Mateus 22
Hẽwandam Hiek (NOAH) vs VC
1 Maimua deeu nem hĩgk'amamua hõrag nem jaaumamua magjim:
1 Jesus tornou a falar-lhes por meio de parábolas:
2 —Hẽwandamagta hamach t'ãar hee hichta chi Pörk'api nʌm k'ʌʌnan, rey hãb simua hich hiewaa jua pʌrmk'ĩir p'iesta wautarr hee hõor bëetarr k'ʌʌnjöta nʌmgui hajim.
2 The kingdom of the heavens has become like a king who made a wedding feast for his son,
3 Mag p'iesta hee bëemk'ĩir ya hõrag jaauk'a t'ʌnarr haawai hag hed pabaadee chi reíu deeu hich chognaan pʌ̈ijim haajem, mag bëeju harr k'ʌʌn haar jaaubat'uurwai bëemk'ĩir. Pari mag jaaubat'urmjã bëebajierram haajem.
3 and sent his bondmen to call the persons invited to the wedding feast, and they would not come.
4 Magbaawai jũrr deeum k'ʌʌn pʌ̈iwia hamag, “ ‘T'achin ya sĩi k'öjupaita sim, mʌch nemchaain hõtpaa wai chirarr k'ëch hauwi haata wau t'ʌnʌm; jua pʌr nʌm p'iesta hee wëttarrau’ ha jaaubat” ha jaaupʌ̈imajim haajem hamag.
4 Again he sent other bondmen, saying, Say to the persons invited, Behold, I have prepared my dinner; my oxen and my fatted beasts are killed, and all things ready; come to the wedding feast.
5 Pari par mag deeu hiek jaaupʌ̈itarrjã bëebajierram hanaabá. Mag chi bëeju harr k'ʌʌn heem hãaur k'ʌʌn warag hamach nemjĩir hoon hërëubaadee tagam k'ʌʌn pogk'a hamach p'idag hee wëtjierram haajem.
5 But they made light of it, and went, one to his own land, and another to his commerce.
6 Maimua hãaur k'ʌʌnau warag mag chi rey hiek jaau wënʌrrarr k'ʌʌn pʌr haunaa parhooba ham gaai mas waunaa warag k'ëchpʌ̈ijierram hanaabá.
6 And the rest, laying hold of his bondmen, ill-treated and slew {them}.
7 Magbaawai chi reíu k'ĩir machgau hich soldaaunag mag hich chognaan k'ëchtarr k'ʌʌnjã hagjö k'ëchpi jaaunaa ham p'öbörjã warre hörpi jaaujim haajem.
7 And {when} the king {heard of it he} was wroth, and having sent his forces, destroyed those murderers and burned their city.
8 Maimuan chadau deeu hich chognaanag, “Nemen t'um k'ĩir k'aug t'ʌnʌm, jua pʌrju p'iesta hat'ee; pari chi t'ʌ̃rpʌ̈itarr k'ʌʌn chadcha chi bëeju k'ʌʌn k'aba harr haawai ham bëebajierramgui” hajim.
8 Then he says to his bondmen, The wedding feast is ready, but those invited were not worthy;
9 “Jãgan jãgbarpí kaaijã hee wëtwi mʌ chaai jua pʌr nʌm p'iesta hee bëemk'ĩir, t'um pãachdëu hoomam k'ʌʌnag jaaupetat” hajim hanʌm hamag.
9 go therefore into the thoroughfares of the highways, and as many as ye shall find invite to the wedding feast.
10 Magbaa chadcha chi chognaan wëtwi kaaijã hee hamachdëu hoomam k'ʌʌn t'umaa haibëejierram hanaabá, hõor wäjäaun dʌ̈i chi k'aigbam k'ʌʌnpa. Deg pachënaa hoowai sĩi dijã pöm simta hõrau p'ẽu wëjoojim hanʌm.
10 And those bondmen went out into the highways, and brought together all as many as they found, both evil and good; and the wedding feast was furnished with guests.
11 Maimua mag hõor t'umaa deg paauk'apinaa chi reíu hoon maawaijãh, bëe nʌm k'ʌʌnag jũamk'ĩir hawia hirua k'ajũa p'ëderrjã jũaba, woun hãb hag hee sĩerrau sĩi parhoobam k'ajũata jũa sim hooimajim hanʌm.
