Mateus 25

Bepaŋ'Walaŋ Folofolok Kobuli (NOP) vs NVI

Sair da comparação
NVI Nova Versão Internacional
1 “Bepaŋ’walaŋ Hatihati Uŋgoniŋ adi waabihem 10-di tigiŋ wendok tuwot kamekaaŋ yobit. Wabihem 10 adi bomboŋgi talipmeŋ buguk tubumintane kamaŋhik moŋgola ugiŋ.
1 "O Reino dos céus, pois, será semelhante a dez virgens que pegaram suas candeias e saíram para encontrar-se com o noivo.
2 Wabihem 5 adi nadinadihinit mokit eŋ waabihem 5 adi nadinadihinit.
2 Cinco delas eram insensatas, e cinco eram prudentes.
3 Wabihem nadinadihinit mokit adi kamaŋhik kitili hogok kedem beŋa ugiŋ, iŋgoŋ imehik adi nemu ugolooŋ moŋgo ugiŋ.
3 As insensatas pegaram suas candeias, mas não levaram óleo consigo.
4 Kaŋ waabihem nadinadihinit adi kamaŋhik begiŋ agaŋ imehik maaŋ ugolooŋ moŋgola ugiŋ.
4 As prudentes, porém, levaram óleo em vasilhas juntamente com suas candeias.
5 Wooŋ woomge woomge nai kweheyeniŋ hinek moŋ woom kaŋ gweheyeeŋ wabi damo deihakiŋ.
5 O noivo demorou a chegar, e todas ficaram com sono e adormeceram.
6 Kaŋ timiŋ lekiŋgoŋ hinek kutikuti niŋ indiŋ buguk, ‘Me bomboŋgi agaŋ bulak ale pilali wooŋ kaneŋ!’
6 "À meia-noite, ouviu-se um grito: ‘O noivo se aproxima! Saiam para encontrá-lo! ’
7 “Kaŋ tamwoi adi pilali kamaŋhik yabu utumba tigiŋ.
7 "Então todas as virgens acordaram e prepararam suas candeias.
8 Tiŋa waabihem nadinadihinit mokit adi nadinadihinit indiŋ yeninadigiŋ, ‘Indi kamaŋnik agaŋ kumunimne tiiŋ ale ime neeŋ ugolonimneŋ.’
8 As insensatas disseram às prudentes: ‘Dêem-nos um pouco do seu óleo, pois as nossas candeias estão se apagando’.
9 “Unduŋ yobu waabihem nadinadihinitdibo yeniŋgiŋ, ‘Indi wanakaŋ ime yendi tuwot mu tinimbek, ale hidi wooŋ kibikibiyotneŋ kamaŋhikdok ime tuwaneŋ.’
9 "Elas responderam: ‘Não, pois pode ser que não haja o suficiente para nós e para vocês. Vão comprar óleo para vocês’.
10 “Kaŋ adi uŋoŋ ha-ulune me bomboŋgi adi busuwaaŋ waabihem 5 tiulidokooŋ hautahinit yakiŋ u yabuyahaŋeeŋ wooŋ yot maaneŋ fogiŋ. Fooŋ taliyeme tehekilitiŋa hinamuni u nanadifo hatigiŋ.
10 "E saindo elas para comprar o óleo, chegou o noivo. As virgens que estavam preparadas entraram com ele para o banquete nupcial. E a porta foi fechada.
11 Unduŋ ha-tulune waabihem nadinadihinit mokit adi udaneeŋ busuwaaŋ indiŋ kutigiŋ, ‘Wapum, kedembe taliyeme dilitomnimbeŋ.’
11 "Mais tarde vieram também as outras e disseram: ‘Senhor! Senhor! Abra a porta para nós! ’
12 “Unduŋ kutiniŋgiŋ kaŋ indiŋ tubu-udaneyemguk, ‘Nu biyagoŋ hinek hanilat. Nu hidi mu nadihamulat.’
12 "Mas ele respondeu: ‘A verdade é que não as conheço! ’
13 “Hidi Wapum baak diniŋ kadehati nai be melenai mu nadiiŋ. Unduŋ doktiŋa tiulidoko tiŋa woom hatiyaneeŋ.”
13 "Portanto, vigiem, porque vocês não sabem o dia nem a hora! "
14 “Hatigene kougoŋ me bomboŋgi niŋdi tuguk wendok tuwolit hinek mintawaak. Me bomboŋgi niŋ adi kwet kweetniŋ wene tipilapilaye-meŋiye kutiyenimbu buune muneeŋŋiŋ yabudokomindok yoŋa daneyemguk.
14 "E também será como um homem que, ao sair de viagem, chamou seus servos e confiou-lhes os seus bens.
