1 Coríntios 7
Nəkwəkwə imərhakə kape kughen: nɨrpenien vi (NWI) vs VC
1 Taktakun ai, jakhorpɨn nəgkiarien kapəmiə yame nɨmɨsher-pə kɨn kɨmi yo ye nəkwəkwə. Nəfrakɨs, tukmə yerman kɨrik rɨmə tukrəpəh əgkəp əmə nɨkɨrien piraovɨn, rhuvə əmə.
1 Agora, a respeito das coisas que me escrevestes. Penso que seria bom ao homem não tocar mulher alguma.
2 Mərɨg narmamə khapsaah mɨne nɨpiraovɨn kamhavən apnapɨg tuk əriə mɨnə; ror məkneikɨn mə rhuvə əmə mə yermamə tukraməkeikei mɨvəh atuk kafan piraovɨn, kɨni piraovɨn tukrɨvəh atuk mɨn kafan yerman.
2 Todavia, considerando o perigo da incontinência, cada um tenha sua mulher, e cada mulher tenha seu marido.
3 Yerman tukraməkeikei mamapɨr-pən tuk kafan piroavɨn tukmə piraovɨn rorkeikei, kɨni piraovɨn tukraməkeikei mamapɨr-pən tuk kafan yerman tukmə yerman rorkeikei.
3 O marido cumpra o seu dever para com a sua esposa e da mesma forma também a esposa o cumpra para com o marido.
4 Pəh nien mə piraovɨn ramarmaru atuk ye nɨpran; mərɨg kafan yerman in tukrarmaru iran. Norien kɨrikianə rəmhen əmə ye yerman. In rapəh narmaru-atukien ye nɨpran, mərɨg kafan piraovɨn ramarmaru iran.
4 A mulher não pode dispor de seu corpo: ele pertence ao seu marido. E da mesma forma o marido não pode dispor do seu corpo: ele pertence à sua esposa.
5 Rɨpəh nəmhenien mə yerman uə piraovɨn tukrɨgɨn tuk nɨpran, tukmə kɨrik rorkeikei. Mərɨg tukmə iriu kwis kweighan kɨn mɨrəmə tukrəpəh tuk nəhuakien, rhuvə əmə. Kwasɨg ikɨn, tukawəkeikei mɨrauə kɨrikianə, tamə Setan rɨvəhsi-pən vəhsi-pən kɨmi əriu. Yakamni məkneikɨn meinai kɨmiə fam nakhapəh nhaskaiyen.
5 Não vos recuseis um ao outro, a não ser de comum acordo, por algum tempo, para vos aplicardes à oração; e depois retornai novamente um para o outro, para que não vos tente Satanás por vossa incontinência.
6 Nəgkiarien e rɨpəh norien mə takasəkeikei masor mared; mərɨg yakaməhitə əmə ye swatuk tuk norien kape mared.
6 Isto digo como concessão, não como ordem.
7 Mərɨg ye nərɨgien kafak yakorkeikei mə narmamə tukhapəh nɨsorien mared rəmhen kɨn yo. Mərɨg Kughen rɨmɨvəhsi-pə swatuk pɨsɨn pɨsɨn kɨmi ətawə kɨrikianə kɨrikianə, mor tɨksɨn mə tukasor mared, tɨksɨn tuksəriwək əmə.
7 Pois quereria que todos fossem como eu; mas cada um tem de Deus um dom particular: uns este, outros aquele.
8 Kɨni yakamni-pre tuk narmamə yamə mɨne kɨpəh nɨsorien mared mɨne nɨpiraovɨn yame kɨmhə tan kɨn əriə, rhuvə mə tuksəriwək əmə rəmhen kɨn yo.
8 Aos solteiros e às viúvas, digo que lhes é bom se permanecerem assim, como eu.
9 Mərɨg tukmə kaseinein nɨsarmaruyen ye nɨprairiə, rhuvə mə tukasəkeikei mɨsarkurək pəh rɨkiriə tukrɨpəh nəsɨk-pɨkien piraovɨn uə yerman.