11 And the king, having gone in to see the guests, beheld there a man not clothed with a wedding garment.
12 Magbaawai chi reíu hirig, “¿Pʌ jãga jãg warm k'ʌʌnjö p'iesta heem k'ajũa jũaba simta mʌig dubjĩ?” hajim hanʌm hirig. Pari magʌmjã bʌ̃ʌrjã hi hiek jʌ̃ʌ haba, hichig k'abamjö sĩsijim hanʌm.
12 And he says to him, {My} friend, how camest thou in here not having on a wedding garment? But he was speechless.
13 Mag par jëeu hahauk'amjã hich hiek hʌ̈k'aba habaawai mes gaai t'ëp paa narr k'ʌʌnagta, “Hi bʌ̈ dʌ̈i juapa bʌʌrnaa daaugajãr k'ĩchag hee barbapʌ̈it” hajim hanʌm chi reíu, “hi gaai wajaugau hicharaucha bĩenaa hich mag hagäa hagäa sĩerramk'ĩir.”
13 Then said the king to the servants, Bind him feet and hands, and take him away, and cast him out into the outer darkness: there shall be the weeping and the gnashing of teeth.
14 Mag nem hĩgk'aadam jaauwia hich Jesuupai, ’Hʌ̃gt'ar höbërjujã mag p'iesta hee hõor pöm t'ʌ̃rk'ʌʌiwia k'apan k'aba bëetarrjöta sim hajim. Hẽwandamaun hich haar hõor pömta wëtpim k'õsi sim, mamʌ chi chadcha höbërju k'ʌʌn chan k'apan k'abata durrumgui hajim.
14 For many are called ones, but few chosen ones.
15 Pari mag hirua nem hĩgk'a sim hamach jʌ̃gaagaa k'aba haawai fariseonaan hamach hap hiek'awi hibëpjierram haajem, jãga Jesús hich hiek'a sim gaaimuapai himeraa pʌr hawaag hawi hirig jëeucheeg.
15 — ausente —
16 Mag ya hibëpwi narr haawai hamach hee hamach higar narr k'ʌʌn heem pʌ̈ijierram, deeum k'ʌʌn hagjö chi rey Herodes higar narr k'ʌʌn dʌ̈i. Mag hamach pʌ̈ibaawai bëewi magchëjierram:
16 And they send out to him their disciples with the Herodians, saying, Teacher, we know that thou art true and teachest the way of God in truth, and carest not for any one, for thou regardest not men's person;
17 Magua marau pʌrʌg jëeum hig nʌm: ¿Pua hoowai chadcha maach meeun judionaanaujã durrpierram k'ʌʌn rey Roma sĩejemʌgta impuesto p'agju haai nʌ, wa p'agju k'aba nʌ? haichëjierram hirig. |src="HK00166B.TIF" size="col" copy="Horace Knowles revised by Louise Bass © The British & Foreign Bible Society, 1994." ref="MAT 22.17"
17 tell us therefore what thou thinkest: Is it lawful to give tribute to Caesar, or not?
18 Pari Jesuu ya mag ham hibëpwi k'ĩirju nʌmjã k'ap'ʌ sĩerr haawai jũrr hich garmua hamag, —Pãraun pãach k'augbampii naabma, ¿k'ant'ee pãrau jãg mʌ himeraa pʌr hauju hẽk'a nʌma? hajim.
18 But Jesus, knowing their wickedness, said, Why tempt ye me, hypocrites?
19 Magnaa, Mʌrʌg hoopibat hajim, k'aniuta pãrau dëbpaar p'aagjẽ.
19 Shew me the money of the tribute. And they presented to him a denarius.
20 Mag hichig denario hãb hoopibaawai, —Pãrau hoowai, ¿k'ai k'ĩirta k'ai t'ʌ̃r dʌ̈i hag gaai sĩ? hajim.
20 And he says to them, Whose {is} this image and superscription?
21 Magbaa hamachdëu, —Romaam rey César k'ĩir k'abahab hajierram, hich t'ʌ̃r dʌ̈i.
21 They say to him, Caesar's. Then he says to them, Pay then what is Caesar's to Caesar, and what is God's to God.
22 Hamachig mag hiek'abapäaiwai sĩi jʌ̃gderraa nʌm hiek'au warag hamachta k'ĩu hërëubaadëjim.
22 And when they heard {him}, they wondered, and left him, and went away.
23 Hich mag hedcha hĩchab saduceonaan heem k'ʌʌnjã hagjö Jesús haig bëejierram. Mag saduceonaanau jaauwai, maach meebaadëm chan maach hak'aar tag hiiuba haajem haajem. Hamach mag nem jaau sĩerrjëem gaaimua, hiyʌ̈ʌmamua juau hogt'om hirig magjierram:
23 — ausente —
24 —Maestro, jöoi Moisés k'ararrau Hẽwandam hiek p'ã pʌarr gaai jaauwai, woun hãb hʌʌi wai simta chaaijã chuk'u meemʌn, magan mag chi meetarr k'od hãbam wai sim k'ai, magua hich k'ojaau hauju haai sim ha sim, hag dʌ̈i hich naamʌu chaain hooba harr haawai jũrr hi hat'ee hoo deeg, mag hoo deebarm hi chaaink'a nʌisimk'ĩir hajierram hirig.