15 Me niŋ muneeŋ 5 tausen miŋguk eŋ me noli muneeŋ 2 tausen miŋguk agaŋ me nolidok e muneeŋ 1 tausen miŋguk. Muneeŋ u yemguk woŋ adi kwanaihik diniŋ saŋiniŋ dedigoŋ hayemulak wendok tuwolithik nadiŋa yemguk. Muneeŋ yemdapmaaŋ biyabuŋa mauguk.
15 A um deu cinco talentos, a outro dois, e a outro um; a cada um de acordo com a sua capacidade. Em seguida partiu de viagem.
16 “Unduŋ tiŋa uguk, kaŋ me muneeŋ 5 tausen beguk adi fafaŋeŋ muneeŋ u kwanai miŋguk. Kaŋ fafaŋeŋiŋ diniŋ folooŋ muneeŋ 5 tausen nimaaŋ yehitubu-mintaguk.
16 O que havia recebido cinco talentos saiu imediatamente, aplicou-os, e ganhou mais cinco.
17 Kaŋ me noliŋiŋ muneeŋ 2 tausen miŋguk adi maaŋ undugoŋ fafaŋeŋ muneeŋ 2 tausen nimaaŋ yehitubu-mintaguk.
17 Também o que tinha dois talentos ganhou mais dois.
18 Iŋgoŋ me muneeŋ 1 tausen tuguk adi yadi bomboŋgiŋiŋ’walaŋ muneeŋ u tiŋa wooŋ kwet weneeŋ maaneŋ kameeŋ kufulahebi tuguk.
18 Mas o que tinha recebido um talento saiu, cavou um buraco no chão e escondeu o dinheiro do seu senhor.
19 “Kaŋ bomboŋgi adi wooŋ nai kweheyeniŋ hatigene kotigoŋ udaneeŋ buguk. Busuwaaŋ tipilapilaye-meŋiye muneeŋ yemiŋa uguk wendok yeninadiwene yehibopneguk.
19 "Depois de muito tempo o senhor daqueles servos voltou e acertou contas com eles.
20 Kaŋ me muneeŋ 5 tausen beguk adi buŋa indiŋ yoguk, ‘Me bomboŋgi, du muneeŋ 5 tausen namguŋ kaŋ kwanai miŋgut diniŋ tomboyoula 5 tausen nimaaŋ tubumintagut.’
20 O que tinha recebido cinco talentos trouxe os outros cinco e disse: ‘O senhor me confiou cinco talentos; veja, eu ganhei mais cinco’.
21 “Unduŋ yobune bomboŋgiŋiŋdi indiŋ niŋguk, ‘Du tipilapilaye-me momooŋ tiŋa mede nadinadigenit, tiŋa undugoŋ kwanai fiit iŋgoŋ momooŋ hinek tilaŋ doktiŋa kamiŋ kwanai folooŋ diniŋ kadokome hinek gapmewit. Ale buŋa bomboŋgige’walaŋ nadifo kwetneŋ hatibeŋ.’
21 "O senhor respondeu: ‘Muito bem, servo bom e fiel! Você foi fiel no pouco; eu o porei sobre o muito. Venha e participe da alegria do seu senhor! ’
22 “Unduŋ tubune me muneeŋ 2 tausen begukdibo buŋa yoguk, ‘Me bomboŋgi, du muneeŋ 2 tausen namguŋ kaŋ kwanai miŋgut diniŋ tomboyoula 2 tausen nimaaŋ tubumintaguk.’
22 "Veio também o que tinha recebido dois talentos e disse: ‘O senhor me confiou dois talentos; veja, eu ganhei mais dois’.
23 “Unduŋ yobune bomboŋgiŋiŋdi indiŋ niŋguk, ‘Du tipilapilaye-me momooŋ tiŋa mede nadinadigenit, tiŋa undugoŋ kwanai fiit iŋgoŋ momooŋ hinek tilaŋ doktiŋa kamiŋ kwanai folooŋ diniŋ kadokome hinek gapmewit. Ale buŋa bomboŋgige’walaŋ nadifo kwetneŋ hatibeŋ.’
23 "O senhor respondeu: ‘Muito bem, servo bom e fiel! Você foi fiel no pouco; eu o porei sobre o muito. Venha e participe da alegria do seu senhor! ’
24 “Kaŋ agaŋ me muneeŋ 1 tausen tugukdibo buŋa yoguk, ‘Me bomboŋgi, nu adi du’walaŋ mebige agaŋ nadilat. Du adi me koŋgolondaŋ, tiŋa kwanai mu tiŋa me nolidi kwanaineeŋ tubumintaune bedok hati yolaŋ. Tiŋa undugoŋ, me noli’walaŋ dinina gineŋ moŋgotna kaka tilaŋ.
