-pə niemhaa kape Kughen tuk əriə.”
8 Outro anjo seguiu-o, dizendo: Caiu, caiu a grande Babilônia, por ter dado de beber a todas as nações do vinho de sua imundície desenfreada.
9 Kɨni agelo mɨn kɨrik yame ror kɨsisər kɨn ramkwasɨg kɨn əriu. Mokrən apomh mamni mɨmə, “Narmamə yamə mɨne kasəhuak kɨmi nar mɨragh yame kapən kapə iriə seven, mɨne nanmɨ nar yame kɨmnor kɨsɨgovɨn kɨn, kɨni mhawəh nətətao kafan ye nupanairiə uə kwermɨriə,
9 Um terceiro anjo seguiu-os, dizendo em alta voz: Se alguém adorar a Fera e a sua imagem, e aceitar o seu sinal na fronte ou na mão,
10 iriə tukasəkeikei mhanɨm waen ni piraovɨn e, in e niemhaa kape Kughen. Waen e kɨpəh nəkwər-əkwərien kɨn nu. Tuksərɨg nəmhəyen ye nap mɨne kwənkwikwə yamə mir kawəkwəru əriə ye nɨmrɨ agelo rhakə mɨnə mɨne Kwaji Sipsip.
10 há de beber também o vinho da cólera divina, o vinho puro deitado no cálice da sua ira. Será atormentado pelo fogo e pelo enxofre diante dos seus santos anjos e do Cordeiro.
11 Kɨni nəuwəh kape nap yame raməs əriə mor nəmhəyen kɨmi əriə, in ramənah nɨpɨg mɨnə fam, infamien rɨrkək. Narmamə yamə mɨne kasəhuak kɨmi nar mɨragh yame kapən kapə seven mɨne nanmɨ nar yame kɨmnor kɨsɨgovɨn in kɨn, mhavəh nətətao kafan, iriə tukhapəh nɨsapɨsien yenpɨg mɨne yeraan.”
11 A fumaça do seu tormento subirá pelos séculos dos séculos. Não terão descanso algum, dia e noite, esses que adoram a Fera e a sua imagem, e todo aquele que acaso tenha recebido o sinal do seu nome.
12 Nəgkiarien e nɨpran ramni mə narmamə kape Kughen yamə mɨne kasor nəkwan tukasəkeikei mɨsərer tɨm tɨm əmə tuk nhatətəyen iran.
12 Eis o momento para apelar para a paciência dos santos, dos fiéis, aos mandamentos de Deus e à fé em Jesus.
13 Kɨni yɨmnərɨg mɨn rɨki yermamə kɨrik rɨsɨ-pən apa ye neai mɨmə, “Takrai-pən nəgkiarien e ye nəkwəkwə, ‘Taktəkun ai, mamvən, narmamə kape Yermaru, to khamhə pawk, mərɨg tuksarə ye nɨhuvəyen əfrakɨs.’”
13 Eu ouvi uma voz do céu, que dizia: Escreve: Felizes os mortos que doravante morrem no Senhor. Sim, diz o Espírito, descansem dos seus trabalhos, pois as suas obras os seguem.
14 Kɨni ai yɨmnarha-pən məm napuə hawən kɨrik, məm yermamə kɨrik ramkwətə-pən ye napuə. Kwən a in rəmhen kɨn Ji Yermamə. In rəvəvhao kɨn kəvəvhao kape King, yame kɨmnor kɨn gol. Mamrəh nau iko kɨrik.
14 Eu vi ainda uma nuvem branca, sobre a qual se sentava como que um Filho do Homem, com a cabeça cingida de coroa de ouro e na mão uma foice afiada.
15 Kɨni yɨmnəm mɨn agelo kɨrik rɨsɨ-pən apa ye Nimə kape Kughen muə, kɨni mokrən apomh kɨn yermamə a ramkwətə-pən ye nɨmar-mar napuə, mɨmə, “Rəh kafam nau iko mɨvən marpai. Meinai nɨpɨg kape narhakɨnien nəvɨgɨnien ruauə, kɨni nəsimien ye tanɨmtanə ruəmruə.”
15 Outro anjo saiu do templo, gritando em voz alta para aquele que estava assentado na nuvem: Lança a tua foice e ceifa, porque é chegada a hora de ceifar, pois está madura a seara da terra.
16 Kɨni yɨmnəm yermamə yame ramkwətə-pən ye nɨmar-mar napuə rɨmowhan nao iko kafan muə ye tokrei tanə, mɨpɨk narmamə m-fam rəmhen kɨn yame nəsimien yame ruəmruə tuk nɨvəhyen.
16 O Ser que estava assentado na nuvem lançou então a foice à terra, e a terra foi ceifada.
17 Kɨni agelo kɨrik mɨn rɨmatərhav-pə ye Nimə kape Kughen apa ye rao ye neai, mamrəh mɨn nao iko.
17 Outro anjo saiu do templo do céu. Tinha também uma foice afiada.
18 Agelo mɨn kɨrik yame ramarha tuk nap ye tebol, rɨsɨ-pən ye tebol muə, kɨni mokrən kɨn agelo yame ravəh nao iko mɨmə, “Narmamə ye tanɨmtanə kɨsəmhen kɨn kwənkwai grep yame ruəmhiak. Vəh kafam nao iko mɨpɨk əriə.”
18 E outro anjo, aquele que tem poder sobre o fogo, saiu do altar e bradou em alta voz para aquele que tinha a foice afiada: Lança a foice afiada e vindima os cachos da vinha da terra, porque maduras estão as suas uvas.
19 — ausente —
19 O anjo lançou a sua foice à terra e vindimou a vinha da terra, e atirou os cachos no grande lagar da ira de Deus.
20 — ausente —
20 O lagar foi pisado fora da cidade, e do lagar saiu sangue que atingiu até o nível dos freios dos cavalos pelo espaço de mil e seiscentos estádios.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Apocalipse 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.