9 Mas, se não podem guardar a continência, casem-se. É melhor casar do que abrasar-se.
10 Kɨmiə yamə mɨne nakwəsarkurək, yakamni-pre nəgkiarien e tuk əmiə. Mərɨg pəh nien mə kafak nəgkiarien, mərɨg kape Yesu Yermaru. Ramni mɨmə, “Piraovɨn tukrɨpəh nəpəhyen kafan yerman.”(Mat 5:32)
10 Aos casados mando {não eu, mas o Senhor} que a mulher não se separe do marido.
11 Mərɨg tukmə rəpəh in, pəh tukrɨpəh nəri-pən-mɨnien yerman pɨsɨn kɨrik; uə, tukmə rhawor, pəh tukrɨrerɨg-pən mɨn tuk kafan yerman. Kɨni pəh yerman tukrɨpəh nəpəhyen kafan piraovɨn.
11 E, se ela estiver separada, que fique sem se casar, ou que se reconcilie com seu marido. Igualmente, o marido não repudie sua mulher.
12 Kɨmiə yamə mɨne kapəmiə narman uə nɨpiraovɨn khapəh nɨsəhuakien, in e kafak nəgkiarien, mərɨg pəh nien mə nəgkiarien kape Yesu Yermaru. Yakorkeikei mɨmə tukmə kɨmiə kɨrik, kafan piraovɨn rɨpəh nəhuakien, mərɨg rorkeikei mə iriu tukwarə, yerman tukrɨpəh nəpəhyen.
12 Aos outros, digo eu, não o Senhor: se um irmão desposou uma mulher pagã {sem a fé} e esta consente em morar com ele, não a repudie.
13 Kɨni tukmə kɨmiə kɨrik, kafan yerman rɨpəh nəhuakien, mərɨg rorkeikei mə iriu tukwarə, piraovɨn tukrɨpəh nəpəhyen.
13 Se uma mulher desposou um marido pagão e este consente em coabitar com ela, não repudie o marido.
14 Tukror məknakɨn meinai nɨpɨg piraovɨn kɨrik raməhuak, kɨni Kughen ramərəhu karɨn mɨn kafan yerman mə kape Kughen. Kɨni nɨpɨg yerman kɨrik raməhuak, kɨni Kughen ramərəhu karɨn mɨn kafan piraovɨn mə kape Kughen. To rɨpipəh norien məkneikɨn, to kapəmiə kwajikovə mɨnə, iriə kape tokrei tanə əmə. Ror məkneikɨn mə Kughen ramərəhu karɨn iriə mə kafan mɨnə, meinai rɨnərəhu-karɨn ta tatə mɨne mamə.
14 Porque o marido que não tem a fé é santificado por sua mulher; assim como a mulher que não tem a fé é santificada pelo marido que recebeu a fé. Do contrário, os vossos filhos seriam impuros quando, na realidade, são santos.
15 Mərɨg tukmə yame rɨpəh nəhuakien rorkeikei mə tukrəpəh kafan piraovɨn uə yerman yame raməhuak, seighaan əmə kɨn mə tukrəpəh. Yermamə yame raməhuak, yerman uə piraovɨn, Kughen rɨpəh nərkɨs-ofugɨnien əriə ye narkurəkien a. Kughen rɨmnokrən kɨn ətawə mə tuksarə mar ye nəmərinuyen.
15 Mas, se o pagão quer separar-se, que se separe; em tal caso, nem o irmão nem a irmã estão ligados. Deus vos chamou a viver em paz.
16 !Piraovɨn! Tukmə ror nɨmraghien atuatuk kafam tukror swatuk Kughen tukrɨvəh mɨragh kafam yerman. !Kɨni yerman! Tukmə ror nɨmraghien atuatuk kafam tukror swatuk Kughen tukrɨvəh mɨragh kafam piraovɨn.
16 Aliás, como sabes tu, ó mulher, se salvarás o teu marido? Ou como sabes tu, ó marido, se salvarás a tua mulher?
17 Mərɨg in əmə e nɨpɨg Kughen rɨmnokrən kɨn əmiə, nɨmnasarə ye narəyen pɨsɨn pɨsɨn yamə mɨne Kughen Yermaru rɨmnərəhu, kɨni rhuvə mə takasarə əmə məknenkɨn. In e kafak nəgkiarien yakamərəhu kɨmi niməhuak mɨnə fam.