24 "Por fim veio o que tinha recebido um talento e disse: ‘Eu sabia que o senhor é um homem severo, que colhe onde não plantou e junta onde não semeou.
25 Unduneŋ doktiŋa nu munta tiŋa kwet weneeŋ maaneŋ kufulahebe hatak ala tubu-udanegamulat.’
25 Por isso, tive medo, saí e escondi o seu talento no chão. Veja, aqui está o que lhe pertence’.
26 “Unduŋ yobune bomboŋgiŋiŋdi mede toboniŋ indiŋ tubu-udanemiŋguk. ‘Du tipilapilaye-me hogoli tiŋa hatiliweliweŋ tilaŋ. Nu kwanai mu tiŋa me nolidi tubune folooŋ hogok moŋgotdok yolat, tiŋa undugoŋ me noli’walaŋ dinina gineŋ moŋgotna kaka tilat,
26 "O senhor respondeu: ‘Servo mau e negligente! Você sabia que eu colho onde não plantei e junto onde não semeei?
27 nu’walaŋ mebine undiniŋ u agaŋ nadiŋa maŋgoŋde muneeŋne u me nolidok mu yembune kwanaineeŋ noli maaŋ yehitubu-mintaaŋ boinamulune buŋa moŋgoletit?’
27 Então você devia ter confiado o meu dinheiro aos banqueiros, para que, quando eu voltasse, o recebesse de volta com juros.
28 “Unduŋ yoŋa tipilapilaye-me noli indiŋ yeniŋguk, ‘Adi unduŋ tiŋak doktiŋa muneeŋ 1 tausen u lomtiŋa me muneeŋ 10 tausen boihatilakdok mimbut.
28 " ‘Tirem o talento dele e entreguem-no ao que tem dez.
29 Nebek niŋ adi nemek miŋgiŋ u boiŋa hatibune kaŋ tomboyoulimimbune feegoŋ tibaak. Eŋ nebek niŋ nemek miŋgiŋ u mu kame hatibune kaŋ lomtubune hogok hatiluwaak.
29 Pois a quem tem, mais será dado, e terá em grande quantidade. Mas a quem não tem, até o que tem lhe será tirado.
30 Eŋ tipilapilaye mihi hatiliweliweŋ tilak woŋ adi mambip gineŋ silone tukulune fooŋ uŋoŋ hali kobulabulayeeŋ maŋiŋ sikilitiŋa masiŋkilip hati toluwaak.’”
30 E lancem fora o servo inútil, nas trevas, onde haverá choro e ranger de dentes’ ".
31 “Hatigene Me Kobumuŋ adi aŋeloŋiye dut Mapme Wapum kunum namandap filimpipitnit mintadakaleeŋ mapme’walaŋ kumopop tehindilendileŋnit foloŋ ila baak.
31 "Quando o Filho do homem vier em sua glória, com todos os anjos, assentar-se-á em seu trono na glória celestial.
32 Unduŋ tiŋa metam kwetkwet yehimanedapmaune buŋa hebeŋ gineŋ bopnedapmaneeŋ.
32 Todas as nações serão reunidas diante dele, e ele separará umas das outras como o pastor separa as ovelhas dos bodes.
33 Kaŋ kadokome niŋdi dompa eŋ meme yehidanelak wendok tuwot yehidaneeŋ dompa kohoŋ didimeniŋneŋkade yehibopnewaak eŋ meme heki adi kohoŋ kapmadineŋkade yehibopnewaak.
33 E colocará as ovelhas à sua direita e os bodes à sua esquerda.
34 “Unduŋ tiŋa Mapme Wapum loloŋnit kohoŋ didimeniŋneŋkade yatneeŋ indiŋ yenimbaak. ‘Batnedi kahaŋ tihamguk, hidi buŋa wooŋ Bepaŋ hebeŋ gineŋ Hatihati Uŋgoniŋ kahileut. U koom kunum kwet tububihila kameeŋ tiulidokohamguk.
34 "Então o Rei dirá aos que estiverem à sua direita: ‘Venham, benditos de meu Pai! Recebam como herança o Reino que lhes foi preparado desde a criação do mundo.
35 Hidi nemek indiŋ tinamgiŋ doktiŋa. Map tibe nanaŋe namgiŋ. Mane galiune ime namgiŋ. Nu me nalum bene yohineŋ henapme ikiŋ.