24 saying, Teacher, Moses said, If any one die, not having children, his brother shall marry his wife and shall raise up seed to his brother.
25 Maimua hamachdëupai warag hirig nem hĩgk'amamua magjierram: ’Biek hãb mʌig maach meeun hee hemk'ooin siete naajim haajem, hãbam k'od happai. Ham naam chi nacharamua hʌʌi hauwia chaaijã chuk'u meejim haajem. Magbaawai hag hẽudeemua hich k'ojaaupai wir haig haujim haajem, hich naam t'ʌ̃r hok'oopimaaugau hawi.
25 Now there were with us seven brethren; and the first having married died, and not having seed, left his wife to his brother.
26 Pari majã pöd hag dʌ̈i chaai hooba meejim haajem. Hich mag hewagam k'ʌʌnjã hãbam hʌʌiraupai warm meemam hẽudee t'eg hahaugmamua mag siete narr t'um t'egdʌpʌ̈ijim hanaabá.
26 In like manner also the second and the third, unto the seven.
27 Maimua ya hãbmiecha paawai chi hʌʌijã meejim haajem.
27 And last of all the woman also died.
28 Mag hãbam hʌʌiraupai hãbam k'od happai siete p'ëpʌ̈itarr haawai mʌg hatag t'umaam k'ʌʌn hiiu p'iidʌtk'abarm hedjã, ¿mag hʌʌi chijãg dënk'a sĩsijuma, chi nacha hautarr dën wa hẽudeegam k'ʌʌn dën? ha jëeujierram hirig, juau hogt'om.
28 In the resurrection therefore of which of the seven shall she be wife, for all had her?
29 Magbaata hũr nʌm jʌ̃g heyaa Jesuu hamag, —Pãran hok'oota hiek'a nʌmgui hajim, Hẽwandam hiek p'ã sĩsidʌm gaai jaau simta hi jua t'eegjã k'augbata hiek'a naawai.
29 And Jesus answering said to them, Ye err, not knowing the scriptures nor the power of God.
30 Meetarr k'ʌʌndam t'umaa hiiu p'iidʌtk'a p'öbaadëm chan bʌ̃ʌrjã jua pʌpʌr habajugui hajim, ya ham hʌ̃gt'arm Hẽwandam chognaan t'ʌnʌm k'ʌʌnjö nʌisiju haawai.
30 For in the resurrection they neither marry nor are given in marriage, but are as angels of God in heaven.
31 ¿Pãrau hooba haajẽ, Hẽwandamau hich hiek p'ãpitarr gaai mag hõor hötarr k'ʌʌn deeu hiiu p'iidʌtk'aju higwi,
31 Quanto à ressurreição dos mortos, não lestes o que Deus vos disse:
32 “Hichta jöoingar jöoi Abrán k'ararr Hẽwandam hanaa hĩchab jöoi Isá k'ararr hag Hẽwandamau maimua Jacob k'ararr dënjã hagjö” ha sim? Hirua mag mak'ʌʌn jöoin hagt'a meeba nʌmjö hiek'atarr haawai Hẽwandam chan hoob mag chi k'ëcham k'ʌʌn Hẽwandam k'abam. Hẽwandaman chi hiwam k'ʌʌn Hẽwandamaugui hajim. Hirigan nawe k'ëchtarr k'ʌʌn hawiajã hagt'a hiiu nʌmgui hajim.
32 Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaac e o Deus de Jacó {Ex 3,6}? Ora, ele não é Deus dos mortos, mas Deus dos vivos.