17 Quanto ao mais, que cada um viva na condição na qual o Senhor o colocou ou em que o Senhor o chamou. É o que recomendo a todas as igrejas.
18 Tukmə yermamə kɨrik, kɨmnəsɨg-pən ta in nɨpɨg Kughen rɨmnokrən kɨn in, pəh in tukrɨpəh nerkwaigien tukun. Kɨni tukmə yermamə kɨrik, kɨpəh nəsɨgpənien in nɨpɨg Kughen rɨmnokrən kɨn in, pəh tukrɨpəh nətayen mə kavəh nao kɨmin.
18 O que era circunciso quando foi chamado {à fé}, não dissimule sua circuncisão. Quem era incircunciso, não se faça circuncidar.
19 In nar apnapɨg əmə tukmə kɨmɨvəh nao kɨmi yermamə kɨrik uə kɨpəh nɨvəhyen nao kɨmin. Nar keikei kapətawə yame tuksəri-pən nəgkiarien kape Kughen.
19 A circuncisão de nada vale, e a incircuncisão de nada vale, o que importa é a observância dos mandamentos de Deus.
20 Mərɨg nɨpɨg Kughen rɨmnokrən kɨn əmiə, nɨmnasarə ye narəyen pɨsɨn pɨsɨn yamə mɨne Kughen Yermaru rɨmnərəhu, kɨni rhuvə mə takasarə əmə məknenkɨn.
20 Cada um permaneça na profissão em que foi chamado por Deus.
21 ?Nɨpɨg Kughen rɨmnokrən kɨn ik, ik slef əmə kɨrik uə? Rɨkim tukrɨpəh nəsɨk-pɨkien; mərɨg tukmə nakɨrkun nəri-pənien swatuk yame kamrɨsɨn slef mɨnə iran, əri-pən.
21 Eras escravo, quando Deus te chamou? Não te preocupes disto. Mesmo que possas tornar-te livre, antes cuida de aproveitar melhor o teu chamamento.
22 Ror məkneikɨn meinai yermamə yame in slef əmə nɨpɨg Kughen Yermaru rɨmnokrən kɨn in, in ruauə yermamə yame Kughen rɨmɨrɨsɨn ta in. Kɨni yermamə yame pəh nien mə slef nɨpɨg Kughen Yermaru rɨmnokrən kɨn in, in ruauə slef kape Yesu Kristo.
22 Pois o escravo, que foi chamado pelo Senhor, conquistou a liberdade do Senhor. Da mesma forma, quem era livre por ocasião do chamado, fez-se escravo de Cristo.
23 Kughen rɨvəh ta nɨmrɨmiə ye nərokien yame nɨmrɨn rhaktə. Takhapəh mɨn nɨsətayen mə takhauə slef kape yermamə mɨn kɨrik mɨn.
23 Por alto preço fostes comprados, não vos torneis escravos de homens.
24 Piak mɨnə mɨne nowinɨk mɨnə. Nɨpɨg Kughen rɨmnokrən kɨn əmiə, nɨmnɨsarə ye narəyen pɨsɨn pɨsɨn mɨnə, kɨni rhuvə mə nakasarə əmə məknenkɨn kɨmiə Kughen.
24 Irmãos, cada um permaneça diante de Deus na condição em que estava quando Deus o chamou.
25 In e nəgkiarien kɨrik kapəmiə narmamə wi yamə mɨne khapəh hanə nɨsorien mared. Yakpəh nɨvəh-atuatukien natuakəmien kɨrik tuk Yesu Yermaru, mərɨg yakamni əmə ye nətərɨgien kafak. Mərɨg kɨmiə nakwənharkun mə yakaməkir norien mɨnə ye norien yame ratuatuk, meinai Yesu Yermaru rɨkin rehuə tuk yo mamasitu irak.
25 A respeito das pessoas virgens, não tenho mandamento do Senhor; porém, dou o meu conselho, como homem que recebeu da misericórdia do Senhor a graça de ser digno de confiança.