35 Pois eu tive fome, e vocês me deram de comer; tive sede, e vocês me deram de beber; fui estrangeiro, e vocês me acolheram;
36 Dahidahidok baniŋ tibe nehitubu-lodaaŋ dahidahi namgiŋ. Yagit tiŋa halene nabudokogiŋ. Yot fafaŋeniŋneŋ halene wooŋ nabugiŋ.’
36 necessitei de roupas, e vocês me vestiram; estive enfermo, e vocês cuidaram de mim; estive preso, e vocês me visitaram’.
37 “Unduŋ yobune metam didimehidi indiŋ yoneeŋ, ‘Wapum, du nanaŋe map daŋ tuguŋ kaŋ nanaŋe hegamgumun? Be ime map kwet deŋgoŋ tuguŋ kaŋ ime gamgumun?
37 "Então os justos lhe responderão: ‘Senhor, quando te vimos com fome e te demos de comer, ou com sede e te demos de beber?
38 Be me nalum buune yotnineŋ daŋ hegapme ikumun? Be dahidahidok baniŋ daŋ tuguŋ kaŋ dahidahi gamgumun?
38 Quando te vimos como estrangeiro e te acolhemos, ou necessitado de roupas e te vestimos?
39 Tiŋa undugoŋ yagit gineŋ be yot fafaŋeniŋneŋ nai deniŋ halune wooŋ gabugumun?’
39 Quando te vimos enfermo ou preso e fomos te visitar? ’
40 “Unduŋ yobune Wapumdi indiŋ yenimbaak, ‘Nu biyagoŋ hinek hanilat. Notneye fofoŋhinitdok welesiloŋ kwanai-kabe niŋ tiyemgiŋ uŋakoŋ nutok tinamgiŋ tilak.’
40 "O Rei responderá: ‘Digo-lhes a verdade: o que vocês fizeram a algum dos meus menores irmãos, a mim o fizeram’.
41 “Unduŋ yoŋa yakaleeŋ kohoŋ kapmadineŋkade yatneeŋbo indiŋ yenimbaak, ‘Haki tihamŋit hidi tabaut! Hidi adi wooŋ Batnedi Sadaŋ tiŋa aŋeloŋiyedok kudup heyemguk kumukumuŋnit mokit yadalakneŋ uŋoŋ foneŋ. Hidi indiŋ tigiŋ doktiŋa:
41 "Então ele dirá aos que estiverem à sua esquerda: ‘Malditos, apartem-se de mim para o fogo eterno, preparado para o diabo e os seus anjos.
42 Nu nanaŋe map tibene nanaŋe nemu namgiŋ. Eŋ mane galiune ime nemu namgiŋ.
42 Pois eu tive fome, e vocês não me deram de comer; tive sede, e nada me deram para beber;
43 Be me nalum bene yohineŋ mu henapme ikiŋ. Eŋ dahidahidok baniŋ tibene nemu namgiŋ. Be yagit gineŋ be yot fafaŋeniŋneŋ hatiluwene mu wooŋ nabugiŋ.’
43 fui estrangeiro, e vocês não me acolheram; necessitei de roupas, e vocês não me vestiram; estive enfermo e preso, e vocês não me visitaram’.
44 “Unduŋ yenimbune kohoŋ kapmadineŋkade yatneeŋ hekidibo indiŋ yoneeŋ. ‘Wapum, du kwet deŋandiŋ hinek nanaŋe ime map tuguŋ kaŋ mu gehitubu-lodagumun, eŋ kwet daŋ yotnineŋ mu hegapme ikumun be dahidahidok baniŋ tuguŋ kaŋ mu gamgumun? Tiŋa undugoŋ kwet daŋgoŋ yagit gineŋ be yot fafaŋeniŋneŋ halune mu wooŋ gabugumun?’
44 "Eles também responderão: ‘Senhor, quando te vimos com fome ou com sede ou estrangeiro ou necessitado de roupas ou enfermo ou preso, e não te ajudamos? ’
45 “Unduŋ yobune indiŋ yenimbaak, ‘Nu biyagoŋ hinek hanilat. Notneye fofoŋhinitdok welesiloŋdok-kabe nemek nemu tiyemgiŋ uŋakoŋ nu nemu tinamgiŋ tilak.’
45 "Ele responderá: ‘Digo-lhes a verdade: o que vocês deixaram de fazer a alguns destes mais pequeninos, também a mim deixaram de fazê-lo’.
46 “Unduŋ doktiŋa adi wooŋ hatihati hogoli, folofigitanit dapmaŋ mu tibaak gineŋ foneeŋ. Kaŋ metam didimehi adi wooŋ Hatihati Momooŋ dapmandapmaŋnit mokit kahileneeŋ.”
46 "E estes irão para o castigo eterno, mas os justos para a vida eterna".

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.