33 Mag nem jaaumam hũrwia, chadcha t'um chi hũrmam k'ʌʌn jʌ̃gderraa naajim.
33 E, ouvindo esta doutrina, as turbas se enchiam de grande admiração.
34 Jesuu mag saduceonaan warre k'ĩupaa sĩubarm fariseonaanau hoobaawai, jũrr hamaun chadau hi p'it'urg chuk'u pʌr hauju hawi,
34 Sabendo os fariseus que Jesus reduzira ao silêncio os saduceus, reuniram-se
35 hãb ham heem Moiseeu ley p'ã pʌatarr jawaag chi mach hich Jesús haig bëewi hirig,
35 e um deles, doutor da lei, fez-lhe esta pergunta para pô-lo à prova:
36 —Maestro, Moiseeu ley p'ã pʌatarr gaai, ¿chijãg hiekta tagam k'ʌʌn k'ãaijã chi wajapcharamʌ́wa? ¿K'anta hʌ̃rʌʌcha Hẽwandamau maachig waupim k'õsi sĩ? hajim hirig.
36 Mestre, qual é o maior mandamento da lei?
37 Magbaawai Jesuu hirig, —Chi wajapcharamʌn, “Maach Hẽwandam sĩi par hiiupai k'aba, pʌch t'ãrauchata k'õsi habá” ha p'ã simʌu hajim hirig.
37 Respondeu Jesus: Amarás o Senhor teu Deus de todo teu coração, de toda tua alma e de todo teu espírito {Dt 6,5}.
38 Tagam ley hʌʌrk'api jaau nʌm k'ãaijã maata chi wajapcharamʌugui hajim.
38 Este é o maior e o primeiro mandamento.
39 Magnaa deeu hichdëupai, Hãb hagjö hich hagjöpaimʌʌ simgui hajim. Ma sĩi “Pʌch k'apeenjã wir haig pʌchjö daupii habá” ha sim.
39 E o segundo, semelhante a este, é: Amarás teu próximo como a ti mesmo {Lv 19,18}.
40 Moiseeu ley p'ã pʌarr t'um tagam k'ʌʌn hagjö Hẽwandam hi jaaumienau jaaujerrpa mʌk'ʌʌn dau numiim gaaimuata höbërdʌtk'a nʌm. Mʌk'ʌʌn numiita wajap'a hʌʌrk'a simʌn magan tagam k'ʌʌn hʌʌrk'api jaau simjã t'um hʌʌrk'a simgui hajim hich Jesuu.
40 Nesses dois mandamentos se resumem toda a lei e os profetas.
41 Mag chi fariseonaan hagt'a hãba biirdʌ t'ʌnʌm hee,
41 Como os fariseus se agrupassem, Jesus interrogou-os:
42 Jesuu hamag, —Pãrau mag hõor peerdʌ hawaag Mesías hanʌm bëeju hig hiyʌ̈ʌ haawai, ¿k'ai chaai haju k'ai ha k'ĩirjuba haajẽ? ha jëeujim.
42 Que pensais vós de Cristo? De quem é filho? Responderam: De Davi!
43 Magbaata hich Jesuu hamag, —¿Pari jãga mag David chaain hewagam k'ʌʌn dën habarju, hich Daviiujã mag hich Hẽwandamau pʌ̈iju haajerr higwi hi Pör ha hiek'atarrta? Hirua mag hiek'aawai, ¿hich Hẽwandam Hak'arauta mag hiek'apibajĩ? hajim.
43 Como então, prosseguiu Jesus, Davi, falando sob inspiração do Espírito, chama-o Senhor, dizendo:
44 ¿Pãrau k'augba nʌ, hich Hẽwandamaucha hiek'atarr Daviiu p'ãtarr? Mag hirua p'ãtarr gaai mag sim:
44 O Senhor disse a meu Senhor: Senta-te à minha direita, até que eu ponha teus inimigos por escabelo dos teus pés {Sl 109,1}?
45 Mag hich David k'ararrauchajã Hẽwandamau pʌ̈iju haajerr higwi “maach Pör” ha hiek'atarrta, ¿jãga pãar hiek mag hí David chaain hewagam k'ʌʌn dënpai haju hanʌ́? Mag sĩi hi chaaipai haju hak'iin, hich paarmua mag “maach Pör” habak'amgui hajim Jesuu hamag.
45 Se, pois, Davi o chama Senhor, como é ele seu filho?
46 Mamʌ par hirua mamagk'amjã hãbmuajã bʌ̈dam hãbjã jʌ̃ʌ haba haajeejim. Magtarr haigmua hatag ni hãbmuajã tag hirig hiek chigaapaijã jëeuba haajeejim.
46 Ninguém pôde responder-lhe nada. E, depois daquele dia, ninguém mais ousou interrogá-lo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.