26 Ye kafak nərɨgien yakorkeikei mə takasarə əmə məknenkɨn mamhavən, meinai nɨpɨg əutən mɨnə kwənhauə.
26 Julgo, pois, em razão das dificuldades presentes, ser conveniente ao homem ficar assim como é.
27 ?Rhawor? ?Naknarkurək ta? Takpəh narha-kɨnien swatuk tuk nəpəhyen kafam yermamə. ?Rhawor? ?Nakpəh norien mared? Takpəh narkutien tuk nɨkɨrien kafam kɨrik piraovɨn.
27 Estás casado? Não procures desligar-te. Não estás casado? Não procures mulher.
28 Mərɨg tukmə nakvən markurək, pa rɨmə nakaməsɨk natuakəmien kɨrik. Kɨni tukmə piraovɨn wi kɨrik ramvən markurək, pa rɨmə raməsɨk natuakəmien kɨrik. Mərɨg narmamə yamə mɨne kwəsarkurək tukasarə ye nɨpɨg əutən rɨpsaah ye kapəriə narəyen. Kɨni yakorkeikei mə jakni-əhu əmiə mə takhapəh nɨsarkurəkien tamə naksarə ye nɨpɨg əutən mɨnə a.
28 Mas, se queres casar-te, não pecas; assim como a jovem que se casa não peca. Todavia, padecerão a tribulação da carne; e eu quisera poupar-vos.
29 Piak mɨnə mɨne nowinɨk mɨnə, in e nɨprai nəgkiarien kafak. Nɨmraghien kapətawə ye tokrei tanə e ruəkwakwə. Ror məkneikɨn mə yermamə yame rɨnarkurək ta tukraməkeikei maməmnhawk tuk norien wok kape Yesu Yermaru rəmhen kɨn yame yermamə yame rɨpəh hanə narkurəkien rɨrkun nəmnhawkien tuk norien wok kape Yesu Yermaru.
29 Mas eis o que vos digo, irmãos: o tempo é breve. O que importa é que os que têm mulher vivam como se a não tivessem;
30 Kɨni tukmə yermamə kɨrik rɨkin rəpou, rhuvə mə tukror əmə wok kape Kughen rəmhen kɨn yame rɨkin rɨpəh nəpouyen. Kɨni tukmə yermamə kɨrik rɨkin ragien, rhuvə mə tukror wok kape Kughen rəmhen kɨn yame rɨkin tukrəukəh tukun. Kɨni tukmə yermamə kɨrik raməvrə, rɨkin tukrɨpəh nɨvənien tuk narɨmnar yame ravəh, mamor əmə wok kape Kughen.
30 os que choram, como se não chorassem; os que se alegram, como se não se alegrassem; os que compram, como se não possuíssem;
31 Kɨni tukmə yermamə yame ramor bisnes ye tokrei tanə, tukraməkeikei mɨrkun mə kafan bisnes in nar apnapɨg əmə, meinai ye tokrei tanə e mɨne nɨhuvəyen kafan tɨkrɨpirkək.
31 os que usam deste mundo, como se dele não usassem. Porque a figura deste mundo passa.
32 Yakorkeikei mə rɨkimiə tukrɨpəh nəsɨk-pɨkien nar kɨrik kape tokrei tanə e. Ror pən, tukmə kwən kɨrik rɨpəh narkurəkien, rɨkin raməsɨk pɨk wok kape Yermaru mə tukrhawor-pən iran mɨne mor rɨki Yermaru ragien tuk wok yame in ramor.
32 Quisera ver-vos livres de toda preocupação. O solteiro cuida das coisas que são do Senhor, de como agradar ao Senhor.
33 Mərɨg yermamə yame rɨmnarkurək, rɨkin raməsɨk pɨk əmə narɨmnar kape tokrei tanə mə tukrhawor pən iran mɨne mor piraovɨn kafan rɨkin ragien,
33 O casado preocupa-se com as coisas do mundo, procurando agradar à sua esposa.
34 kɨni kafan nərɨgien ramvən tuk nar kɨraru: kafan piraovɨn mɨne wok kape Yesu Yermaru. Kɨni piraovɨn yame rɨpəh narkurəkien, uə piraovɨn wi, rɨkin raməsɨk pɨk wok kape Yermaru, mə tukrhawor pən iran mɨne kɨn nɨpran mɨne nərɨgien kafan rɨpəh nəmkəmɨkien ye nɨmrɨ Kughen, mə in yermamə kape Kughen. Mərɨg piraovɨn yame rɨmnarkurək ta, in ramətərɨg pɨk tuk narɨmnar kape tokrei tanə mə tukrhawor mor kafan yerman rɨkin ragien.
34 A mesma diferença existe com a mulher solteira ou a virgem. Aquela que não é casada cuida das coisas do Senhor, para ser santa no corpo e no espírito; mas a casada cuida das coisas do mundo, procurando agradar ao marido.
35 Yakamni-pre nəgkiarien mɨnə e tuk nɨvəhsi-haktəyen nərɨgien kapəmiə. Mərɨg pa rɨmə yakamni-əhu əmiə. Mərɨg yakorkeikei mə taksəri-pən swatuk kape nɨmraghien yame ratuatuk, kɨni rɨkimiə tukraməsɨk pɨk wok kape Yesu Yermaru.
35 Digo isto para vosso proveito, não para vos estender um laço, mas para vos ensinar o que melhor convém, o que vos poderá unir ao Senhor sem partilha.
36 Mərɨg tukmə kɨrpen yerman kɨrik mɨne piraovɨn wi kɨrik tuk narkurəkien, kɨni yerman rɨmə tukrɨwhin pi pom piraovɨn, mərɨg taktakun ai rɨkin raməsɨk mə tukrɨpəh nɨwhin-mɨnien narkurəkien, meinai pian a rɨnaməpiəwharu, kɨni taktakun ai kwən a rɨkin rəsɨk mə rhuvə pəh karkurək-rə kapəriu. Rəmhen, kɨrarkun narkurəkien kapəriu, pa rɨmə kawəsɨk natuakəmien kɨrik.
36 Se alguém julga que é inconveniente para a sua filha ultrapassar a idade de casar-se e que é seu dever casá-la, faça-o como quiser: não há falta alguma em fazê-la casar-se.
37 Kɨni tukmə kɨraru mɨn kaworkeikei mə tukwarkurək, mərɨg yerman rɨkin rɨmnəsɨk ta mə tukrəpəh narkurəkien, kɨni kɨpəh hanə nɨrpenien əriu mə tukwarkurək, kɨni kwən a ramarmaru ye nɨpran, kɨni rɨkin raməsɨk mə tukrɨpəh nɨkɨrien pian a, in mɨn a ramor norien atuatuk.
37 Mas aquele que, sem nenhum constrangimento e com perfeita liberdade de escolha, tiver tomado no seu coração a decisão de guardar a sua filha virgem, procede bem.
38 Ror məkneikɨn mə yermamə yame ramarkurək iriu pian wi, in ramor nar atuatuk; kɨni mərɨg yerman kɨrik rɨmə tukrəpəh əgkəp-əmə nɨkɨrien piraovɨn, in ramor nar huvə rapita.
38 Em suma, aquele que casa a sua filha faz bem; e aquele que não a casa, faz ainda melhor.
39 Piraovɨn tukraməkeikei marə iriu kafan yerman ye nɨpɨg mɨfam; mərɨg tukmə kafan yerman rɨmhə, in rɨrkun narkurək-pənien ye yerman pɨsɨn mɨn kɨrik yame in rorkeikei. Mərɨg nar kɨrikianə əmə, in tukraməkeikei markurək-pən ye kwən kɨrik yame raməhuak kɨmi Yesu Yermaru.
39 A mulher está ligada ao marido enquanto ele viver. Mas, se morrer o marido, ela fica livre e poderá casar-se com quem quiser, contanto que seja no Senhor.
40 Mərɨg ye kafak nətərɨgien, tukmə piraovɨn yame kɨmhə tan kɨn rɨpəh narkurək-mɨnien, nar a rhuvə rapita yame kɨmɨni kɨmə in tukrarkurək. Kɨni rɨkik raməsɨk mə Nanmɨn kape Kughen raməmɨr irak mɨvəhsi-pə nəgkiarien e kɨmi yo mə jakni.
40 Contudo, na minha opinião, ela será mais feliz se permanecer como está. E creio que também eu tenho o Espírito de Deus.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Coríntios 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.